Reflektioner efter en vecka med socialdemokraternas kongress

Jag har ägnat den här veckan åt socialdemokratiska partikongressen. Det ingår i mina konsultuppdrag i det företag jag driver som jobbar med politiska analyser. Att vara med på en partikongress är nog bästa sättet om man vill granska ett politiskt parti och förstå hur det fungerar och tänker. Det råder mycket fördomar och förutfattade meningar om politiska partier. De flesta har ganska bestämda uppfattningar om vilka partier man gillar eller inte gillar.

Det är dock alltid otillräckligt att bedöma ett parti bara utifrån känslor, deras inställning i någon enstaka fråga, eller korta TV-intervjuer med partiledare eller annan ledande partiföreträdare. Här följer några reflektioner från min sida om socialdemokratin.

  1. Det finns ofta en negativ inställning bland kristna till socialdemokratin. Det har inte alltid varit så. Förr var kristna broderskapsrörelsen en sammanslutning för kristna, ofta med förankring i väckelserörelsen. Att kristenheten har blivit mycket borgerlig är ett modernt fenomen. När KDS bildades 1964 var man noga med att markera att man varken hörde till vänster eller höger. Min barndoms pastor Arne Imsen var klart till vänster i sina politiska värderingar. Han var ombudsman inom Metall innan han blev pastor. Min rektor på Betel-Institutet i Orsa Ebbe Bolin, han var också klart vänster i sina politiska värderingar. Vid något tillfälle så tydligt att jag reagerade. Många kristna hade förr en naturlig anknytning till arbetarrörelsen. Det var lika naturligt att gå till bönhuset som till arbetarekommunen eller fackliga mötet.
  2. Socialdemokraterna har varit ett mycket sekulariserat parti under många år och ofta gått i spetsen för avkristningen. Men andelen aktiva kristna har uppenbart blivit klart färre senaste 30-40 åren. Det har bidragit till att frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen har glidit isär alltmer. Idag är dock nästan alla partier lika sekulariserade, det är bara KD som sticker ut och har många aktiva kristna i sina egna led. Det mest kristna jag stötte på under denna partikongress det var när kommunalrådet i Strängnäs, Anders Härnbro, avslutade ett inlägg med Halleluja, och ett annat med Amen. Han är son till den gamle ÖM-pastorn Göran Härnbro, och det lyser lite igenom fortfarande.
  3. Eftersom socialdemokratin har en så stark ställning i den svenska politiken är det angeläget att vi kristna ber för partiet och dess ledning. Vi behöver utveckla kontakter för att kunna föra fram våra ståndpunkter,  både på kommunal nivå och riksnivå. Jag tycker också att det är angeläget att det finns kristna som är beredda att engagera sig inom socialdemokratin. Även socialdemokraterna går att påverka. Jag tycker att flera av partiledarna har visat intresse för kyrka och kristen tro, jag tänker på Göran Persson och Ingvar Carlsson. Jag har själv vid ett tillfälle pratat med Stefan Löfven och hans fru Ulla och gett honom min bok om korset, och jag uppfattade som att han har ett genuint intresse för tron. Nye partiledaren Magdalena Andersson har dock inte markerat något i trosfrågor, så hon är ett oskrivet blad, en källa till förbön men också för att nå kontakt. Hur som helst, den demonisering av socialdemokratin som jag märker från visst kristet håll är inte konstruktivt. Och som kristna vill vi nå alla med evangeliet, även alla som ligger till vänster i sina politiska värderingar, det kräver att vi odlar bra kontakter med både socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister. Man bör dock vara medveten om att politiska partier hör till det som Bibeln kallar för ”världen”, frälsning kommer inte från partier, det kommer från Guds ord och från evangeliets förkunnelse.
  4. Socialdemokratin värnar om arbetet och arbetarna och rättvisa för arbetarna, det är en grundbult i partiets ideologi. På den punkten ser jag en överensstämmelse med kristna värderingar, arbetets betydelse, att behandla arbetaren med värdighet, och ge bra arbetsförhållanden och bra lönevillkor – det kan man ge gott om bibelbelägg för.
  5. Socialdemokratin har varit mäktig, i synnerhet under Erlander-Palme-eran. Det bröts dock 1976 och därefter har det varit en sund konkurrens om regeringsmakten i Sverige. I många kommuner har socialdemokraterna dominerat i många år men även detta har luckrats upp.
  6. Det jag är kritisk emot är att staten och samhället blir för omfattande i socialdemokratiska ideologin. Samhället och det kollektiva ska lösa problemen. Många gånger är det riktigt, men man måste också lyfta fram familjens och civilsamhällets betydelse. Att höra om kristna kyrkans betydelse, det är inte något man hör om på en socialdemokratisk kongress, men det är så på de flesta andra partiers kongresser också.
  7. Eftersom jag jobbat i alla år både i kyrkan och i näringslivet, är jag skeptisk till att partiet inte mer lyfter fram företagandets betydelse för att skapa välstånd. På en socialdemokratisk kongress låter det som att det är skatter och offentlig sektor som skapar välståndet, men det är ju endast frukterna av den ekonomi som skapas genom företagandet och näringslivet.
  8. Ett politiskt parti är ofta en folkrörelse, med stark identitet, sociologiskt liknar det ett kristet samfund. En verksamhet från vaggan till graven. Du börjar i Unga örnar och slutar i PRO. På samma sätt som de kristna måste vara förankrade i en lokal församling måste en socialdemokratisk toppolitiker har sin grund i en lokal arbetarekommun och en lokal socialdemokratisk förening. Man känner varandra i rörelsen, man stöttar varandra i rörelsen. Det blir en familjekänsla på en kongress.
  9. Socialdemokratin är tyvärr lika hopplösa som de flesta andra partier i att skapa nidbilder av sina politiska motståndare. Det förekom mycket på denna kongress. Moderaterna har varit Socialdemokratins huvudmotståndare i alla år, och nu är det också SD. Jag tycker inte att beskrivningarna av politiska motståndarna alla gånger blir sakliga och nyanserade. Men det är exakt samma med borgerligheten, jag möter samma typ av retorik på borgerliga partikongresser. Jag är vän av mer av samförstånd och blocköverskridande samarbete i politiken. Finland är duktiga på det. I Tyskland har man tillämpat det under senare år.
  10. Magdalena Andersson gick hårt ut mot privatiseringen av offentliga sektorn i sitt linjetal och detta markerades på kongressen. Skattepengarna ska inte hamna i fickorna hos riskkapitalister var en vanlig formulering. Jag tycker att kristna friskolerörelsen här ska försöka agera strategiskt. Kristna friskolor drivs inte utifrån vinstintresse, att skapa en tydlig distinktion mellan skolor som drivs av bolag och skolor som drivs av idealitet. Räknas kristna skolor in i helheten av privata skolor blir det inte bra, vi behöver utkristallisera oss som ett alternativ till övriga privat drivna skolor.

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Sverige

    Hur som helst, den demonisering av sverigedemokraterna som jag märker från visst kristet håll är inte konstruktivt.

  • Jan Rosman

    En god analys av dagsläget för socialdemokratin. Bra att du tar upp situationen för de kristna skolorna. Skillnaden mellan världsligt och ”himmelskt” paradigm kan bli föremål för ytterligare forskning 😉😇🙏