Lars Enarson och den nordiska bönekonferensen i Solna i mitten av mars har skapat debatt. Jag vill här ge en kort kommentar kring detta. Jag mötte Lars Enarson redan på sjuttiotalet under Jesusrörelsens dagar. Under åttiotalet hade vi en del samarbete och jag var inblandad i varje fall något av hans böneinitiativ. Sedan flyttade han till Israel i början av nittiotalet och vi har knappt haft någon kontakt sedan dess.
Jag har läst igenom den broschyr som gjorts inför bönekonferensen, den som är källan till de tvister som uppstått. Jag gör följande bedömningar:
- Vi måste ge utrymme för allvarliga profetord och ta det på allvar. Att tala om Guds dom över ogudaktighet är synnerligen bibliskt. Broschyren tar upp om Wilkersons profetia från 2004, men det är budskap vi måste lyssna på och pröva. Texten av Tozer är utmärkt. Jag har inte någon anledning att ifrågasätta Birger Skoglunds nöd för Sverige som han uttrycker i det profetiska budskapet, publicerat i broschyren. Claes Göran Bergstrand känner jag sedan sjuttiotalet och har haft mycket samarbete med sedan dess, har träffat honom flera gånger bara senaste veckan. Hans historiska överblick över bönekonferenser, finns inte någon anledning att ifrågasätta.
- Ett tungt inslag i broschyren är Enarsons avfärdande av Sveriges Kristna Råd, och det blir extra effektfullt när man också publicerar en bild över de olika samfundsledarna i Sverige, bland annat pingstledaren Daniel Alm och dåvarande EFK-ledaren Bernth-Åke Ottosson är med på bilden, liksom Joakim Lundquist från Livets ord, Stefan Holmström från EFS m.fl. Enarson skriver: ”Skillnaden mellan Andens enhet och mänskligt organiserad enhet likt SKR är bokstavligen avgrundsdjup. Över den första befaller Gud sin välsignelse. Över den senare faller Guds obarmhärtiga dom. Gud sa om enheten vid byggandet av Babels torn: ”’Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter ska ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för.” (1 Mos 11:6) Enheten var effektiv och framgångsrik. Men det var en mänsklig enhet oberoende av Gud och i olydnad mot hans bud och därför dömde Gud den. ”’Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.’ Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden, och de slutade bygga på staden. Den fick namnet Babel.” (1 Mos 11:7-9) Babel betyder förvirring och oordning. Låt oss se lite närmare på den här falska enheten. När man skulle bygga Babels torn står det att de fann ”en lågslätt i Shinars land och bosatte sig där.” (v. 2) Mänsklig enhet grundar sig på kompromiss med Guds Ord.”
Här går Enarson alldeles för långt och demoniserar saker och personer som han uppenbarligen inte vet så mycket om. Sverige är ju ett litet land och där alla kristna ledare känner alla kristna ledare, nästan alla på bilden känner jag ganska väl. Det blir ett väldigt kategoriskt dömande av ett antal av de allra viktigaste kristna ledarna i Sverige – genom Enarsons utspel. De sysslar alltså enligt Enarson med saker som orsakar Guds dom, som Gud inte välsignar.
SKR är en marginell företeelse i svensk kristenhet, det är framförallt en mötesplats för de olika samfunden. Att företrädare för kristna samfund möts för att samtala med varandra vid enstaka tillfällen under året, det kan man inte kategoriskt avfärda och domsförklara. SKR har en stor bredd, men det finns punkter där olika kristna organisationer har gemensamma intressen och behöver agera samordnat, kampen för att nykristna inte ska utvisas till död är ett bra exempel. SKR är inte någon superkyrka, det är en ren myt, om man påstår detta vet man inte något om vad SKR gör.
SKR har mycket begränsat med resurser så man kan inte göra så mycket. Arbetet med sjukhuskyrkan och fängelsepastorer kan man knappast demonisera. Följeslagarprogrammet är enligt min mening för ensidigt. Jag personligen föredrar andra former av kristet samarbete, t.ex. Svenska Evangeliska Alliansen, där vi mer enhälligt kan samlas kring en väckelselinje och ett aktivt försvar för evangeliet och spridandet av evangeliet. Jag beklagar att SEA inte har mer uppbackning än vad SKR har, men så är det. Men detta totala avfärdande av en samtalsplattform kan jag inte ställa mig bakom, och det är bättre att kristna ledare pratar med varandra, än att bara på avstånd odla vanföreställningar om varandra.
Att genom bilden peka ut viktiga kristna ledare och hävda att de sysslar med något som drar Guds dom över sig, det blir inte en särskild bra grund för en kristen bönekonferens.
3. Lars Enarsons uppmaningar till bön i broschyren, rent allmänt tycker jag det är bra. Att be för sitt land är aldrig fel.
4. Jag har dock problem med Enarsons politisering av bönen. Även om det inte lyfts fram i denna broschyr mer än marginellt, så är man som kristen ledare ute på hal is när man alltför kategoriskt demoniserar politiska partier eller glorifierar politiska partier. Jag tycker också att det blir fel att man utifrån ett profetiskt mandat demoniserar invandring och därmed invandrarna, Enarsons utspel kan tolkas i den riktningen. Det blir högerextrema sociala mediers och kvällspressens bild som man då utgår ifrån. Vi har en massa problem i Sverige, och det beror på invandringen och invandrarna – det är den förenklade bilden. Ett annat profetiskt perspektiv är att vi har väckelse på gång i Sverige som i stor utsträckning beror på invandringen och invandrarna. Det finns över 100 nya immigrantkyrkor i Stockholm, kyrkor som inte fanns för 30 år sedan. Jag fick nyligen en uppgift att Stockholm är den plats i världen där det finns flest kristna afghaner. När Enarson bedömer politiska partier i Sverige är han okunnig. Jag har som statsvetare granskat och följt de politiska partierna i Sverige under många år, bland annat varit med på många partikongresser för nästan alla partier. Sverige är ett djupt sekulariserat och avkristnat land, och det gäller alla partier. Även Kristdemokraterna, även om KD är det parti som har i särklass mest aktiva kristna bland sina politiker. Att tro på att ett konservativt block ska göra Sverige mer kristet är okunnigt och naivt.
5. Jag har också problem med den svartmålning av Sverige som ständigt kommer från högerextremt håll och som en kristen extremhöger stämmer in i. Alla internationella mätningar visar att Sverige ligger i världsklass på ett antal områden. Det gäller innovationsklimat, energisystem, brist på korruption, företagsklimat, social rättvisa, satsning på forskning och utveckling m.m. Det traditionella Sverige är dock djupt avkristnat och sekulariserat, trots att landet är mycket välmående, inte minst ekonomiskt. Vi har utmaningar med stökiga förortsområden och marginella grupper av kriminella som polisen har haft svårt att hantera. Det behövs dock proportioner i denna bild. Mördandet i USA är på fem gånger högre nivå än i Sverige. Mördandet i Sverige i slutet av åttiotalet och första halvan av nittiotalet var på högre nivå än idag. Den mest påtagliga brottsligheten är IT-brottsligheten, den är det i särklass mest växande, och den är helt och hållet global och följer inte några nationsgränser. Att vara profetisk innebär också att inte naivt bejaka de mediebilder som just nu är de mest populära.
Pingback: Slutkommentar i debatten om Solnahallen och Lars Enarson | Stefan Swärd()