Bra skrivet! MEN jag tror att en kärnfråga är vad barnmorskeyrket är för något egentligen. Vilket är barnmorskeyrkets raison d´etre? Det är klart att man inte kan ha brandmän som för sitt samvetes skulle inte vill släcka bränder (en liknelse som gjorts) – men är inte abortvägran snarare jämförbart med en brandman som inte vill bränna ner hus? Det förekommer ju faktiskt att brandkåren anlitas för att bränna ner hus under ordnade former, men jag tror väl inte att någon på allvar har samvetsproblem med det. Här, däremot, där det handlar om liv och död finns stora samvetsproblem – inte bara bland kristna barnmorskor – och jag vet somliga som hävdar att det är dumt att Grimmark/Sten (Sveriges svar på Shifra och Pua i 2 Mos. 1) tar strid, eftersom det försvårar för de barnmorskor som vill och fortfarande kan ”verka under radarn”. Men det kommer inte att gå länge till om det inte tas strid nu, så jag tror det är helt rätt tid. Och barnmorskeyrket har INTE (om man ser på arbetsförmedlingens hittillsvarande beskrivning) handlat om fosterfördrivning utan om att hjälpa barn till världen (abortuppgiften antyds väl i begrepp som gynekologisk assistans o dyl,, men inte vågar Af skriva klartext, i alla fall inte för något år sedan).

En annan sak är att även kristna, samvetsömma barnmorskor bör vara beredda att i nödfall avsluta barnets liv för att rädda moderns. I skildringar från Efs:s missionsfält har jag läst sjuksköterskor som redan på 40-talet öppenhjärtigt berättar om hur de kunde bli tvungna att skära sönder ett foster för att modern skulle kunna överleva och ta hand om sina många andra barn. Men det är ju undantag som inte förändrar regeln: att en ska vara rädd om sin livsfrukt.

Begriper du förresten varför den mångfalt prisade dr Denis Mukwege inte får någon fråga om detta (jfr filmen Ciderhusreglerna)? Det är som om sekulära medier inte vågar fråga (det kan ju visa sej att han är en sån där abortmotståndare!) men inte heller kristna som Dagen eller Världen idag (det kan ju visa sej att han försvarar abort i många fall). Det är en konstig brist på journalistisk nyfikenhet, ungefär som när Ragnar Persenius i utfrågningen inför ärkebiskopsvalet INTE EN ENDA GÅNG fick frågan hur han nu ställde sej till äktenskap för två av samma kön. Det hade ju varit världens nyhet BÅDE om han ändrat sej sen 2009 (då han fastslog att det stred mot Bibeln) OCH om han stod kvar vid sin ståndpunkt. Dessutom högst relevant för ärkebiskopsämbetet och rollen som företrädare för Svenska kyrkan. Men den idiotiska idén att alla kandidater av rättviseskäl skulle få samma fråga tog död på möjligheten till ett journalistiskt scoop. Ja, ibland begriper en inte mycket.

Jag är förmodligen värmlänning ;o). Och invandrad svedjefinne, så jag säger även gärna ”hän” eller ”hen” (som bekant ett finskt låneord), när så är av behovet påkallat.

Nej, jag tror inte att jag är värmlänning med svedjefinnepåbrå. Men en kan aldrig så noga veta. ”En borde inte sova / när natten faller på. / En borde se på stjärnorna. / En borde vara två.” (Jeremias i Tröstlösa)