Kristendom a la Jonas Gardell

Jonas Gardell har skrivit en bok på 360 sidor om Jesus. Som kristen ser jag naturligtvis positivt på att Jesus uppmärksammas och diskuteras. Och det är inte farligt att brottas med frågorna i både den kristna tron och hur vi tolkar och förstår Jesus. Men jag upplever nog att Gardell är ganska färdig med sina ställningstaganden. Han har ganska bestämda uppfattningar om både Bibeln och Jesus. Och jag menar att både hans grundantaganden och slutsatser krockar rejält med konventionell kristen tro, både i katolsk, ortodox, luthersk och frikyrklig tappning. Jag vill ge vissa exempel på teser Gardell driver där jag tycker att det finns skäl att argumentera emot.

1. Gardells bibelsyn. Det är uppenbart att Gardell inte ser Bibeln som Guds ord, evangelierna är bara mänskliga dokument, skrivna av människor med en egen agenda och speciella syften. Bibeln varken är eller innehåller Guds ord, det Gardell kan acceptera i Bibeln är det som stämmer med utombibliska källor eller med Gardells egen Gudsbild och Jesusförståelse. Den kristna kyrkan har dock alltid sett Bibeln som Guds ord, och att evangelierna ger en sann bild av Jesu liv och verksamhet. Gud använder mänskliga redskap och deras kunskaper och förståelse, men Bibeln är inspirerad av Gud, och han har vakat över tillkomstprocessen. Gardell ger ingen antydan om att Bibeln på  något sätt är Guds ord. Det är bara den mänsliga sidan som dominerar i hans bedömning. Det Gardell kan acceptera i Biblen är det som stämmer med hans egna uppfattningar. Gardell skriver t.ex. på s. 25: ”Evangelierna är inte ögonvittnesskildringar! De är texter som vill få oss att tro på just det sätt författaren tror”. s. 17 ”Det vi vet om den historiske Jesus är så lite att varje forskare, teolog eller författare måste göra egna antaganden, förmodanden och sannolikhetsbedömningar”. ”Alla som någonsin skrivit om Jesus har gjort det i syfte att få sina läsare att tro det ena eller andra. Det gäller Paulus, och det gäller de för oss okända författare som traditionen så småningom kallade Markus, Matteus, Lukas och Johannes”.

2. Gardell förnekar Jesu gudom utan menar att Jesus som Gud har skapats efterhand av den kristna kyrkan. Han använder en historisk-kritisk metod vid genomgången av evangelierna. Evangelierna ges inomvärdsliga och historiska-naturliga förklaringar. På sid 28,29 läser vi: ”Jesus kallade inte sig själv Guds son eller Messias, så som den första kyrkan skulle göra. .. Med tiden kom hans anhängare att tro att han var den utlovade Messias, sänd av Gud, och så småningom kom de rent av att tro att han var betydligt större än så, att han var Gud själv.” Gardell lyfter också fram att vi den tiden var det vanligt att tala om jungfrufödslar, uppståndelser från det döda,  demonutdrivningar, helandeunder – det var en del av kulturen. Men han skriver också ”även om julevangelierna alltså inte är historiskt sanna kan de likafullt bära på en djupare och på många sätt viktigare sanning”.

3. Synen på Guds dom. Gardell avvisar Gud som domare och Jesus som domare. Det var efterhandskonstruktioner som kyrkan lade till. s. 144, 145: Människan måste själv välja vilken Gud hon åkallar, vad hon söker och förväntar sig av Gud. Det ansvaret ligger på människan. Sida vid sida står motsatsparen, kärleken och hatet, viljan att försonas och begäret att hämnas, den ödmjuke och den som inga oförätter tål. I bibeln löper bägge spåren. .. Det löper genom bibeln två parallella linjer. De löper aldrig samman. De står emot varandra och låter sig inte förenas: försoningens Gud och hämndesn, kärlekens inkluderande Gud och den Gud som gör ett urval.” Gud som domare finns med i alla kristna bekännelseskrifter. Och det är märkligt att Gardell inte försöker att visa på alla teologer under historiens gång som försökt att förena dessa olika sidor.

4. Jesu död och uppståndelse. Gardell tror inte på jungfrufödelsen, eller att Jesus var syndfri. Att Jesus har blivit så upphöjd och gudomligförklarad är mänskliga påfund långt senare. Han tror inte att Jesus dog för våra synders skull, Kristus var inget offerlamm. Han tror dock att korsfästelsen inträffade men lägger inte den innebörden i det som kristna kyrkan har gjort. Om uppståndelsen skriver han vagt. Han noterar att lärjungarna trodde på den, och det påverkade deras liv. Men tolkningarna om Jesu gudom lades till senare. En grundläggande tankegång hos Gardell är att skilja på den historiske Jesus som vi inte vet så mycket om, och den uppstånde Jesus, som i stor utsträckning är en konstruktion av den kristna kyrkan. Gardell skriver på s. 221: ”Varför dödades Jesus? För att han skulle försona världens brott och synder? För att det var en del av Guds märkliga och hemliga plan att frälsa mänskligheten? För att han skulle låsa upp dörren till dödsriket och släppa de döda fria? Allt det där är efterkonstruktioner som försöker hitta en mening, något meningsfullt, med Jesu död?”.

5. Synden, omvändelsen och förlåtelsen. Det finns en sida hos Jesus som Gardell helt bejakar, att Jesus umgicks med syndare. Han menar inte bara att Jesus hade kontakt med dem, han accepterade till fullo deras liv och hur de var, han uteslöt ingen. Gardell menar att vi inte behöver bekänna synder, vi behöver inte omvända oss, vi är inga syndare, vi kan göra dumma saker och vi är inte perfekta men behöver ingen omvändelse. ”Kyrkan är emellanåt – inte minst frikyrkorörelsen som jag själv stammar ur – besatt av idén om att vi skall bekänna våra synder och be om förlåtelse.” Gardell säger vidare att synd är ett relativt begrepp som varierat från tid och plats. ”Jag vet att många som anser sig kristna reagerar häftigt på tanken att sådana som de uppfattar som syndare, som ägnat sig åt sådant som de definierar som synd, kan omfattas av riket utan att dessa vederbörligen gjort bot och bättring.”

6. Gardells syn på kristna kyrkan. Gardell har en mycket skeptisk inställning till kristna kyrkan. Vi har aldrig varit eniga, från första kristna tiden, och olika tolkningar av kristendomen har alltid konkurrerat. Att det finns vissa gemensamma kristna nämnare, som kristna är överens om, har Gardell inte mycket till övers för. Och att det faktiskt har funnits hög nivå av enhet i kristna kyrkans historia. Budskapet och teologin har skiftat. På s. 329 skriver han: ”I dag lever vi med ett otal olika kyrkor och inriktningar, varje kyrka är i sin tur indelad i grupper och fraktioner, som i regel är rörande oense i det mesta – och ändå uttalar sig ideligen präster, biskopar och lekmän tvärsäkert om Guds vilja, säger sig representera en samlad och enad kristenhet och de enda, sanna och ursprungliga kristna värderingarna”.

7. Vad tror egentligen Gardell? Varför intresserar sig egentligen Gardell för kristendomen, för Bibeln och för Jesus, när han är så skeptisk och ifrågasättande? Kristendomen och kristna kyrkan är inget enhetligt, ingen bestämd tro, för Gardell, utan vi väljer vår egen Jesusbild och uppfattning om vad som är kristet, det är något fullständigt relativt. SAmtidigt är han här inte riktigt konsekvent, det är inte riktigt relativt, för han är kraftigt fördömande mot kristna som står för en mer konservativ kristen tro och praxis.

Gardell skriver ”Jag vet att också den Jesus som jag skriver om är en spekulation, en skugg-gestalt. .. Han är mina föreställningars Jesus Kristus, jag vet det.”

Så här sammanfattar han sin religion och uppfattning om Jesus: ”Detta är det glada budskapet: Guds rike är nära och du är inte utesluten från det, du är älskad av Gud som en förälder älskar sitt barn. Det krävs inget offer för att göra dig syndfri i Guds ögon, det enda som krävs är att du tror på Guds kärlek till dig. Du som fått höra att du är oren i Guds ögon och inte värdig att få möta honom; du är inte oren, du är ren. Detta är Jesus eget budskap. Och det går över huvud taget inte att få ihop med kristendomens idé om att Jesus dog för våra synder.”

Detta tycker jag sammanfattar Gardells tänkande. Hans grundantaganden och slutsatser krockar med vad kristna kyrkan har trott och undervisat i 2000 år. Det har funnits diskussioner, och man har brottats med frågorna, och det har funnits nyansskillnader. Men Gardell förnekar i stor utsträckning grundläggande kristen tro.

Jag gör nog bedömningen att Gardell mer är panteist än kristen, så här skriver han på s. 352: ”Gud är inte ett förslag. Han är inte ett tankeexperiment eller ett tankekomplex att ta ställning till, utan en kraftkälla som finns i dig vare sig du vill eller inte, men som du kan öva dig i att vara i kontakt med. Gud är i allt, omsluter allt, förbinder allt med vartannat. Skaparen och hans skapelse går inte att skilja åt. Därför kan du söka Gud i dig själv – lika väl som någon annanstans. Han är ditt centrum. Han är rösten som viskar ditt namn, han är dina andetag och ditt hjärtas slag, hand är den helige ande som finns i allt som lever, som är i varje människa.”

Det finns mycket mer att säga, och Gardells religion kan också kritisk granskas, på liknande sätt som han har granskat Bibeln och kristendomen. Men jag överlåter övriga jobbet till alla våra skickliga NT-teologer som kan analysera detta mycket bättre än vad jag kan. Min bedömning är dock att han går långt över gränsen för vad som kan kallas för kristet.

Och min fråga har förstärkts medan jag har läst boken. Jag kan förstå att han bjuds in till Svenska Kyrkan, där taket ofta är så högt, så att det inte existerar. Men att framföra applåderat tal i Norrmalmskyrkan??? Baptisternas rikshelgedom. Kan någon förklara detta för mig?

Till sist, jag hoppas att Jonas Gardell svarar ja på min middagsinbjudan.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Jan Sköld

    Hur i hela friden kan någon som kallar sig kristen ta sån här rappakalja på allvar !!?
    Dat man det på allvar så visar det bara att man avfallet från Jesus Kristus, lider av andlig blindhet, fövirring och måste omvända sig i förkrosselse o bot innan det är försent !Ty Herren låter inte lura sig !

  • wildwest

    Även om applåderna i Norrmalmskyrkan är väldigt tydliga och officiella så har jag dom senaste dagarna hört många s k ”goda kristna” från betydligt mer karismatiska sammanhang yttra sej positivt över Gardell och den ”välbehövliga” debatten om vem Jesus är. Man kan sträcka sej så långt att säja att det är okay att diskutera Jesus även för kristna och att det alltid finns en ny nyans att upptäcka – men steget är monumentalt att därifrån tycka att Gardell har poänger om sin Jesuspresentation, poänger som ger något positivt till kristna långt ute åt det normalt sett bibeltroende sammanhanget!

    Det ger mej helt enkelt kalla kårar. Det måste visa på att den normala informationen och uppfattningen och intresset för kristen tro i allmänhet och Jesus i synnerhet bland frikyrkokristna är så låg resp så dålig att vad som helst kan säjas och alla tycker det är coolt och bra och nåt att nysta i.

    Medan jag, radikal och övertygad som jag är i den här frågan åtminstone (jag vill inte påstå att jag alltid är ett helgon), hade stått upp och lämnat Norrmalmskyrkan om jag varit där.

    Vädrade min irritation i en bloggkommentar igår (tror jag): Hur länge ska vi se som tror på trosbekännelsen och är bibeltroende acceptera att buntas ihop med det som är en annan religion i kristen skepnad? Vad är definitionen för att kallas för kristen och för en kristen kyrka? Är man kristen och innesluter evangeliet enligt Gardell?

  • David

    Det kanske är sant att allt är relativt i den här världen som vi lever i. Men den Jesus jag tror på kom inte från den här världen. Läser man det Jesus säger i evangelierna så märker man ganska snart att det var väldigt lite (för att inte säga ingenting alls) som var relativt för honom. Han uttryckte sig aldrig i ”gråskalor” allt var svart eller vitt. T.ex. ”Jag är vägen, sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Jesus har per automatik genom att uttrycka sig i bestämd form uteslutit att det skulle finnas andra vägar, sanningar eller liv. Hur detta kan ha undgått Gardell förstår jag inte. Jag håller med dig Stefan om att allt detta intensiva klippande och klistrande från Gardells sida ger ett resultat som inte har mycket alls att göra kristendom. Jag tycker att herr Gardell borde söka sig till hinduism eller budism om han ska finna likasinnade som delar hans livsåskådning. Det vore i och för sig bättre att han fann den riktige Jesus Kristus som dog för våra synder och återuppstod i enlighet med skriften. Den Jesus Kristus som kom för att befria oss från synden och ge oss syndernas förlåtelse. Gardell verkar ha en Jesus vars kärlek och nåd verkar vara någon typ av fribiljett till att synda: ett lite finare begrepp för detta är ”tolerans”.

  • Pingback: Jonas Gardell, missbruka inte katolska teologer! - Bengts Blogg()

  • Per Westblom

    Jonas Garedell är uppenbarligen ett unikt fenomen som väcker många känslor hos människor. Personligen tycker jag att han är mest lyckad som komiker. Som teolog är han påläst men också, som de flesta teologer, förespråkare av en särskild linje. För många av oss ”traditionella kristna” är den linjen kontroversiell och provocerande. Det är svårt att komma ifrån jämförelsen att även Jesus var det, för sin tids etablerade religiösa ledare. Därmed inte sagt att Gardell har rätt, men jag tycker att det finns anledning att lyssna uppmärksamt och självkritiskt på den som utmanar konventionen, utan att med en gång säga: detta stämmer inte med den sanna kristendomen.

    Jag har inte läst Gardells bok och var inte i Norrmalmskyrkan. Jag är dock ganska säker på att det finns åtskilligt i det han skriver som jag inte håller med om. Precis som Stefan skriver på ett ställe är nog hans Jesus inte min Jesus. Men att göra den kristna historiens tolkning av Jesus så entydig som Stefan gör känns inte trovärdigt. Förståelsen av Jesus inom kyrkan har varierat högst väsentligt. Den diskussion om Jesus som idag förs inom både mer evangelikala och liberala kretsar handlar många gånger om att läsa evangeliets texter innantill – på nytt. Vidare har den ökade kunskapen om Jesu historiska sammanhang skapat en fördjupad förståelse för Jesu ord och handlingar, som faktiskt utmanar en del av våra traditionella föreställningar.

    Som ett tydligt exempel på detta kan den engelske präster och exegeten N T Wright anföras. Jfr även James Dunns ”Jesus remembered” och inte minst hans underbara lilla skrift ”The living Word”.

    Inte sällan har vi satt kyrkans bekännelser om Jesus över NT, så att de förra har fått styra tolkningen av det senare. Det kan väl vara helt i sin ordning men man bör då inte kalla den traditionskritiske för obiblisk när det i själva verket är bibelns ord han lyfter fram.

    När det gäller frågan om Norrmalmskyrkans roll kan det förstås alltid diskuteras huruvida en person ska få stå oemotsagd eller inte. Men att låta en kontroversiell person få tala i en kvällssamling utan att det ska vara en debattkväll behöver knappast betyda att detta är vad kyrkan står för. Visst kan väl människor tänka själva? Sen kan jag i o f s vara rätt kritisk till Gardells demagogiska förmåga. Det finns ett fundamentalistiskt drag hos honom som jag minns att jag reagerade emot sist han var i Norrmalmskyrkan och boken ”Om Gud” var aktuell. Men jag är inte säker på att en debatt med Gardell är så meningsfull. Man får lyssna och tänka själv – precis som du gjort, Stefran.

  • Georgios

    Är det inte märkligt att när det gäller utsagan om Jesu gudomlighet, då avkrävs det av Jesus en exakt, ordagrann utsaga, när samma person samtidigt tolkar allt annat han har sagt? Dvs; varför är det så svårt att tro på Jesu gudomlghet när han (eller åtminstone evangelisterna) hela tiden antyder den? Måste Jesus verkligen ordagrannt säga ”jag ÄR Guds Son i precis den bemärkelsen” för att det skall vara trovärdigt? Fast då är det ju ändå inte det, eftersom många (t.ex. Gardell) tydligen tolkar allt annat som sägs i evangelierna – allt ifrån jungfrufödseln till försoningsdöden och uppståndelsen. Med en sådan retorik kan man ju inte tro på något annat än det man själv väljer tro på (som Gardell tydligen också gör)…

  • TOR

    Tack för en bra balanserad utläggning och utredning om Gardells bok (som jag tyvärr inte läst själv). Skulle vara intressant att veta vad en sådan framstående kyrkoprofil som K G Hammar som i mina ögon tillhör de allra mest trovärdiga kristna (om han nu av de renläriga får kalla sig så) personligheterna har att säga om Jonas Gardells syn på Gud och Jesus. Hur som helst anser jag det vara bra och hälsosamt om det finns en vital diskussion i ämnet. Gardell är väl något så omodernt som en kättare som om han levt i en annan tid då kyrkan kunde utöva sin makt inte levt så länge med huvudet i behåll. Man måste väl ändå fråga sig om det är kyrkan man ska tro på eller Gud och Jesus. Hoppas Jonas Gardell vill äta middag med Stefan.

  • wildwest

    Finns ingen sant kristen som vill kapa huvudet på Gardell. Vi har religionsfrihet och jag har en gång gjort svensk värnplikt (det fanns sånt en gång…) för att dö för såna som Gardells rätt att uttrycka sej. Men nu handlar det inte om den sekulära statens rättigheter utan om att nåt som kallar sej Kristi kyrka och Guds barn omfattar ett evangelium som till sin grund inte har nåt med kristendom att göra. Då är man varken kättare eller intressant debattör, då är man kristendomens fiende. KG Hammar anser jag spela inte långt ifrån Gardells domäner med sina svävande uttalanden om vem Gud är. Kristen kan man kalla sej om man tror på jungfrufödelsen, Kristus som sann människa och sann Gud, på att Han är enda vägen till Fadern, på att han tagit dödsrikets nycklar och uppstått på tredje dagen. Utan honom finns ingen framtid, ingen frälsning, inget ljus, bara ett evolutionärt karmahjul där vi blir till jord. Detta är kristendomens fundament som ingen kommer runt med aldrig så tänkvärda tankar.

    Härefter, vilket den breda kyrkofamiljen bär vittnesbörd om, finns många olika sätt att förhålla sej till hur man lever, vilka liturgier man vill fira, etc, etc. Men Jesus förblir grundstenen. Utan grundstenen faller bygget och det blir ett stenröse, dvs kaos.

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Stefan. Det ligger mycket i det du säger, bla håller jag med om att Gardell har en slagsida som luktar panteism, och jag saknar väldigt mycket en Gud som kommer till oss utifrån och utmanar, förändrar och skapar alternativ till den rådande ordningen.

    Jag kan dock tycka att du inte riktigt går i konkret brottningskamp med dom frågor som Gardell tar upp. I likhet med Ulf Ekman tycks du ha en väldigt tydlig bild av vad ”klassisk kristen tro” och ”den kristna kyrkan” är som jag tror inte håller för en historisk granskning, och du avfärdar det som inte passar in på denna beteckning, utan att bemöta dom konkreta argumenten. Säga vad man vill, men Gardell har verkligen inte skrivit en slarvig bok.

    Kände du inte någon oro i din själ när du läste boken? Kände du aldrig något i stil med ”tänk om Gardell har rätt, tänk om jag har fel” (om tex Bibeln som Guds ord, Jesus som Gud, synen på korset/”försoningen”, om motsägelserna i texterna osv)?

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Jan Sköld. Har du läst boken?

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    Stefan: Jag tycker fortfarande du är hycklete. Förstår inte hur du kan ta sådan avståndstagande av Gardell, medan ta Rob Bell in i värmen….jag är enig i va du skriver om Gardell, men förstår inte varför du inte gjorde samma sak kring Emerging Church.

  • Jag tror inte ”rätt”….

    Wildwest, du kanske ska försöka få epitetet ”kristen” namnskyddat?? För, hemska tanke, det kan ju finnas dem som kallar sig kristen utan att ”tro rätt”….

    För egen del är jag glad att Svenska kyrkan har högti tak och låg tröskel. Då får även jag vara med. Och Gardell…….Och Hammar…..

  • wildwest

    ”Jag tror inte rätt”: Nåt ska ju ordet ”kristen” betyda. Annars kan lika gärna kalla mej sockerbagare. Jag vet inte hur Du tror, det är upp till Dej, men ska man kalla sej kristen enligt Bibelns definition så är det den definition jag levererade ovan, snabbt ihopskriven som det blir så här på en blogg. Allting annat får Du gärna tro för mej, inkl hrr Hammar och Gardell, men det är inte biblisk kristendom. Det är nånting annat. Och det är på grund av denna ständiga inflation i ordet ”kristen” som man ska börja kalla sej ”troende kristen”, ”bibeltroende kristen”, ”evangeliskt troende kristen”, ”evangelikal kristen”. Det är egentligen dumheter. Kristen är man om man tror på kristendomens grundfundament. Punkt.

    Så ska jag vara bister: nej, jag betraktar Dej inte som kristen om Du förkastar jungfrufödelse, Jesus som sann människa och sann Gud, döden och uppståndelsen. Du kan vara en ärlig sökare, bra, Jesus uppskattar såna, men Du kan inte tro nånting helt annorlunda och nåt som innebär att kristen tro och kristen kyrka överhuvudtaget inte funnits till idag om man trott så från början.

  • Jag tror inte ”rätt”….

    Wildwest,
    Ja det är väl tur då att din uppfattning om huruvida jag är kristen eller ej är just din. Alla har vi rätt till en uppfattning.

  • wildwest

    Försåvitt tron på Jesus är grundstenen i kristendomen så tror jag att t o m Jesus är med på att man ska tro på Hans existens och tro på vad Han har sagt om sej själv för att vara efterföljare till Kristus, dvs kristen. För övrigt får Du och alla andra på denna underbara jord tro precis på vad ni vill.

    En tandlös analfabet som föddes genom en romersk soldats våldtäkt på tonåringen Maria, som inte hade makt att ta nycklarna från döden och dödsriket och vars uppståndelse var ett häftigt stilelement i nåns barnboksförfattande, vad ska jag tro på en sån tönt för? Det är totalt värdelöst, hjälper mej ingenting, då är jag som Bibeln säger ”den ömkligaste av människor”. Nu är det inte så, tack god Gud för det.

  • Wizzard

    Augustinus var minst lika mycket pantarist som Gardell. Din egen bibeltolkningskunskap måste sägas vara låg. Gud genomsyrar allt liv.

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Wildwest. Ett annat sätt att se på saken är att man inte är en lärling till Jesus för att man tänker rätt, utan för att man följer honom i praktisk handling. I Matteus 7 uttrycker Jesus en sådan uppfattning; det hjälper inte om man säger ”herre, herre” om man inte gör Faderns vilja. Dom som först kallades kristna (messianer) gjorde det för att dom följde Vägen, inte för att dom hade en specifik uppfattning om jungfrufödelsen.

    När det gäller uppståndelsen så säger Gardell själv i boken att han tror på den, och att tron på uppståndelsen är nödvändig för att det ska vara kristen tro. Han bekänner också Jesus som herre.

  • Maja

    Det luktar ganska illa när kristna tar på sig att bestämma åt andra vilka som kan kallas kristna eller inte. Man får tro vad man vill men det är rätt unket att också tro åt andra.

    Det är frikyrkliga åsikter som dessa som gör att att vi andra måste försvara kristendomen inför vanligt folk, tänk på det ni sk missionerande evangelikaler.

    Stackars er som mår så dåligt över Jonas Gardell och alla som vill sprida kärlekens evangelium (nej, TOR, KG Hammar får inte kallas kristen enligt Stefan & Co… ”traditionell kristen” verkar nämligen betyda ”okunnig kristen” vad jag förstår). Allt ni gör verkar vara att hacka på andra kristnas tro? Än är det Hammar, än är det Bonnier, än är det Gardell. Snacka om att hänga upp sin tro på laggärningar. Och nu tänker Stefan Swärd testa Gardells tes om måltidsgemenskap – well, Stefan, Jesus la inte upp en bitterblogg innan han bjöd in Sackaios.

    Herregud vilken stor dag det var när jag förstod att det går att vara kristen utan att lägga ifrån sig sin hjärna och sitt hjärta i vapenhuset!

  • Maja

    Sockerbagare, lol (läste tråden nu)

  • Dan C

    Jonas Lundström:
    ”Kände du inte någon oro i din själ när du läste boken? Kände du aldrig något i stil med “tänk om Gardell har rätt, tänk om jag har fel” (om tex Bibeln som Guds ord, Jesus som Gud, synen på korset/”försoningen”, om motsägelserna i texterna osv)?”

    Hur skulle man kunna känna oro för något som en svensk ”kändis” som Jonas Gardell fabulerar om efter nära nog 2000 år av kyrkohistoria när man kan höra Jesu röst inom sig? Den enda oron jag har är att kristna lyfter upp detta som något som är värt att lyssna på.

    Min bild ändras inte en millimeter av vad Gardell hittar på. Jag känner Jesus. Min bild är såklart inte perfekt men jag har vett att inte lyssna till hädelse på ett sådant sätt att det går in i hjärtat.

  • wildwest

    Eftersom jag inte får definiera kristen tro enligt den definition som Guds eget ord, Bibeln, haft i 2000 år och genom otaliga schismer, splittringar och diskussioner ändå överlevt till dagens dato och där några hundra miljoner tror att detta är sant, förutom några arroganta besserwissrar i den höga Nord som kan allt det här bättre än alla andra, så skulle jag vilja höra Majas och en del andras definition på vad kristen tro är.

    Tar man bort Jesus så finns ingen kristen tro att försvara inför ”vanligt folk”! Då är det istället predikandet av en ny religion som liknar kristendomen men inte är det. Så egentligen så tassar vi inte på varandras arenor, vi spelar på helt olika!

    Vad tror ni egentligen på? Läser ni aldrig Bibeln? Eller är det en sagobok? Vad är Jesus för er? En gardellsk karikatyr? Varför skulle han bry sej om er när ni betraktar honom som en dumskalle?

    Att förespegla ”vanligt folk” en annan Jesusbild än den sanna, det är verkligen att lägga ifrån sej både hjärta och hjärna. Det är att förleda folk. Det är ingen kärlek att förleda folk. Det är förakt.

  • Wizzard

    Det finns ju lika många tolkningar av bibeln som det finns människor därför är dina inlägg pinsamma.

  • Wizzard

    Dessutom kan du läsa trosbekännelsen, men den kanske inte är så populär i vissa sk ”Fria(.alla ska tycka som pastorn) kyrkor

  • Kalle

    Nej, Maja. Jag tror inte så många frikyrkliga mår särskilt dåligt av Gardells bok: Jag är bara förbryllad över att du verkar må så dåligt när folk som Stefan Swärd på ett sakligt sätt tar upp problemen med Gardells teser. Publicerar man en bok så får man vara beredd att folk granskar den, och jag förstår inte varför Jonas Gardell skulle vara ett undantag från den regeln och själv har jag personligen aldrig uppfattat Jonas Gardell som en förespråkare av kärlekens evangelium. Men det är väl för att jag gör skillnad mellan kärlek och lusta.

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Dan C. Har du läst boken? Annars förstår jag att din bild inte påverkas…

    Wildwest. För tydlighetens skull. Vilka ingår i ditt ”ni” som inte läser Bibeln osv? Är jag inkluderad?

    Var i Bibeln hittar du din definition av kristen? Jag utgår från att du känner till att begreppet kristen tex endast förekommer två-tre gånger i Bibeln?

    Kan man inte tänka att även ens kunskap (tex bibeltolkning) är ofullkomlig (1 Kor 13), och att man därför behöver hålla dörren öppen för att man kan behöva lära sig mer, även på grundläggande områden, och att det därför kan vara nyttigt att på allvar lyssna på folk man inte håller med och fundera på om dom kanske kan ha rätt? Är inte kristen tro trots allt mer än vandring, än väg, en process, än att försvara något som redan är färdigt?

  • http://bjornhorst.wordpress.com/ Björn Horst

    Tack för en nyanserad och analyserade bloggpost!
    Helt klart är att Gardell är en sökare av stora mått, som försöker att passa in sin Jesus i sin värld. Det som är så underbart är att Herren ändå har nåd med honom. Annars skulle ju jag själv inte ha varit en frälst, strulig, stollig, Jesustroende kristen 😉

    Jag verkligen ber och hoppas att Jonas Gardell accepterar din middagsinbjudan.

  • teol stud

    Du säger att du tvekar om du vill kalla Gardell för kristen. Med vilken rätt tar du dig en sådan frihet? Vem är du (eller någon annan, än Gud…) att avgöra huruvida någon är kristen eller inte. ”Döm inte…”?

    Jag välkomnar Gardells bok och ser fram emot med glädje att läsa den, utan att döma den på förhand.

    Som teolog och blivande präst tycker jag det är befriande att öppna upp debatten om Jesus. Han kan aldrig göras stor nog. Att begränsa bilden av Jesus till någon som enbart bokstavstroende kristna kan skriva under på är att förminska honom. Och Gud är alltid större, speciellt när det gäller våra bilder av honom.

  • http://www.tomascarneheim.com tomas carneheim

    Jag har också många gånger förvånats över Gardells intresse av Jesus och Bibeln, men inte blivit klok över detta

  • Fredrik S

    Jonas L, du ställer en retorisk fråga om hur någon definierar ”kristen” och hänvisar till att begreppet inte används frekvent i NT. Får man fråga hur du själv definierar kristen och hur din definition påverkar frågorna som diskuteras i den här tråden? Vore spännande att höra, bl.a. eftersom jag märker att du är både bibelsprängd, intellektuell och seriös i din efterföljelse.
    För egen del har jag inte större koll på den samlade bilden av hur NT definierar ”kristen”, om man nu ens kan få en enhetlig bild (jag är verkligen ingen teolog). Men jag drar mig till minnes att Petrus definition är ”lydnadens barn”, vilket får rätt speciella konsekvenser för de aktuella frågorna. Dels för att den är delvis exkluderande, dels för att den förutsätter en lära att tro på och därefter lyda.
    Mitt intryck är att Gardell inte själv skulle beskriva sig utifrån Petrus definition; den bilden får man utifrån de problem som Swärd så tydligt påpekar, som skiljer sig från ”evangelikal” bibelnära trosinriktning. Därmed är det inte katastrofalt dömande att påstå att Gardell inte är kristen, utan snarare ett nyktert konstaterande.

  • roxret

    Teol Stud
    Så vitt jag vet det var inte Gud som kallade folk för kristna utan det var andra som kände till personer som trodde på Kristus.
    De fick höra om Jesus och såg Hans lärjungar och vanlig folk som trodde på Honom göra samma saker som Han (Jesus) gjorde. Det var DÅ de blev kallade för kristna.

    Människor är Guds skapelse och FÅR vara Guds BARN genom att ta emot Jesus som sin frälsare. Det finns inget annat sätt.. Vi kan inte ändra på bibeln!

    Hur kan man definiera en sann kristen? Genom sina frukter (enligt bibeln), genom sina handlingar, etc.etc.
    Ber man för de sjuka och de blir helade?
    Ber man för befrielse för de som behöver det? Blir de förtryckta befriade?
    Predikar man evangeliet och folk blir frälst?
    Tror man att Jesus kommer snart?

    Detta gör (bl.a.) en sann kristen!!!

    Det spelar ingen roll hur många böcker skrivs och välkomnas som säger motsatsen.

  • http://narvaroattacker.blogspot.com excelsis

    Credo in unum Deum..

    Jag har alltid fått för mig att man sett trosbekännelser och dylikt som ”människoläror” inom frikyrkan. Kanske bara är pingst..

    Hur som helst är väl behovet att formulera den kristna tron precis lika stort som alltid. Sådan tur att vi har en tradition att falla tillbaka på.. :) Med hjälp av den kan vi vara Kyrka vad än denna världens heliga säger.

    Ang. att inte få definiera vem som inte är kristen kan jag hålla med om en sak. Vi kan inte säga att någon står utanför frälsningen, men vi måste ändå få reagera när någon står för något fundamentalt annorlunda än det man själv gör som t.ex. symbolisk jungfrufödelse och ett förnekande av det eviga livet.

    Det sagt finns det säkert många som uppfattar mig som ”panteist” i samma anda som Gardell (har dock inte läst hans bok).

  • http://www.singingdogblogg.se Håkan Nilsson

    teol stud:
    Även en teologie studerande kan få en relation med Jesus, bli andedöpt och få ljus över ordet. ”Ty så säger den höge och upphöjde, han som tronar till evig tid och heter ”den helige”;Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande. För att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan.” Jesaja kap 57 vers 15

  • http://narvaroattacker.blogspot.com excelsis

    @Teol stud: är det inte vad du studerar för; att lära dig vad kristen tro är?

  • wildwest

    Rätt är att ingen står utanför frälsningen, men den måste också tas emot av vederbörande. Gör man inte det så finns den ändå, men själv omfattas man inte. Det är ett fritt erbjudande till var och en. Friheten gör att den kan tas emot eller förkastas.

    Det var då förfärligt vad känsligt det är nuförtiden att kalla saker vid dess rätta namn. Vad ska man diskutera för hur många gånger ordet kristen står i Bibeln för? Vad är det för pseudodebatt? Det handlar inte om det utan om man accepterar Jesus som världens frälsare och min frälsare och den enda vägen till Gud. Detta är basic of the basics. Jesus kan inte vara världens frälsare om han var en vanlig syndig människa, då är hela religionen kristendom en totalt värdelös historia som vi kan kasta på sophögen. Antingen eller. Finns faktiskt nåt som heter absolut sanning.

    Ännu har ingen presenterat sin Jesustro som uppenbarligen inte får plats i den version jag gav. Det kanske inte är så lätt att få ihop den???

    Teol stud: ja, Du gör mej mörkrädd. Om det är präster av Din kaliber som ska leda Svenska kyrkan så är det bara dess undergång vi väntar på. Du har KG Hammars flummiga bild av Gud där allt överallt i allting omfattas. Det är panteism av stora mått, men inte kristen tro. Ingen kommer till Fadern utom genom mej, säger Jesus. Ett enormt påstående som man har att förhålla sej till. Man kommer inte till Fadern genom Mohammed, inte genom Tor och Oden och inte genom Dalai Lama.

    Vi har ett rättesnöre och en tydlig förklaring hur man blir kristen och hur man ska tro för att bli kristen. Den står i Bibeln. Men i teologisk utbildning så är det antagligen en bok som man inte läser längre. Jesus är större än vi tror, det är rätt. Men vem är då Jesus? Enkelt att skriva på det viset, men är Jesus en vanlig människa så blir det ologiskt. Jag går inte runt och säjer att Maud Olofsson är större än vi tror.

    Nån skrev att trosbekännelsen inte skulle gälla inom frikyrkan. Vilken okunnighet! Däremot ingår det i dom flesta frikyrkors liturgi inte att läsa den gemensamt. Vi har tyckt att rabbla nånting utan att det har substans inte ger nån nytta. Vilket inte alls innebär att alla som läser den varje söndag i historiska kyrkor rabblar! Det finns många ärliga kristna där. Självklart gäller den som grund även för frikyrkorna!

  • http://narvaroattacker.blogspot.com excelsis

    @wildwest: Jag är den förste att erkänna min okunnighet. Jag är mycket glad över alla syskon i Kristus som kan stämma in i Nicenum.

  • teol stud

    Hoppsan, vilka reaktioner som väcktes.

    @roxet: ja, det är vi människor som definierar oss som kristna, jag tror inte att det spelar så stor roll för Gud vad vi kallar oss. Jag uppfattar det du säger som att man enbart kan kallas kristen när någon annan gör definitionen, och det är precis det jag vänder mig mot. Visst är det inte så att ”anything goes”, men när man mäter andra utefter sin egen måttstock så tror jag att man behöver tänka lite längre än så.

    @Håkan Nilsson: Det låter ju hoppfullt, tack för att du bryr dig! Dock är min relation med Jesus riktigt bra för tillfället, riktigt ljus faktiskt.

    @excelsis: Ja, jag studerar för att lära mig att leva i en kristen tro, och jag har stora förhoppningar att Gardells bok kan vara ett steg på vägen mot en fördjupad sådan.

    @wildwest: Det vore ju hemskt om jag skulle bidra till kyrkans undergång med mina irrläror. Dock tror jag att det skulle krävas lite mer än så. Kul att du nämner KG Hammar, han är faktiskt en av mina stora teologiska förebilder, och om du menar att han har en gudsbild där Gud är allstädes närvarande, så tror jag att vi har uppfattat det på samma sätt. Jag tror inte som du på en absolut sanning. Kontroversiellt i vissa kretsar, jag vet, men det är inte vad min tro går ut på, att hitta alla svar. Min tro utmanar mig att fortsätta ställa frågor. Ju mer jag läser bibeln (ja, det gör jag, ofta och till och med på grundspråk) desto mer inser jag att det inte finns definitiva svar. Jag tror att Gud utmanar oss att fortsätta utvecklas i vår relation till honom. ”I mitt hus finns många rum” säger mig att det förmodligen finns flera vägar till Gud (men det kan jag ju inte veta). Min väg är genom Jesus, men det utesluter inte att Gud även når människor i Mose och Muhammed. Jag tror också att Jesus är 100% Gud OCH 100% människa med ALLT vad det innebär. Skillnaden från Maud Olofsson är att ingen, så vitt jag vet, har kallat henne för Gud…

  • http://narvaroattacker.blogspot.com excelsis

    @teol stud: Vår möjlighet att nå exakt kunskap om en transcendent Gud kan man givetvis ifrågasätta men Gud måste ju vara mer än en social konstruktion, dvs. existera som något annat än en bild i våra huvuden, om det skall vara någon mening. Denna sanning kan sedan våra utsagor vara närmare eller längre ifrån. Det finns de som går med Gud, de som är heliga, vilka de än är. Oftast har de svårt att göra positiva utsagor om Gud, men de reagerar i regel på avvikelser. Så har tron oftast definieras som markeringar mot irrläror. Har den Gud vi känner blivit inkarnerad, är han treenig, eller är Jesus en adopterad människa, dog han verkligen? Visst finns det en kärna av bekännelse som är traderad i 2000 år. Där kan du prata om narrativ. Uppenbarelsen är på det viset inte demokratisk. Kristen tro är inte summan av ”kristna” åsikter. När man som KG hävdar tvivel på den traderade kristendomen, tvivel på kyrkan som sådan, så är det hans fulla rätt och man kan uppskatta honom sökare men man måste inse att han rör sig ut och in i den kristna tron, kyrkans tro. Som biskop är man satt att bevara denna och skall inte bedriva teologiska spekulationer.

    Nu är det möjligt att de gånger jag hört KG (ett par gånger på teologiska rummet, p1, och diverse på t.ex. Annas eviga) inte ger en representativ bild av hans teologi.

    Jag antar att du ser det på ett annat sätt. Jag hade dock önskat biskopar som inte är så falangistisk. Sedan är det väl en risk att man i svkgräddan inte ser att inte alla befinner sig i liberalfåran.

  • wildwest

    Teol stud: Haha, Du har en poäng med Maud Olofsson, men vi kan säja Barack Obama istället, honom var det många som kallade för frälsare innan han blev president. Få se hur många som tycker detsamma framöver när han sätter eld på inflationsbrasan och folk ser sina tillgångar minska.

    Ja, Du lät väldigt lik KG Hammar så det var inte så långt att dra in honom. Jag kan sträcka mej så långt att Gud finns överallt eftersom vi lever i hans skapelse, vi ser honom i minsta fågel och blomma, men att jag skulle trampa på Gud om jag trampar på en myra, det funkar inte. Om Gud finns överallt finns han även i ondskan. Det blir en märklig Gud, inget att lita på, tar man sin tillflykt till honom kan man lika gärna hamna i hans onda del som den goda, en enorm trygghet…

    Absolut, man ska visst ställa frågor, fundera över sin tro, men om man lämnar fundamentet så kommer man ut på gungflyn och då kan man ställa allt på huvudet och har ingen fast mark att återvända till. Det blir ingen trygghet i det synsättet, det blir bara ett allmänt tyckande som ändrar sej från politisk korrekthet till politisk korrekthet eller, för att travestera Bibelns ord, det som kliar människorna i örat just nu.

    Dessa frågor vore nu inte så konstiga om de kom från en vanlig sekulär medmänniska som inte kan förklara varför vi firar långfredag, men man tycker att man kunde få ha lite högre förväntningar på en som vill bli präst.

    Men hur får Du ihop Jesu absoluta krav på att Han är enda vägen till Gud – INGEN kommer till Fadern utom genom MIG – med att det skulle kunna finnas många vägar till Gud? Då ljuger Jesus. Eller har han, som Guds son, inte fattat bredden av sin egen faders storhet, då är han ynklig. Mose är inte Jesus och inte Mohammed heller, så det går inte att klämma in dom i Jesu utsaga om sej själv. Den ene levde som bekant långt före Jesus, den andre långt efter. Fysiskt omöjligt om inte annat. Leder deras vägar också till Gud så har Jesus fel. Har Jesus fel är han en lögnare. Är han en lögnare är han inte Guds son. Är han inte Guds son så är han en vanlig människa, som Maud Olofsson. Då har vi en kyrka som grundar sej på Maud Olofsson. Inget fel i henne, men det ger mej varken frälsning, syndernas förlåtelse eller ett evighetshopp.

    Hur Du kan få ihop den straffande Allah, som inte känner nåd, med Fadern som är nådefull och genom sin son gett sitt liv för vår skull, den största kärlek universum känner till, det kan Du gärna få förklara. Eller alla gudar inom hinduismen, är det också delar av Jesus (som genom treenigheten är en del av Gud)?

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Fredrik S. Jag skulle säga att den är en lärling till Jesus som låter sitt liv präglas av hans budskap, som i ord och handling erkänner honom som Ledare. Den som ”gör Guds vilja” (Jesus) eller ”håller Guds bud” (1 Joh). Som jag läser tex bergspredikan så innebär det att dom flesta ”kristna” inte är hans lärlingar (gäller även ”evangelikala”), samtidigt som jag inte kan se några krav hos Jesus på att man ska tänka rätt om jungfrufödelse, bibelsyn eller treenighetslära tex.

  • http://www.grenholm.net/micael.html Micael

    Oj… jag trodde inte att Gardell hade en sådan syn på kristendomen… om man inte bara förnekar jungfrufödseln, Jesu gudom och att bibeln är Guds ord utan dessutom att Han dog för våra synder eller uppstod från de döda – hur kan man då kalla sig kristen?

    Dock är det ganska förståeligt vad som drivit Gardell till ståndpunkten att vi inte behöver omvända oss från synd utan att alla är rena. Han har fått utstå massa skit från kristna idioter som mordhotat och fördömt honom pga hans homosexualitet. Om man hela tiden får höra att homosexualitet är synden över alla andra synder är det förståeligt att man till slut intar Gardells ståndpunkt i opposition mot detta. Vad vi behöver är en kyrka som säger att heterosexuella är minst lika syndiga som homosexuella, och att man inte blir syndfri bara för att man omvänder isg från sin homosexualitet.

  • David

    Svar till Maja

    Tänk om jag vill kalla mig komunist men vill avskaffa allt vad socialism och kollektiv heter. Har socialdemokratin, eller vänsterpartiet eller annan vänsterorganistion rätt att kräva att jag inte kallar mig själv ”komunist”. Skulle inte de gå tillbaka till Karl Marx bok och försöka bevisa för mig att mina ståndpunkter helt går emot vad Marx har skrivit?

    Lite samma sak är det med bibeln och kristendom, det går inte att kalla sig kristen samtidigt som man på flera punkter går 180 grader tvärt emot vad som står skrivet.

    Denna sk kärlekens evangelium du pratar om som Gardell står för har väldigt lite (för att inte säga ingenting alls) med kristendom och bibeln att göra. Gardell verkar tro att Guds nåd och kärlek ger sig i uttryck i sk ”tolerans”: som om Gud skulle låtsas att synden inte fanns. Det finns inget som helst stöd för detta i bibeln. Gud (i bibeln) har aldrig gett någon människa rätt/fribiljett till att synda allt vad man orkar och ändå förklaras rättfärdig.

    För att undvika missförstånd Maja så tycker jag att man ska kalla det som har stöd i bibeln för kristet – läror och dylikt som inte har något stöd i bibeln får lov att kalla sig något annat. För anhängare och Gardells läror föreslår jag ”Gardellism”.

  • roxret

    Teol Stud. Jag menar egentligen inte att andra ska definiera vilka vi är. (Jag menade Hur kristna blev kallade kristna..efter deras vittnesbörd).
    Det jag menar är att om VI SJÄLVA ska kalla oss krista så måste uppfyllas vissa krav. Man måste TRO och förlita sig på Kristus. Man måste ha klar för sig vad evangeliet är…enligt Paulus…
    ” Men om Herren så vill, skall jag snart komma till eder; och då skall jag lära känna, icke dessa uppblåsta människors ord, utan deras kraft.
    Ty Guds rike består icke i ord, utan i kraft. 1Co 4:19-20

    Evangeliet är inte för att prata om utan för att leva efter det.

    ” Ty talet om korset är visserligen en dårskap för dem som gå förlorade, men för oss som bliva frälsta är det en Guds kraft.
    Det är ju skrivet: ”Jag skall göra de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ned.” 1Co 1:19-20

    EVANGELIET ÄR GUDS KRAFT

    ” Och mitt tal och min predikan framställdes icke med övertalande visdomsord, utan med en bevisning i ande och kraft;
    ty eder tro skulle icke vara grundad på människors visdom, utan på Guds kraft.
    1Co 2:4-5

    Detta menar jag. Man kan övertala folk på vad som helst. Men evangeliet, kristendomen är KRAFT, GUDS KRAFT.

    Jag är ingen teolog men jag vet att det inte passar att ha sin egen evangeliet och kalla sig kristen.
    Världen behöver SE Guds kraft, inte en åsikt till, en tolkning till av bibeln.
    Det spelar inget roll vad lexicon definerar för kristen att vara kristen är att utöva sin TRO med Guds kraft .

  • http://larsflemstroms.blogg.se Lars Flemström

    Det är inte sant att kristna skulle vara väldigt osams om tolkningen av Bibeln. Vi är överens om nästan allting. Gardell underkänner hela den religionen, som kristna har trott på i 2000 år. Han förkastar Bibelns Jesus. I stället kommer han med en påhittad figur, som han har givit namnet Jesus. Detta är inte hederligt, utan det är jämförbart med varunamnstöld. Men kristendomen är alltfår gammal och omfattar alltför många samfund för att kuna få varunamnsskydd. Scientologin, som däremot är en ny religion grundad av L Ron Hubbard 1950 är däremot namnskyddad. Om någon använder benämningen scientologi utan tillstånd av scientologirörelsen, kan han dömas att betala skadestånd för varunamnstöld till scientolologirörelsen. Jasg menar att Gardells tilltag, att kidnappa namnet Jesus för sin påhittade sagofigur moraliskt är jämförbart med varunamnstöld. Han kommer därigenom att sälja många fler exemplar av sin bedrövliga bok på bekostnad av seriösa författare, som skriver god kristen litteratur. Jag undrar vad Gardell skulle säga om någon skulle sätta upp en revy, och missbruka varumärket Jonas Gardell i reklamen. Många skulle bli lurade, och Jonas Gardells egena revyer skulle få färre besökare.

    Norstedts förlag har förbjudit media att publicera recensioner av Gardells bok före 6 april. Kunníga teologer väntas komma med nedgörande kritik. Men innan den publiceras ska böckerna säljas. Såvida inte syftet är att få igång en ny debatt efter den första säljsuccén. För även om kritiken är negativ kommer den ju att ha en viss reklameffekt.

  • boström

    Hej, Stefan. Hoppas Jonas Gardell svarar ja på middagsinbjudan. Jag tror att han, precis som många i detta land, har en längtan att få möta Jesus på riktigt.

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Micael. Jag tycker att Gardell inte bara bejakar utan också betonar uppståndelsen i boken. I P1:s Människor o tro i fredags sa han något i stil med att det inte finns någon kristendom utan den tomma graven. När det gäller försoningen så har han en annan syn på innebördet av korset – poängen var inte att Jesus tog Guds straff – men detta synsätt har också andra förespråkat tidigare, även ”konservativa” kristna tex Waldenström (SMF:s grundare) och Helge Åkeson (fribaptisterna).

    Sen tycker jag det är ett misstag att säga att Jesus inte dog för våra synder, men om man bara känner till en tolkning av korset (som han tycks göra) så ligger det nära till hands. Och när det gäller omvändelsen så tycker jag att han tonar ned den för mycket, men hans budskap är inte alls fritt från efterföljelse, han betonar tex vikten av att leva i förlåtelse, fiendekärlek mm.

    När det gäller Jesu gudom så tycker jag inte alls att han förnekar den (se tex detta citat från boken: http://blog.bahnhof.se/plink/wb938188/20341), däremot inser han att (som även många ”konservativa” har gjort) att treenighetsläran inte finns i Bibeln (vilket inte måste betyda att den är dålig, förstås!).

  • Maja

    David. Jesus är inte en politisk ideologi. Mvh, Maja

  • Pingback: Påven och Gardell: Två olika sätt att skriva om Jesus. - Bengts Blogg()

  • david

    Svar till Maja

    Jag försökte belysa att inom vänsterrörelsen får man inte tycka och tänka precis som man vill: och ändå kalla sig komunist.

    Varför skulle det vara annorlunda med kristendom?

    Du skrev:

    ”Det luktar ganska illa när kristna tar på sig att bestämma åt andra vilka som kan kallas kristna eller inte.”

    Kristendom och bibeln är minst lika svåra att skijia åt precis som vänsterideologier inte kan skiljas från Karl Marxs skrifter.

    Maja: Muslimer tycker och tänker en hel del om Jesus utifrån vad Mohammed skrivit om honom i koranen – men muslimer kallar sig själva inte för kristna för att dem tycker och tänker om Jesus.

    På samma sätt tycker jag att om Gardell har så mycker läror och teser o grejer han tycker om Jesus som så radikalt skijler sig från bibeln – så fine. Han får precis som muslimer tycka och tänka vad han vill om Jesus bara han inte kallar sig kristen.

    MVH

    /David

  • Signe

    Är inte det mest centrala i den kristna tron att Gud blev människa i Jesus? Dvs i en mycket konkret form och att det stora mysteriet, det som vi aldrig kommer kunna förstå utan som vi bara får tro är att han är både Gud och människa ”Sann Gud av sann Gud född och icke skapad av samma väsen som Fadern…”
    Detta gör ju Jesus både till min bror och en människa som levt här på jorden och delat mänskliga villkor (tandlös eller ej) och samtidigt till något som är större än allt jag någonsin kommer kunna omfamna med mina tankar, men som tack vare inkarnationens mysterium får komma till mig helt konkret i bröd och vin.
    Slagsida blir det väl när man tar bort någon av delarna Om Jesus bara blir en ovanligt empatisk och god människa, då bli han ju inte mer än en god förebild men inget att bygga mitt liv på. Om man å andra sidan bara poängterar Gud som Gudomlighet, kärlek, gudsvind och andra lite mer abstrakta bilder så blir Gud ganska konturlös och kanske inte heller någon jag tror bär mig när livet gungar

  • Martin

    Swärd verkar inte inse att den som vet sanningen om Gud inte är troende utan vetande. En troende skulle aldrig sätta sig till doms och avgöra vem som är kristen, för att göra så krävs en dogm. Den tydligtvis allvetande Swärd kan dock sätt sig till doms och kritisera att ”Kristendomen och kristna kyrkan är inget enhetligt, ingen bestämd tro, för Gardell, utan vi väljer vår egen Jesusbild och uppfattning om vad som är kristet.
    Till skillnad från Gardell verkar Swärd inte höra till dem som tvivlar och som inte riktigt är säker på allt om Bibeln, om Gud och om Jesus? Utan tvivel blir man inte riktigt klok skrev Tage Danielsson. Gardell tvivlar, inte på Gud, men på sådant som kyrkan och på mänsklighetens förvaltning av Bibeln. Hela livet har han kämpat med sin tro, med kyrkan och med sin kristna uppfostran. Han har kämpat med att reda ut det hela för sig själv och delger oss nu sina tankar i två böcker, en Om Gud och en Om Jesus. Gardell är klok eftersom han tvivlar och han har samma rätt att kalla sig kristen som alla vi andra. Han har uppnått en sådan visdom att han inte gör anspråk på det slutgiltiga svaret. Med all säkerhet följer han med stort intresse vad som sägs om hans böcker. Om någon på ett övertygande sätt argumenterar för en mera trovärdig tolkning, eller för att någon referens missuppfattats, så kommer tvivlaren Gardell villigt att ta till sig detta. Därmed är han klokare än den som påstår att det finns ”vissa gemensamma kristna nämnare, som kristna är överens om”.