Stanley Sjöbergs facebookinlägg har varit ett hett debattämne senaste dagarna. Under mina åtta år som bloggare har homosex-debatten flammat upp om och om igen, även om det har lugnat ner sig betydligt efter införandet av nya äktenskapslagstiftningen.
Har läst en skärmdump av Stanleys inlägg som inte riktigt täcker in hela texten. Men det mesta i facebookinlägget är enligt min mening okontroversiellt där han jämför en kristen syn på frågan präglad av respekt och tolerans kontra islams sharialagar. En bra balans mellan kristen syn på äktenskap och skapelseordning och att samtidigt visa nåd och tolerans i förhållande till människors brottningskamp med livet.
Några meningar är dock extremt olyckliga. Efter ett massmord blir det helt fel att uppmana HBTQ-rörelsen att tona ner profilen. Däremot tycker jag att man måste kunna få diskutera framtoningen i pride-kulturen precis som man måste kunna diskutera framtoningen i alla andra rörelser. I det här läget sluter jag dock helt upp bakom de tongivande evangelikala ledarna i USA som för fram budskapet att sörja med dem som sörjer, det är helt fel timing att komma med pekpinnar.
Man måste dock komma ihåg Stanley Sjöbergs ålder och att detta var ett facebookinlägg. Tror inte att Stanley insåg sprängkraften i ett Facebookinlägg och hur offentligt det är, hade han vetat det hade han säkert varit mer eftertänksam i vissa meningar. Stanley Sjöberg är en mångårig respekterad kristen ledare som under många år varit en tongivande kristen ledare. Ibland uttryckt sig förhastat men varit noga med att rätta till. Att stänga av honom från kristna konferenser blir en överreaktion och mindre hedrande mot en kristen ledare i 80-årsåldern.
Som jag har sagt många gånger i själva sakfrågan. För den som tror på Bibeln som norm för lära och liv, vilket definierar en evangelikal kristen och de som bekänner sig till lutherska och calvinska reformationen, och som har respekt för kristna traditionen, vilket inkluderar katoliker och ortodoxa, blir allt annat än att bekänna sig till det trogna äktenskapet mellan man och kvinna, något annat ideal är inte möjligt. Däremot måste vi hantera alla mänskliga tillkortakommanden och brottningskamp med livet, och där kan det finnas skillnader mellan kyrkor hur man hanterar avvikelser från ideal, kyrkan är en mötesplats för brustna människor som vill följa Kristus, och vi har alla långt kvar till det Kristuslika idealet. Och som Stanley Sjöberg påpekar i sitt inlägg, som kristen behöver man visa barmhärtighet, respekt och tolerans mot alla människor, oavsett tro och livsstil. Och som jag har sagt många gånger, huvudutmaningen för kristna kyrkan idag, är heterosexualitetens alla irrvägar bort från Guds och Bibelns ideal, inte minst i kyrkans egna led.
Och så Ebba Busch Thor i pridetåget. Det är viktigt att komma ihåg att Kristdemokraterna är sedan Alf Svenssons dagar ett icke-konferssionellt parti. Man utgår från kristna värderingar men är inte ett kristet parti, och gör inte anspråk på att vara det. När jag var EFK-ordförande blev jag inbjuden att medverka i Pridefestivalen, jag tror det var 2o04 eller 2005. Det var i en debatt om äktenskapssynen, som leddes av Mona Sahlin. Även Stanley Sjöberg var med. Blev då kritiserad av Världen Idag för att jag inte tillräckligt gav mitt stöd i debatten till fängelsehotade pingstpastorn Åke Green. Jag tycker att vi som kristna ledare bör kunna medverka i alla sammanhang, det innebär inte av vi godkänner de värderingar som arrangören står för.
Man bör dock komma ihåg att priderörelsen fångar inte upp alla homosexuella. Pride står för mycket mer än bara HBTQ-personers mänskliga rättigheter. Man står också för och bejakar en promiskuös livsstil och där sexualiteten helt rycks ur det sammanhang som skaparen från början har tänkt sig. I mina ögon står Pride främst för fri sex och en sexualisering av människan och inte för trogen och ansvarsfull sex. Här går också en skiljelinje inom HBTQ-rörelsen.
Så det beror på hur man tolkar att gå i ett Pridetåg. Tolkar man det som att man ger sitt stöd till Priderörelsens värderingar, då tycker jag det blir helt fel att gå med i tåget. Och det är en rimlig tolkning, hade Ebba Busch-Thor medverkat på ett annat sätt hade det varit mer oproblematiskt. Utifrån kristna värderingar blir det fel att gå med i ett Pridetåg. Men KD är ju inte ett kristet parti i konfessionell mening så Busch-Thor gör nog här andra bedömningar.