Ny ledare i Världen Idag om kristen sexualsyn

Skriver idag en ny ledare i Världen Idag på förekommen anledning. Tar bland annat upp det faktum att Sveriges kyrkosamfund så sent som för cirka 6 år sedan gjorde upp om en gemensam kristen äktenskapssyn. Att äktenskapet är en unik förening mellan en man och en kvinna.

Sedan har förändringen gått snabbt, och detta kommenterar jag i Världen Idag. Att diskutera Rob Bells utspel handlar om detta.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Roland Gustafsson

    Utmärkt ledare – tack!

  • Mr T

    Samma gamla fördumsfulla teologiska strunt utan anknytning till verligheten. Tjena.

  • http://holtter.wordpress.com Leo Holtter

    Jag har länge undrat varför någon kyrka vågar lita på några som helst överenskommelser med Svenska kyrkan. Svenska kyrkan ändrar sina uppfattningar så fort de partier och politiska ideologier som styr kyrkan kräver det.

  • Bo Westin

    Du må ha rätt i det du skriver men det är i princip samma sätt att resonera som du alltid gjort. Skulle vi inte vinna på att försöka nyansera och omformulera problemdefinitionen och finna en ansats till en syntes så mycket det är möjligt utan att göra våld på bibelns ord? För att i någon mån komma ifrån skyttegravsargumentation. Jag gör här nedan ett försök till en annorlunda ansats och problembeskrivning: (Kommentarer mottages tacksamt)

    Den av tidsandan och tidningspolemik upphöjd till en kardinalfråga – ”homosexfrågan”
    – måste i slutändan kokas ner till en diskussion om hur kristenheten rent
    konkret ska förhålla sig till denna. Det är känsligt och diskussionen förs ofta
    på ett abstrakt eller akademiskt plan. Låt oss försöka finna ett bra svar
    utifrån bibeln. Jesus umgicks med syndare och det ska vi också kunna göra men
    han gjorde det i renhet och förminskade inte syndens allvar. Guds församling,
    vars fundament är försoning och frälsning från synd och evig död måste ta dessa
    frågor på allvar. Att vi brister i ord, tankar och handling vet vi. Att överträdelse
    mot ett av lagens bud innebär att vi brutit mot hela lagen oavsett allvaret i
    överträdelsen är bibeln tydlig med. Men snatteri måste väl ändå anses vara ett
    ringare brott än att mörda? Låt oss också vidga diskussionen från att handla om
    specifika synder.

    Finns det en livsstil som inte är förenlig med att vara medlem i kyrkan? I breven
    till församlingarna i Uppenbarelseboken, t.ex. Upp: 2: 20-23 samt 1 Kor. 5:1-8,
    kan vi se att det finns gränser för vad som kan tillåtas i Guds församling. Att
    vi misslyckas och måste gå till nådens tron är en del av det kristna livet, men
    att i ohörsamhet ”institutionalisera” en synd är allvarligt. Att bibeln yttrar
    sig om homosexualitet endast vid ett fåtal tillfällen fråntar ju inte allvaret,
    då den uttrycker sig i väldigt starka ordalag när den väl tar upp ämnet. Kan vi
    jämföra utlevd homosexualitet, även om det är en trogen parrelation, med att ha
    ett sexuellt förhållande med sin mor eller att leva i otukt med andra medlemmar
    i församlingen?
    Ja, det är upp till oss att bestämma detta utifrån Guds ord. I 1 Kor. 6: 9-10
    räknas upp ett antal synder upp, bland dessa även ”synd mot naturen” och de som
    i ohörsamhet utövar dem räknas till de ”orättfärdiga” som inte ska få ärva Guds
    rike. Det finns alltså fler överträdelser än homosexualitet som vi behöver vara
    på vår vakt emot i den kristna församlingen! I Hebreerbrevet varnas vi för att
    synda på nåden. Att inta denna ståndpunkt är inte detsamma som att visa
    kärlekslöshet och förakt för den som är avvikande, för att använda Felicia
    Ferreira ord i Dagen (26/3). Det handlar om personens eviga salighet och att hindra
    förförelse av andra som brottas med synd i sina liv. Gudsfruktan, förkrosselse,
    nåd, förmaning, själavård, helighet, agapekärlek, korsbärande och
    befrielsekraft är nyckelbegrepp när vi ska förhålla oss till synden. Och det
    viktigaste – namnet Jesus! Förkunna och undervisa i enlighet med det!