Midsommarhelgen ägnar jag åt Stockholm. Elimkyrkans nya församlingar kör för fullt under midsommarhelgen och midsommardagen predikar jag i vår etiopiska församling YBC där Mesfin och Meheret Kassaye är pastorspar. Vi börjar klockan 16.00. På söndag predikar jag i vår nya församling i Sundbyberg, Hallonbergen 16.00. Folkungakyrkan har gudstjänst som vanligt 11.00.

Närmaste två veckorna kommer jag att ägna dels åt New Wine-konferensen i Vänersborg, jag åker dit redan på tisdag för New Wine-styrelsemöte, och är ansvarig för ett profetiskt framtidsseminarium på lördag då vi spånar om framtiden, vår värld, och Guds rikes utbredning, vad Gud gör, och vad vi som förebedjare kan göra. Maritha Vilhelmsson och Torbjörn Freij medverkar vid samma seminarium.

Nästa söndag åker jag till Almedalen för en rad olika uppdrag.

En profetisk hälsning. I början av veckan var vi samlade en grupp förebedjare, pastorer och profeter i Stockholm. Vid den samlingen fick jag till mig ett profetiskt tilltal som jag vill dela.

Tilltalet var egentligen bara ett namn, Oscar Bernadotte.

Oscar Bernadotte var ju bror till kung Gustav V, prins Eugene var en annan av bröderna. Håkan Arenius skrev nyligen i Dagen om Oscar Bernadotte.

Jag har på olika sätt uppmärksammat denne person senaste tiden. Han var en levande och brinnande kristen som var en del av svenska väckelserörelsen, och fanns mitt i kungahuset och i rikets yttersta elit. Han predikade runt om i Sverige i bönhus och väckelsemöten trots att han egentligen inte fick det för sin far Oscar II. Han bad för människors frälsning i väckelsemöten, arrangerade bönemöten i sitt hem, ledde under många år en ekumenisk förnyelsekonferens i Södertälje. Kyrkligt kan man kategorisera honom som EFS-are men han rörde sig i hela Kristi kropp och besökte regelbundet Filadelfia t.ex. Han präglades av en oräddhet och kompromisslöshet i sin tro och i sitt vittnesbörd.

Oscar Bernadotte var också en ledargestalt i kristenheten, t.ex. när andra världskriget bröt ut, tog han initiativ tillsammans med ärkebiskopen Eidem, Lewi Pethrus och de olika samfundsledarna, till bön för Sverige och världsläget.

Det profetiska tilltal jag fick var att något har saknats i Sverige efter Oscar Bernadotte, han dog 1953. Vi har inte haft någon ledande officiell gestalt med en sådan frimodig tro och en så tydlig företrädare för väckelsekristendom, efter honom. Vi behöver  be om nya Oscar Bernadotte-profiler i Sverige. Det är en viktig funktion av nationellt andligt ledarskap.

 

Under fredagen publicerade vi en artikel i Claphaminstitutets styrelse i både Dagen och Världen idag om att kampen mot slaveriet måste fortsätta. Även om det formellt är avskaffat så fortsätter det ändå på olika sätt, Dagens Nyheter har just publicerat artiklar om detta som vi anknyter till.

Stort tack till bloggen Aletheia som publicerat en mycket positiv recension om min bok ”Inte utan korset”, skriven av Jonas Rosendahl.

Min senaste ledare i Världen Idag som publicerades igår, handlar om väckelserörelsen i Sverige. De många samlingar för bön som arrangerades på nationaldagen skapar hopp.

Det finns många kristna runt om i Sverige som längtar efter en ny väckelse. Det definierar jag som att vi kristna grips av elden och passionen, och blir fria från religiös likgiltighet och trötthet. Att skaror av människor kommer till tro, och de som kommer till tro grips av elden. Väckelse präglas också av Guds påtagliga närvaro mitt i församlingen.

Att vara väckelsekristen innebär att man inte är nöjd med status quo. Man är otåligt och starkt förändringsbenägen. Man längtar efter något mer än det vi ser för närvarande i svensk kristenhet.

I min ledare tar jag upp en av de faktorer som ofta bidrar till att ta kål på väckelserörelser redan i början. Splittring och att olika falanger inom förnyelserörelsen splittras upp, kanske kring vissa ledare eller distinkta drag i teologin. Vi har sett ett antal exempel på detta senaste 100 åren.

Att bevara ödmjukheten är det allra viktigaste när en församling upplever stora framgångar, och berörs av väckelsens ande. Att nätverka är viktigare än att isolera sig.

 

Nu börjar det bli lite respons på min bok om korset, enligt min mening det kanske viktigaste jag bidragit med i svensk kristenhet under mer än 40 års engagemang för svensk frikyrklighet.

Micael Grenholm har skrivit en mycket positiv rescension på sin blogg. Christian Mölk har också skrivit en mycket positiv rescension på sin blogg. Tidningen Dagen har skrivit bara en kort notis, som inte kan klassas som rescension. Bloggen EFS Idag och Andreas Holmberg har också uppmärksammat boken men inte lagt ut någon rescension utan det är bara mina sammanfattande artiklar i Världen Idag man kommenterar, i mycket positiva ordalag.

Hur man ser på korset avgör ju helt hur man ser på frälsningen och evangeliet, så det handlar inte om något teologiskt finlir.

Om Kristus inte bar vår synder på korset, hur blir vi då av med dem?

Huvudläraren på THS Thomas Kazen tror inte att Kristus bar våra synder på korset, så det är ju intressant att veta hur han förmedlar till THS-studenterna hur vi ska förkunna frälsning. Jag har granskat Sofia Camnerin där det finns exakt samma problem med hennes försoningsteologi.

Huvudläraren i systematisk teologi vid Örebro missionsskola Roland Spjuth har uttryckt sig om korset på ett helt annat sätt än vad jag gör i denna bok. När har EFK svängt i försoningsläran? Och när fattades ett sådant beslut? Eller vad står EFK för i försoningsläran?

Enligt uppgifter till mig från initierat håll så predikar Niklas Piensoho i Filadelfia en annan syn på korset än vad jag uttrycker i denna bok. Håller pingströrelsen på och svänger i försoningsläran? När bestämdes det?

Min bok är ett bra avstamp om man vill diskutera dessa frågor. Och kom ihåg, korset och försoningsläran definierar vad evangeliet är, vad det handlar om.

Ju mer kors, ju mer nåd. Ju mer marginaliserat kors, ju mer gärningskristendom, ju mindre nåd.

Frälsningsverket fullbordades på Golgata. Det är grunden för att bygga våra kristna liv, inte i våra känslor, vår grad av andlighet, inte ens vår församling eller vår pastor.

Jesus och hans fullbordade verk är min grund. Då kan man stå stadigt i sin kristna tro.

I helgen får Folkungakyrkan och vårt församlingsnätverk Elimkyrkan Stockholm besök av kyrkoherde Hans Wolfbrandt från Lysekil.

Under lördagen är han hos Elim Skärholmen och under söndagen predikar han 11.00 i Folkungakyrkan och 13.00 har vi ett träningsseminarium i träning för tjänst för Guds rike.

Hans är ordförande för förnyelsenätverket New Wine i Sverige. Vi ser fram emot denna helg och att Gud mäktigt ska verka ibland oss.

Välkommen om du finns i Stockholmstrakten.

Är för närvarande på socialdemokratiska partikongressen för vissa uppdrag i min roll som statsvetare. Fick i kväll en liten pratstund med statsminister Löfven och gav honom då ett ex av min senaste bok ”Inte utan korset”. Jag signerade boken, han tog tacksamt emot, jag fick förklara något om min kristna tro, och Stefan lovade att läsa boken. Kändes väldigt bra. Fick också en liten pratstund med Expressens politiske stjärnreporter Niklas Svensson, som uttryckt sig mycket kritiskt om kristendomen vid olika tillfällen. Även han uttryckte intresse för boken, han fick ett ex, och lovade att läsa den.

Kanske du också bör läsa boken?

Idag har Dagen uppmärksammat att jag ska jobba med socialdemokratiska partikongressen denna helg. Och att jag räknar med att ta med mig lite ex. av min senaste bok ”Inte utan korset”, och ska försöka få tillfälle att överlämna boken till personer i regeringen, bl.a. statsministern. Det är hårt arbete som gäller under en partikongress men jag kommer med all sannolikhet att inbjudas till mingel där jag får möjlighet att prata med ministrar på tu man hand.

Även om boken är ganska tung teologiskt, så försöker jag hitta ett språk som är begripligt för vanliga moderna människor, när det gäller att förklara innebörden av Jesu död på korset. Han bar våra synder, det är hela nyckelfrågan, jag tycker nog att jag hittat ett begripligt språk för detta i boken.

 

Pingstpastorn och bloggaren Christian Mölk blev först med att skriva en rescension om min nya bok ”Inte utan korset”.

I måndags kväll samarbetade jag med justitierådet och ledamoten i Högsta Domstolen Göran Lambertz, kring ett religionssamtal i Stockholm där jag företrädde kristendomen. Gav boken till Lambertz som var mycket intresserad och direkt började läsa boken.

Kommande helg kommer jag att jobba med socialdemokratiska partikongressen i min roll som statsvetare/konsult och ska försöka överlämna boken bl.a. till statsministern. Kommer att skriva om trender inom socialdemokratin.

Har Gud några uppfattningar om kärnkraft? I min ledare idag i Världen Idag reflekterar jag över kristen tro och energiförsörjningen.

Så inspirerande i går med gudstjänst i Folkungakyrkan och besök av Christer Roshamn med team från Motala baptistsförsamling. En församling som lever i väckelse och som har fått se en hel del vanligt folk komma till tro senaste åren. Det som händer i Motala borde vara en inspiration för många vanliga församlingar i Sverige.

Idag ska jag företräda kristendomen i ett religionssamtal i ABF-huset i Stockholm. Ett samtal under ledning av Göran Lambertz från Högsta domstolen. Det blir företrädare för buddhismen, en riktning inom islam, hinduism och en företrädare för judendomen, och jag som företräder kristendomen. Det kommer att handla om fred och frid, och hur religion kan bidra till att bekämpa våld och krig. Det blir 18.00 ikväll.

Jag rör mig ju mycket långt utanför kyrkväggarna. Kommande helg kommer jag att vara med på hela socialdemokratiska partikongressen. Kommer att vara där för att analysera trender inom socialdemokratin och skriva om detta. Kongressen blir i Västerås.

Ett av mina uppdrag i kristenheten är att sitta i styrelsen för Skandinavisk teologisk högskola, under ledning av Anders Gerdmar. En ny spännande satsning och på onsdag möts vi hela dagen för styrelsemöte då vi ska mejsla ut riktlinjerna för hur vi går vidare med denna satsning.

Idag har jag igen en ledare i Världen Idag, som idag handlar om kärnkraften och energipolitiken, och där jag också nämner tanken att även energiförsörjningen bör rymmas i den troendes förböner. Det är blodomloppet i det moderna samhället, och så mycket präglat av politiska konflikter. Jag ser att ledaren ännu inte lagts ut på Världen Idags hemsida så jag kan inte just nu länka, men den kommer nog under dagen.