Midsommarhelgen ägnar jag åt Stockholm. Elimkyrkans nya församlingar kör för fullt under midsommarhelgen och midsommardagen predikar jag i vår etiopiska församling YBC där Mesfin och Meheret Kassaye är pastorspar. Vi börjar klockan 16.00. På söndag predikar jag i vår nya församling i Sundbyberg, Hallonbergen 16.00. Folkungakyrkan har gudstjänst som vanligt 11.00.
Närmaste två veckorna kommer jag att ägna dels åt New Wine-konferensen i Vänersborg, jag åker dit redan på tisdag för New Wine-styrelsemöte, och är ansvarig för ett profetiskt framtidsseminarium på lördag då vi spånar om framtiden, vår värld, och Guds rikes utbredning, vad Gud gör, och vad vi som förebedjare kan göra. Maritha Vilhelmsson och Torbjörn Freij medverkar vid samma seminarium.
Nästa söndag åker jag till Almedalen för en rad olika uppdrag.
En profetisk hälsning. I början av veckan var vi samlade en grupp förebedjare, pastorer och profeter i Stockholm. Vid den samlingen fick jag till mig ett profetiskt tilltal som jag vill dela.
Tilltalet var egentligen bara ett namn, Oscar Bernadotte.
Oscar Bernadotte var ju bror till kung Gustav V, prins Eugene var en annan av bröderna. Håkan Arenius skrev nyligen i Dagen om Oscar Bernadotte.
Jag har på olika sätt uppmärksammat denne person senaste tiden. Han var en levande och brinnande kristen som var en del av svenska väckelserörelsen, och fanns mitt i kungahuset och i rikets yttersta elit. Han predikade runt om i Sverige i bönhus och väckelsemöten trots att han egentligen inte fick det för sin far Oscar II. Han bad för människors frälsning i väckelsemöten, arrangerade bönemöten i sitt hem, ledde under många år en ekumenisk förnyelsekonferens i Södertälje. Kyrkligt kan man kategorisera honom som EFS-are men han rörde sig i hela Kristi kropp och besökte regelbundet Filadelfia t.ex. Han präglades av en oräddhet och kompromisslöshet i sin tro och i sitt vittnesbörd.
Oscar Bernadotte var också en ledargestalt i kristenheten, t.ex. när andra världskriget bröt ut, tog han initiativ tillsammans med ärkebiskopen Eidem, Lewi Pethrus och de olika samfundsledarna, till bön för Sverige och världsläget.
Det profetiska tilltal jag fick var att något har saknats i Sverige efter Oscar Bernadotte, han dog 1953. Vi har inte haft någon ledande officiell gestalt med en sådan frimodig tro och en så tydlig företrädare för väckelsekristendom, efter honom. Vi behöver be om nya Oscar Bernadotte-profiler i Sverige. Det är en viktig funktion av nationellt andligt ledarskap.