Statsvetaren Marcus Birro skriver i dag bl.a.
”När politiker tävlar i att ignorera Sverigedemokraterna
och blunda för de problem som SD varit ensamma om att peka på blir man
straffade av väljarna. Om synen på tillståndet i nationen skiljer sig så
mycket mellan politikerna och folket uppstår ett sorts demokratiskt
tomrum. Det är där SD hämtat sin näring.”
http://www.expressen.se/kronikorer/marcus-birro/marcus-birro-rekryteringen-av-is-krigare-ar-ett-kvitto-pa-att-sverige-misslycka/

Jag vet inte om Birro är klassad för att stå på Jimmy Åkessons läktare ?

Vissa står på Hammarbys läktare, men Birro vill nog hellre vara på Romas läktare och skåda Tottis spel.

Är inte läget för vårt land idag värre än det var för Italien 1921, då Mussolini började ta sig fram? I helt fria val fick Mussolinis fascister 35 platser av 500 i det italienska parlamentet. Idag har ett av allt att döma fascistiskt parti i Sverige tagit 49 platser av 350 i det svenska parlamentet, också genom fria val. Jag kan förstå de kristna som känner sig kränkta av de tidigare – och nu igen – regerande socialdemokraterna, och svikna av KD eller alliansen, och fördensskull har röstat på sverigedemokraterna, och vill pröva det alternativet. Men jag kan inte acceptera det alternativet.

Är jämförelsen mellan Mussolinis fascister och Jimmy Åkessons sverigedemokrater orättvis? Jag är rädd att den bara stämmer alltför väl.

Tror det räcker med en kort och enkel förklaring , som bibeltroende kristna borde ta på allvar: båda känner sig eventuellt som den hemmavarande sonen i en av Jesu liknelser i Lukasevangeliets 15:e kapitel…

Det låter som om du sitter i himlen och skriver, fjärran från alla jordiska realiteter! Vi kanske även ska bjuda IS och al-Qaida på kaffe och sjunga strängmusiksånger.
Knäckfrågan lyder – vi har en begränsad ekonomi och hur vill vi hantera den. Ingen, jag upprepar ingen, vill se den svenska välfärdsstaten med allt som vi vant oss vid gå i graven. Och om vi inte vill diskutera någon övre gräns för antalet migranter så är det matematik i förskolans klass 1 att det inte kommer gå ihop. Vad gör vi när det är för sent? Skjuter samtliga icke-svenskar och dumpar dom i Östersjön? Nej. Alltså måste vi diskutera frågan nu. Vi bygger in oss i problemet nu och det går sedan inte att återvända.
V g vakna upp och inse att himlen har vi inte nått än!

det är väl självklart när man klistrar beteckningen fascister på åtminstone 13 % av Sveriges befolkning.
I annat fall framställer du dig själv som extremt omdömesgill med den beskrivning du gjort.

Tack för svar, Wildwest.
Ja, jag tror på himlen. En himmel som är öppen för alla Guds barn, oavsett vilken kultur man kommer ifrån, oavsett vilket språk man talar, oavsett man klarat att försörja sig själv eller varit beroende av andras hjälp.
Jesus berättar nånting i Luk 16:19-31. Läs gärna, och be över det bibelordet.

Sluta med att slarvigt slingra dig från ditt ansvar: ”Muscollinis fascister var också framförallt väljare- Du sätter samma etikett på SD-väljare och dess sympatisörer.
Det är högst oanständigt för en kristen företrädare att slunga ur sig sådan dynga !
Därför gav jag dig möjlighet att verifiera eller motivera med utförlig utläggning.
Med sådana uttalanden, så är det nog sorgligt att du kliver upp i en predikostol framöver – för vilka ska du predika för med en sådan människosyn ?

De fick ju 13% av rösterna i senaste valet. Sedan har det alltid myntats om sympatisörer – så antalet är högre än 13 % – dvs. människor som sympatiserar men inte röstar på dem..
Den procentuella jämförelsen är underordnad själva deklarationen om direkt jämförelse med de som agerade i fascismens Italien.
Oavsett – så var detta uttalande av Lindelöw ett av de grövsta påfunden i SD-debatten.
Jag försvarar inte SD som väljare eller sympatisör – för det är jag ej. Men jag försöker stå upp för en anständig debatt med personlig respekt för människors åsikter – även åsikter som jag ej delar.
Jag tycker det är sorgligt med kristna företrädare som inte klarar av en anständig debatt i sakfrågor.

Jag är själv inte Sverigedemokrat, men jag har bl.a. tre goda vänner som är det och alla tillika gifta med invandrare. Jag har därtill vänner och bekanta som har invandrat från afrikanska, asiatiska och latinamerikan länder, varav jag uppfattat att de sympatiserar med SDs uttryckliga politiska värderingar. I söndags var jag på gudstjänst i den kyrka som var mitt andliga hem under mina första tjugo år som kristen, där jag började predika för trettio år sedan, och minst 50 procent av gudstjänstbesökarna var invandrare.

Det är märkligt att Stefan Swärd ständigt uttrycker ett sådant förakt och hat för SD, och att han klassificerar såväl Carl Uhr som mina invandrade vänner som främlingsfientliga rasister. Det är också märkligt att Swärd inte tillerkänner SD rätten att formulera sin egen politik, och rätten att ta avstånd från de få, men erkänt nazistiska anknytningarna vid partiets tillkomst. Skall då Socialdemokraterna, Centern och Moderaterna dömas och associeras med Svenska Nationella Förbundet (etc. etc.), trots att dessa partiers anknytningar därifrån är några få decennier fler?

Nej, Stefan Swärd förstår inte att han gått in i en återvändsgränd, där han inte har stöd i Bibelns bud, utan snarare är bunden av sina egna ord och sin stolthet som främjar konflikter och motsättningar inom kristenheten. Det är iofs. inget nytt vad gäller politiska yttringar inom kristenheten, men här vad gäller SD på en helt annan nivå än vad tidigare existerat. Onekligen innebär återvändsgränden även för Stefan Swärd personligen att hans politiska hat-evangelium sänker hans förtroendekapital för överskådlig tid. Ett rent ut sagt märkligt agerande från en evangelikal.. Därtill kommer framtiden att visa oss facit i frågan, där såväl politiken som grundfrågorna klarnar allt mer.

Här i Jämtland finns ett gammalt talande uttryck som säger, ”Först ske ma spuut på kål’n, sen få ma eta opp en.” Vill med detta säga att snart inte ens en klockren pudel räcker för att rädda Stefan Swärd från den ohjälpliga fadäsen, och vem/vilka som har profetisk stringens ifråga bör med tiden lika följdriktigt visa sig.

Ser nu medan jag skriver att Stefan Swärd i sin självhävdande arrogans tweetar om att han lyckats ”reta upp” de som försvarar kristnas rätt att fritt välja SD som politiskt alternativ, utan att rasist-stämplas. – Ute på hal is, är väl en slående analys. Det bör väl snarast anses ovärdigt en pastor att gotta sig med att tro sig lyckats med att ”reta upp”. Men, Jesu eskatologiska ord om att ”kärleken hos de flesta skall kallna” tar sig verkligen uttryck på många sätt och vis nu. Tiden är nära!

Sefast Tronde – Ja de flesta numera känner många invandrare och om det är några som ofta uttrycker sig om hur naiva Svenskar är i invandringsfrågan så är det just invandrare.
Ska vi som kyrka kunna ha en aktiv roll så måste vi också arbeta utifrån dess problematik och friktion som ett mångkulturellt samhälle innebär.
Det behöver utgå ifrån en realitet, där vi inser att Sverige snabbt förändras och att vi som kyrka behöver agera utifrån det.

Stefan Swärd har dock lyckats med konststycket att undvika:

1. Alla frågor kring invandringen som har med dess friktion att göra mellan utanförskapsområden med stor segregering och övriga samhället.
2. Rätt statistik. De siffror Swärd anger är i alla de fall jag sett i hans debattartiklar lägre än de siffror jag tydligt och klart kan utläsa från migrationsverkets statistik på uppehållstillstånd.
3. Demokratirättigheter i ett land att få rösta på vad man vill. På uppdrag av Gud har Swärd skrivit sin artikel och manat kristna vad de inte ska rösta på.
Oavsett vad man anser om SD och dess bakgrund är det från demokratisynpunkt förkastligt.
4. Hur hög andelen muslimer är som invandrar. Här nämnde Swärd siffror på 100 000- 150 000 som är här nu, siffror som inte alls stämmer enligt te x pew research center, som Swärd själv använt som referens vid tillfälle och som anger andelen till 5% och med en tillväxt till 10% till 2030 ( siffror som dessutom inte kommer hålla med nuvarande invandringstakt)

Hade Swärd strikt hållit sig till kyrkans roll och vad den kan göra, hade jag inte sagt nåt, men nu har han blandat ihop allt i en riktig sörja. Det applåderas naturligtvis av okunniga och naiva kristna samt av en del som intar just enbart kyrkans roll.
Men det har inte med realitet att göra, en politisk och ekonomisk realitet.
Att gömma undan och vinkla, är precis vad som i längden leder till splittring och slitningar, vare sig det är i kyrkans miljö eller samhället i stort.

Hade inte kunnat uttrycka det bättre själv. Det är märkligt att den grad av öppenhet och transparens som finns i debatterna i våra nordiska grannländer inte skall kunna föras här? Vi som menar oss vara kristna är ju inte främmande för att hjälpa, men vi bör inte medvetet stämma in i det världsligt PK-anpassade tugget, vars motiv syns allt grumligare.

När Jesus såg människor som inte förstod sitt eget bästa ömkade han sig över dem. Det var inga hånfulla ”lyckats reta upp”.

Jag har inga invändningar att hjälpa de verkligt behövande – tvärtom. Tyvärr har dessa inte ens råd att fly, utan de som flyr till Sverige är ofta de som har det relativt sett bättre förspänt.

Så sakteliga dyker allt mer substans upp på denna blogg. Jag undrar vem som blir den förste att våga lyfta fram brottsstatistik i det som Stefan kallar ett ”spännande samhälle”. Det är inte den typ av spänning jag söker i alla fall.

Jag undrar också om Stefan tycker det är tryggast att se dagens barn växa upp i ett land som Norge, eller i ett ”spännande” Sverige, som, om inget görs, allt mer kommer likna Botkyrka, Södertälje och Malmö (se Jonas R nedan). Eller vad tycks om ännu mer ”spännande” platser som Hisingen, Rinkeby och Rosengård, där inte ens utryckningsfordon är fredade.

Sefast,
Globalist eliten med bilderberggruppens ordförande i spetsen (som är katolik dessutom) har sin agenda för att lösa mångkulturens problem, de kommer säkert att lyckas på sikt, men på sitt sätt, och det innefattar att göra muslimer mer progressiva i europa och även kristna mer progressiva (läs liberala) (vilket de nästan helt lyckats med)
Därför är ytterlighetsproblemen inte något de vill ska hamna på andras agendor med dess alternativa lösningar. SD lär vara värst som har en målbild av en mer homogen nationalstat som lösning, alltså globalisternas värsta fiende och på ett sätt i en globalistisk värld en utopi där nationalstaten spelar ut sin roll och den globala handeln sätter agendan vilket kräver en helt annan fri rörlighet av människor och kompetens.
Det pågår alltså ett maktspel som är större än små enskilda frågor i detta. Ett mångkulturellt samhälle är utmärkt för en liberal globalist där all form av homogent ses som ett hot vare sig det gäller folkslag eller religion.
Swärd har alltså indirekt blivit en talesman för globalist eliten, men säkert inte medvetet. Kyrkans globala roll kommer säkert underordnas makteliten som den gjort tidigare i historien, däremot kommer inte den fria församlingen att underordna sig dess agenda.
Ska man vara i eliten, och samtidigt stå för frihetsideal, grundat i bibeln, då krävs en väldigt nischad roll, som Gud kan ge och gett i historiens gång till fåtal personer nära toppen. Man blir då inte maktelitens ärendeman. Men ska man stå på alla tuvor samtidigt, och beklä agendor med fina ord från bibeln och tankar och målerier, då blir det bara en sörja av allt utan någon som helst profetisk udd.

Undrar om detta fel uppträder på fleras datorer?
/ Sefast Tronde
(känner nu att jag måste underteckna för att inget skall bli fel)

Låter som en klockren konspirationsteori. Men, jag håller den inte för otrolig, då jag för några decennier sendan var i ett nätverk tillsammans med bl.a. Kjell Sjöberg, om bl.a. ordensväsendet. Där fick vi mängder av så fabulösa upptäkter att man stundtals ifrågasatte sitt förstånd. Bilderberggruppens olika arrangemang och iscensättanden var även då något som förvånade och i sin tur av många ansågs som konspirationsteorier.

Ja det finns alltid risker att allt på ett djupare plan klassas som konspirationsteorier. I detta fall är ju denna grupp ingen hemlig grupp, däremot vad som sägs när världens ledande samlas är hemligt.

När det gäller globalisternas målbild behöver man förstå vad de anser som hot, då går man in i spekulation, men historien visar att många händelser har många bottnar och underliggande syften så alla motiv som anges är inte alltid de verkliga motiven.

Anders Jallai har skrivit en bok om Bilderbergmötet, det är en fiction om dessa möten och frågan om de bildar en världsregering. Men bakom Jallais böcker ligger mycket forskande, och helt snurrig är han knappast då hans efterforskningar gjorde att trots militärens villospår lyckades han hitta den försvunna DC3 -an.

http://www.jallai.se/dc-3catalinaaffaren/

Jag vill inte upprepa det jag och andra har skrivit, men slutsatsen blir nog trots alla genmälen:

Man kan inte ta Swärds åsikter om SD på allvar. Han har för dålig debattetik och dåligt underbyggda åsikter – Tyvärr !

Mig retar du inte upp. Jag får bara intrycket av att jag inte kommer att ödsla tid på genmälen då debattören inte håller en tillräcklig nivå med avseende på debattetik och kunskap.

Stefan du hävdar att SD har högerextrema rötter,vad har rötterna med nuet att göra. KD har kristna rötter men var står dom idag.
Om alla kristna som försvarar SD influerar partiet så kommer det med tiden bli en positiv påverkan.

Nils,

Swärd resonerar som vilken globalist som helst, han skulle förmodligen stortrivas på ett bilderbergmöte.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bilderberggruppen

Sedan kryddar han med bibliska incitament ur kyrkans synvinkel, det är enda skillnaden.
Nåt att uppröras över? Knappast, mest pinsamt.

SD kan bara bemötas med konkreta förslag och lösningar på en bättre integration med höga volymer av invandring, annars blir SD som en självuppfyllande profetia, de kommer få rätt, samhället slits isär av stora utanförskapsområden. Detta är varje globalist stora fasa, att ytterlighetspartier får rätt. Då blir det inget roligt samhälle. Då utvecklas en polisstat som kommer ta i med hårdhandskar mot alla utanför åsiktskorridoren.

Klaus,

Det beror på vilken roll man skriver utifrån. Vi kan inta kyrkans roll och bortse från många aspekter och bara tro om Guds välsignelse, jag är te x inte förvånad över att Sverige går så bra ekonomiskt, tror det beror på just en öppenhet mot invandrare, faktum är att Sverige är ett av världens bästa länder att invandra till. Vår export går som på räls

Men intar man en politisk roll så kan man aldrig bortse ifrån de ekonomiska aspekterna i detta nu, inte heller samhällsaspekterna och strukturen.
Jag satt själv i kommunstyrelsen en gång i tiden när vi klubbade igenom en höjning av fotvårdstaxan för pensionärerna. Det var ingen stor höjning, och vi ville att olika verksamheter skulle bära sig bättre, ett pusslande utan dess like var det. På nästa fullmäktige var det 50 upprörda pensionärer som protesterade.
Vi hade gjort en ekonomisk avvägning i en fråga som hade stort symbolvärde, och det drabbade de fattigaste. Vem kunde ana en sån konsekvens? Där lärde jag mig nåt. Jag MÅSTE ta en ekonomisk aspekt som ansvarig politiker. Här bedömdes det fel.
Vad jag vill säga är att synsätt beror på vilken roll man vill inta, och i vilken roll man är ansvarig.

När det gäller Swärd så intar han för många roller, han är visionär, globalist, statsvetare, politisk kommentator, miljö förkämpe, pastor och så väver han in argument utifrån de olika rollerna.
Då smalnar man av åsiktskorridoren, och det må vara så att Swärd har en och annan poäng i det han vill säga, men han beskriver inte verkligheten fullt ut.
Det är precis så andliga ledare baxar ut sig själv och andra kommer in, likaså politiker kommer in andra går ut, de som förmår teckna verkligheten bäst så människor känner igen sig, och dessutom kunna komma med förslag på lösningar de får förtroendet. Swärd lyckas varken teckna verkligheten rätt eller komma med konkreta förslag på te x utanförskapets problem.

Och vad är ett sådant tillrop värt från ytterligare en pastor ?

Jag delar ofta din välunderbyggda tankar, men att Swärd resonerar som vilken globalist som helst är nog att ettikera honom lite väl brett. Själv anser jag att globalisering ofta berikar.
Från att min generation trevande har letat sig ut till andra länder under längre vistelser pga arbete och sociala möjligheter, så kommer mina söner att se det som naturligt att ha sitt boende där utkomst sker. Dvs. i dess ytterlighet så kan de tycka det vara exotiskt att någon månad per år bevista sitt gamla hemland under semester & på sin höjd äga en sommarfastighet I Sverige. Fler och fler av kommande generationer resonerar och lever så.
Konsekvenserna blir också att en allt mindre andel arbetsföra bär upp skattemässigt de ökade pensionärsantalen som Stefan Swärd och andra. De förväntade sig en hygglig ekonomisk ålderdom, men bärförmågan på skatteunderlaget och urholkningen av pensionssystemet pga ökat antal åldringar blir en ekvation som inte går ihop.
Att sedan himla med ögonen och ange en öppen famn till anhörighetsinvandring och obegränsat flyktinginvandring spär på omöjligheterna för försörjning.
När vi företagare också ”tvingas” på ytterligare pålagor från den tärande sektorn (som det förhatligt kallas), så ser även vi de globala möjligheterna och statens inkomster minskar då arbetstillfällen flyttas med företagen.

Han är iallafall inte en anonym person som inte vågar stå för sina åsikter med sin egen person.

Ja om man riskerar att få stå för sina åsikter så är det oändligt mera värt. Det är lätt att vara modig om man inte behöver stå för dem eller ta konsekvenserna av dem.

Men det vara bara en observation du får givetvis förbli anonym om du så vill. Tror däremot dina åsikter skulle ha mera tyngd om du inte var anonym ja.

Nu vill jag presentera en LÖSNING!

Om du önskar en lösning på Stefan Swärds problem med Sd-röstare har jag tyvärr inte mycket att erbjuda, men genom att låna tankar från kemins värld vill jag bidra med ett försök till illustration av dagens Sverige. Väl medveten om att liknelser haltar tycker jag ändå att den fungerar hyggligt som förklaringsmodell av vissa fenomen som är uppenbara i vårt samhälle.

1. En lösning är en homogen blandning av två eller flera ämnen (t ex socker eller salt i vatten). Även om de är perfekt sammanblandade och lösta i varandra är de fortfarande samma ämnen som tidigare.

2. Om bindningarna mellan molekylerna i två ämnen är lika löses de med varandra (t ex salt och vatten). Om bindningarna är olika löses ämnena inte med varandra (t ex olja och vatten).

3. Mättnad beskriver hur stora mängder av ett ämne (t ex socker) som löst sig i ett annat ämne (t ex vatten) i förhållande till hur mycket av det första ämnet som kan lösa sig i det andra ämnet. Mättnadspunkten är den punkt då lösningen är mättad, det vill säga när det inte går att lösa mer av ett ämne i ett annat ämne. Det går alltså inte att lösa hur mycket socker som helst i vatten. Det olösta sockret bildar till slut en bottensats oavsett hur mycket man rör om. I en omättad lösning kan man däremot fortsätta hälla i
socker i vattnet.

4. Temperaturen påverkar mättnadspunkten. Mättnadspunkten ligger ofta högre för varma lösningar än kalla. Värmer man en sockerlösning kan den lösa mer socker.

Utan att i det här skedet dra allt för stora växlar på denna illustration kan man fundera kring följande frågor:

– Önskar vi se vårt samhälle som en lösning enligt punkt 1?
– Vad symboliserar bindningarna i punkt 2? Kan det handla om en delad värdegrund?
– Är vårt samhälle omättat enligt punkt 3 eller har vi passerat mättnadspunkten?
– Om vi har passerat mättnadspunkten, vad kan man då göra enligt punkt 4?
– Vad symboliserar värme enligt punkt 4 i ett samhällsperspektiv?
– Om det inte är möjligt att längre öka värmen enligt punkt 4, vad kan man då göra för att förebygga att människor hamnar på botten av samhället oavsett hur mycket man rör om enligt punkt 3?