Jag reser hem från Bergen Norge tisdag kväll. Efter ett antal härliga dagar som aktiv morfar.
Tidningen Dagen ringde och intervjuade mig idag om Rob Bell. Han är ju en jättekänd amerikansk evangelikal megakyrkepastor som senaste åren slutat som pastor och arbetar med television, skrivande m.m. med bas i Kalifornien.
Senast har han blivit berömd för att försvara samkönade äktenskap.
Jag har inte täckt in alla Bells skriverier och ståndpunkter så jag har inte en heltäckande bild. Den berömda boken ”Love Wins” som kom ut 2011 skrev jag mycket kritiskt om på denna blogg. Lite försåtligt och halvdunkelt hamnar boken i slutsatsen att till slut hamnar alla i himlen. Det är ungefär som Jonas Gardell säger, hur vi lever, hur vi tror – har inte någon betydelse i förhållande till vår ställning inför Gud. Alla kommer till himlen till slut.
Det blir någon sorts totalgaranti, brottas jag med pedofili, då kan jag tryggt släppa efter för mina demoniska drifter, jag kommer ändå till himlen.
Är jag aktiv nazist, helt OK, hamnar ändå i himlen till slut.
Och varför inte tro på Oden och Tor, hamnar ändå i himlen till slut.
Det har inte någon betydelse för vår eviga destination hur vi lever våra liv här och nu. Jag kan inte förstå Bell och Jonas Gardell på annat sätt, om man drar ut deras resonemang till sin yttersta spets.
Bell förnekar naturligtvis detta, men det blir logiska slutsatsen i resonemanget. Har ställt dessa frågor till Gardell i ett samtal hemma hos mig, men han ger inte något vettigt svar.
Bells ställningstagande kring könsneutrala äktenskap har jag också rejäla problem med. Framförallt hans motiveringar. Att tidsandan ska styra kristna kyrkan, och dessutom ett så smalt västerländskt-amerikanskt populärkulturapproach på tidsandan. När man inte längre inte ens eftersträvar att låta Bibeln forma ens uppfattningar, då är det rejäl falsk marknadsföring att kalla sig för evangelikal, och jag tvivlar starkt på att Bell kallar sig för det.
Kristna måste anpassa sig till samhällets utveckling, och då måste vi helt acceptera könsdistinktionens upphävande kring äktenskapet, så uppfattar jag vad Bell sagt senaste året. Lika radikal tankegång som Svenska kyrkans kyrkomöte där politiker bestämmer om vad kyrkan ska tycka om äktenskapet.