Min kortfattade ledare om Gazakrisen har medfört flera kommentarer på min blogg, från Micael Grenholm, dessaminstabröder och Rolf.
I en kortfattad ledartext kan man inte ta upp alla aspekter av denna svåra konflikt.
Fakta är att det är en krigssituation som råder mellan Israel och Gaza. Sedan 2005 har Hamas skjutit 14.000 raketer mot Israel. I år, och det som föranledde Israeliskt motangrepp var det 450 raketer. Dessa har olika räckvidd, men når majoriteten av Israels befolkning. Att de inte orsakar större skada än vad de gör, beror på Israels starka militära försvar och högteknologiska anti-missil-system. Men det skapar ett ständigt hot för Israels befolkning. Det är omöjligt att säga när dessa raketer kan bli ännu träffsäkrare och orsaka större skada för Israel.
Enligt alla internationella regler har varje civiliserat samhälle rätten och skyldigheten att skydda den egna befolkningen. Israels regering har ett ansvar att skydda den egna befolkningen mot dessa angrepp.
Men det verkar som om Israels alltid ska bedömas utifrån någon annan måttstock. Om vi tänker oss tanken att något annat västland utsatts för motsvarande hot och angrepp, skulle någon ifrågasätta landets rätt att försvara sig, och att undanröja militära hot – i detta fall raketer och raketbaser?
Hur ska Israel annars försvara sig mot dessa angrepp, om man inte får göra något mot de vapen som riktas mot dem? Det råder en nästan total politisk enighet i Israel om detta försvar av egna befolkningen, att hävda att det bara är en högerregerings politik är inte korrekt.
Om vi tänker oss tanken att Sverige eller något annat västland skulle utsättas för motsvarande beskjutning, jag tror inte att någon demokratisk regim skulle överleva om man inte gick in för ett militärt försvar för att undanröja hotet mot den egna befolkningen. USA anses ju ha rätten att mer eller mindre sätta igång världskrig när man blir angripet, och få med sig världsopinionen på militära insatser i andra delar av världen, när man blir angripet.
Men Israel ska alltså inte få försvara egna befolkningen mot 14.000 raketer? Det råder en märklig moral i debatten om internationella politiken.
När det gäller ockupationen av Gaza drog sig ju Israel ur Gaza 2005 helt ensidigt, utan någon form av fredsuppgörelse eller motprestation. Så länge Hamas-regimen har som mål att krossa Israel, och faktiskt försöker göra saker för att främja detta, är det inte rimligt att kräva av Israel att de skulle undanröja en extern kontroll över Gazaremsan, t.ex. i form av en blockad.
Ockupationen på västbanken är en annan fråga, och är mer komplex, men man måste ändå positivt värdera att Israel har tagit ett så stort steg att häva ockupationen av Gaza, det verkar dock inte mötas med någon större tacksamhet från motparten.
Jag är inte så naiv att jag tror att Israels militär i alla lägen agerar perfekt. Det är alltid svårt mänskligt lidande och en djup tragik i alla väpnade konflikter.
Men enligt min mening är Hamas det stora problemet, inte Israel.
Kampen mellan Israel och Gaza är en kamp mot en totalitär, fascistisk och antisemitisk regim. Om man ser Israel som det stora problemet och boven i sammanhanget, blir det ju ett indirekt stöd till den fascistiska och antisemitiska regimen, deras brott och skuld tonas ner när det är Israel som problematiseras.
Vi är alla eniga om att det är en djup tragik när civilbefolkningen blir offer i en sådan konflikt, på liknande sätt som när tyska befolkningen blev ett fruktansvärt offer för den egna fascistiska och antisemitiska regimen.
Israel har sedan 1948 visat att man gång efter gång är beredd till stora eftergifter för att nå fred, och man är beredd att upphäva ockupation om man får långsiktiga garantier för fred och skydd för den egna befolkningen. Man bör komma ihåg att Israels befolkning inte bara är judar, den arabiska andelen handlar om över 1 miljon invånare, även de skyddas av att man försöker skydda egna befolkningen.
Israel hävde t.ex. hela ockupationen av Sinai 1979 då man fick tillstånd en fredsuppgörelse med Egypten, en uppgörelse som fördömdes av hela arabvärlden, och inte minst av palestinierna. Den egyptiske presidenten blev dessutom mördad för att han slöt fred med Israel.
När man bedömer Israels handlande bör man komma ihåg att de inte har Norge som grannland.