Under fredagen publicerade vi en artikel i Claphaminstitutets styrelse i både Dagen och Världen idag om att kampen mot slaveriet måste fortsätta. Även om det formellt är avskaffat så fortsätter det ändå på olika sätt, Dagens Nyheter har just publicerat artiklar om detta som vi anknyter till.

Stort tack till bloggen Aletheia som publicerat en mycket positiv recension om min bok ”Inte utan korset”, skriven av Jonas Rosendahl.

Min senaste ledare i Världen Idag som publicerades igår, handlar om väckelserörelsen i Sverige. De många samlingar för bön som arrangerades på nationaldagen skapar hopp.

Det finns många kristna runt om i Sverige som längtar efter en ny väckelse. Det definierar jag som att vi kristna grips av elden och passionen, och blir fria från religiös likgiltighet och trötthet. Att skaror av människor kommer till tro, och de som kommer till tro grips av elden. Väckelse präglas också av Guds påtagliga närvaro mitt i församlingen.

Att vara väckelsekristen innebär att man inte är nöjd med status quo. Man är otåligt och starkt förändringsbenägen. Man längtar efter något mer än det vi ser för närvarande i svensk kristenhet.

I min ledare tar jag upp en av de faktorer som ofta bidrar till att ta kål på väckelserörelser redan i början. Splittring och att olika falanger inom förnyelserörelsen splittras upp, kanske kring vissa ledare eller distinkta drag i teologin. Vi har sett ett antal exempel på detta senaste 100 åren.

Att bevara ödmjukheten är det allra viktigaste när en församling upplever stora framgångar, och berörs av väckelsens ande. Att nätverka är viktigare än att isolera sig.

 

Nu börjar det bli lite respons på min bok om korset, enligt min mening det kanske viktigaste jag bidragit med i svensk kristenhet under mer än 40 års engagemang för svensk frikyrklighet.

Micael Grenholm har skrivit en mycket positiv rescension på sin blogg. Christian Mölk har också skrivit en mycket positiv rescension på sin blogg. Tidningen Dagen har skrivit bara en kort notis, som inte kan klassas som rescension. Bloggen EFS Idag och Andreas Holmberg har också uppmärksammat boken men inte lagt ut någon rescension utan det är bara mina sammanfattande artiklar i Världen Idag man kommenterar, i mycket positiva ordalag.

Hur man ser på korset avgör ju helt hur man ser på frälsningen och evangeliet, så det handlar inte om något teologiskt finlir.

Om Kristus inte bar vår synder på korset, hur blir vi då av med dem?

Huvudläraren på THS Thomas Kazen tror inte att Kristus bar våra synder på korset, så det är ju intressant att veta hur han förmedlar till THS-studenterna hur vi ska förkunna frälsning. Jag har granskat Sofia Camnerin där det finns exakt samma problem med hennes försoningsteologi.

Huvudläraren i systematisk teologi vid Örebro missionsskola Roland Spjuth har uttryckt sig om korset på ett helt annat sätt än vad jag gör i denna bok. När har EFK svängt i försoningsläran? Och när fattades ett sådant beslut? Eller vad står EFK för i försoningsläran?

Enligt uppgifter till mig från initierat håll så predikar Niklas Piensoho i Filadelfia en annan syn på korset än vad jag uttrycker i denna bok. Håller pingströrelsen på och svänger i försoningsläran? När bestämdes det?

Min bok är ett bra avstamp om man vill diskutera dessa frågor. Och kom ihåg, korset och försoningsläran definierar vad evangeliet är, vad det handlar om.

Ju mer kors, ju mer nåd. Ju mer marginaliserat kors, ju mer gärningskristendom, ju mindre nåd.

Frälsningsverket fullbordades på Golgata. Det är grunden för att bygga våra kristna liv, inte i våra känslor, vår grad av andlighet, inte ens vår församling eller vår pastor.

Jesus och hans fullbordade verk är min grund. Då kan man stå stadigt i sin kristna tro.

I helgen får Folkungakyrkan och vårt församlingsnätverk Elimkyrkan Stockholm besök av kyrkoherde Hans Wolfbrandt från Lysekil.

Under lördagen är han hos Elim Skärholmen och under söndagen predikar han 11.00 i Folkungakyrkan och 13.00 har vi ett träningsseminarium i träning för tjänst för Guds rike.

Hans är ordförande för förnyelsenätverket New Wine i Sverige. Vi ser fram emot denna helg och att Gud mäktigt ska verka ibland oss.

Välkommen om du finns i Stockholmstrakten.

Är för närvarande på socialdemokratiska partikongressen för vissa uppdrag i min roll som statsvetare. Fick i kväll en liten pratstund med statsminister Löfven och gav honom då ett ex av min senaste bok ”Inte utan korset”. Jag signerade boken, han tog tacksamt emot, jag fick förklara något om min kristna tro, och Stefan lovade att läsa boken. Kändes väldigt bra. Fick också en liten pratstund med Expressens politiske stjärnreporter Niklas Svensson, som uttryckt sig mycket kritiskt om kristendomen vid olika tillfällen. Även han uttryckte intresse för boken, han fick ett ex, och lovade att läsa den.

Kanske du också bör läsa boken?

Idag har Dagen uppmärksammat att jag ska jobba med socialdemokratiska partikongressen denna helg. Och att jag räknar med att ta med mig lite ex. av min senaste bok ”Inte utan korset”, och ska försöka få tillfälle att överlämna boken till personer i regeringen, bl.a. statsministern. Det är hårt arbete som gäller under en partikongress men jag kommer med all sannolikhet att inbjudas till mingel där jag får möjlighet att prata med ministrar på tu man hand.

Även om boken är ganska tung teologiskt, så försöker jag hitta ett språk som är begripligt för vanliga moderna människor, när det gäller att förklara innebörden av Jesu död på korset. Han bar våra synder, det är hela nyckelfrågan, jag tycker nog att jag hittat ett begripligt språk för detta i boken.

 

Pingstpastorn och bloggaren Christian Mölk blev först med att skriva en rescension om min nya bok ”Inte utan korset”.

I måndags kväll samarbetade jag med justitierådet och ledamoten i Högsta Domstolen Göran Lambertz, kring ett religionssamtal i Stockholm där jag företrädde kristendomen. Gav boken till Lambertz som var mycket intresserad och direkt började läsa boken.

Kommande helg kommer jag att jobba med socialdemokratiska partikongressen i min roll som statsvetare/konsult och ska försöka överlämna boken bl.a. till statsministern. Kommer att skriva om trender inom socialdemokratin.

Har Gud några uppfattningar om kärnkraft? I min ledare idag i Världen Idag reflekterar jag över kristen tro och energiförsörjningen.

Så inspirerande i går med gudstjänst i Folkungakyrkan och besök av Christer Roshamn med team från Motala baptistsförsamling. En församling som lever i väckelse och som har fått se en hel del vanligt folk komma till tro senaste åren. Det som händer i Motala borde vara en inspiration för många vanliga församlingar i Sverige.

Idag ska jag företräda kristendomen i ett religionssamtal i ABF-huset i Stockholm. Ett samtal under ledning av Göran Lambertz från Högsta domstolen. Det blir företrädare för buddhismen, en riktning inom islam, hinduism och en företrädare för judendomen, och jag som företräder kristendomen. Det kommer att handla om fred och frid, och hur religion kan bidra till att bekämpa våld och krig. Det blir 18.00 ikväll.

Jag rör mig ju mycket långt utanför kyrkväggarna. Kommande helg kommer jag att vara med på hela socialdemokratiska partikongressen. Kommer att vara där för att analysera trender inom socialdemokratin och skriva om detta. Kongressen blir i Västerås.

Ett av mina uppdrag i kristenheten är att sitta i styrelsen för Skandinavisk teologisk högskola, under ledning av Anders Gerdmar. En ny spännande satsning och på onsdag möts vi hela dagen för styrelsemöte då vi ska mejsla ut riktlinjerna för hur vi går vidare med denna satsning.

Idag har jag igen en ledare i Världen Idag, som idag handlar om kärnkraften och energipolitiken, och där jag också nämner tanken att även energiförsörjningen bör rymmas i den troendes förböner. Det är blodomloppet i det moderna samhället, och så mycket präglat av politiska konflikter. Jag ser att ledaren ännu inte lagts ut på Världen Idags hemsida så jag kan inte just nu länka, men den kommer nog under dagen.

Den bok om korset som jag kom ut med för 6-7 veckor sedan känns för mig som det viktigaste jag har gjort, och det viktigaste budskap jag framfört till svensk kristenhet. Jag känner ett särskilt ansvar och kallelse att värna om grundläggande kristen tro, i den teologiska relativisering som pågår både i Sverige och i västvärlden. Denna bok syftar till detta på liknande sätt som min föregående bok ”Efter detta”.

Det tar lite tid innan man får in reaktioner på en ny bok, folk behöver få tid att läsa, och recensenter och bloggare behöver få tid att läsa. Är dock förvånad över den tystnad som har varit hittills, vad jag vet. Det kan ju ha skrivits saker som jag missat.

Blev dock glad när jag såg Johnny Bergman skriva följande som en kommentar på denna blogg häromdagen: ”Hej, Stefan! Har läst din bok om Försoningen med stor behållning. Får tydligt bekräftat att de strömningar som finns som vill ge försoningen en annan innebörd inte bygger sina idéer på Bibelns texter utan på någon egen tolkning som saknar stöd i både NT och GT. Det vore ärligare om de istället öppet förklarade att de inte tror på Paulus skildring av försoningens innebörd utan har valt att propagera för en egen privat lära som de av olika anledningar tycker är mer rimlig.”

Försäljningen av boken går dock bra, och förläggaren planerar ett nytryck redan till sommaren, Livets ords bibelskola har dessutom beslutat att ta in boken som läromedel.