Vad tycker teologerna om äktenskapet???

Frågan om äktenskapet är het. Samhället har på gång att göra äktenskapet könsneutralt. I lagstiftningsprocessen har statsmakten vänt sig till oss i kyrkorna för att få höra vår uppfattning. Det är naturligt eftersom vi utövar vigselrätten. Samtliga kyrkor och samtliga fyra kyrkofamiljer i Sveriges Kristna Råd har avvisat det könsneutrala äktenskapet.

Nu har jag tittat på vad diverse teologer har att säga om äktenskapet. Frågan handlar ju både om samhällets lagstiftning men också hur vi ska leva som kristna och Jesu efterföljare idag.

Inom Svenska Kyrkan har man gett ut ”Uppdrag samliv – om äktenskap och samlevnad”. Det är ett antal teologer som diskuterar olika aspekter av äktenskapsbegreppet. Jag bryr mig inte ens om att rescensera boken. Teologerna skriver svårförståeligt, krånglar till de mest enkla saker, och ger ingen vägledning till dem som vill leva som kristna idag. Tycker boken känns ganska irrelevant även om det finns enstaka detaljer som känns intressanta, inte minst Samuel Rubensons kyrkohistoriska översikt. Det jag konstaterar är att den abstrakta teologiska debatten är en helt annan sorts kristendom än den som jag vill leva. För mig handlar kristet liv om att aktivt söka Guds vilja genom att studera Bibeln och få vägledning genom erfarna kristna för hur jag ska leva som lärjunge i mitt vardagliga liv. Det tycks inte vara frågeställningen för teologerna.

Sedan har jag också granskat tidskriften NODs senaste nummer som också handlar om äktenskapet. Den innehåller en rad intressanta reflektioner. Det är utmärkt att man lyfter fram frågan om celibat och att utvidga kärnfamiljen. Det är spår som är mycket välförankrade i både Nya Testamentet och kyrkohistorien. Och försummade frågor när vi diskuterar familjeliv och äktenskap idag. Jag har måttliga erfarenheter av att leva i celibat, endast fram till 21 års ålder, men har ganska många års erfarenhet av kollektivt boende och att leva i en utvidgad kärnfamilj. Bra tongångar om detta i NOD.

 Men jag ställer mig också ganska frågande till ett antal påståenden i tidskriften, framförallt antydningar till att relativisera den kristna äktenskapssynen. Och framförallt undrar jag över vad man inte säger. Sammanfattar mina synpunkter i korta frågor och kommentarer.

1. Undrar över formuleringen i ledaren: ”kan vi behöva reflektera kring varför svensk kristenhet lägger ner så mycket energi på en ensidig betoning av kärnfamiljens välsignelse”.  Vad menas? Att värna om äktenskapet enligt NOD tycks vara samma sak som att värna om en sluten kärnfamilj. Vem har påstått det? Förutsätter inte en öppen och utvidgad familj att det finns ett stabilt äktenskap i grunden? Jag tycker att vi lägger för lite krut på att värna om familj och äktenskap. Erfarenheten visar att församlingar som jobbar med bra äktenskapsrådgivning och undervisning får färre skilsmässor. Eller är det kampanjen Bevara äktenskapet man vill ge en släng åt. Men att mycket energi skulle läggas på detta har jag svårt att förstå, det är några få personer som har sysslat med detta, med Sten Gunnar Hedin och biskop Arborelius som spjutspetsar. Och varför skulle det vara fel av kristna att värna om stabila äktenskap i samhället? Om man värnar om äktenskapet, hur kan NOD mena att man värnar om innestängda och slutna kärnfamiljer? Varför ge slängar åt äktenskap om man vill lyfta fram celibat och att kärnfamiljerna ska vara mera inneslutande, jag förstår inte motsättningen.

2. Roland Spjuth har skrivit den inledande huvudartikeln. Och huvudspåret är att värna om den öppna familjen och se församlingen som en familjegemenskap. Det är naturligtvis helt riktigt. Om Spjuth menar att församlingarna ska vara mer gemenskapsorienterade och att familjerna ska vara mer inkluderande – det kan man väl säga utan att problematisera försvaret för äktenskapet. Finns det någon motsats mellan att försvara det kristna äktenskapet och att församlingen är en öppen gemenskap med hushållsgemenskaper som en grundval? I en tid med olika ideal och samlevandsformer – är det då inte kyrkans uppgift att försvara den kristna livsstilen och inte anpassa sig efter samhällstrenden. Tycker att Spjuth relativiserar på ett olyckligt sätt när han skriver ”en kristen respons på denna situation inte främst handlar om att försvara den tid som varit” och ”har inte kyrkans sätt att se på familjen varit allför anpassat till den moderna världens ideal”. Och jag förundras över att Spjuth inte kan säga ett ord kring det som är de stora frågorna kring förändrad samlevnad, och som nu kryper in i även evangelikala församlingarna och pingstförsamlingarna. Kan man leva som lärjunge till Jesus idag och leva i ett samboförhållande? Kan man leva som lärjunge till Jesus idag och leva i ett homosexuellt förhållande? Hur ska vi idag tillämpa Jesu radikala undervisning om skilsmässa och mycket strikta sexualetik i bergspredikan, det tycker jag att våra teologer skulle ge vägledning i. Det är ju de brännande frågorna när man talar om olika samlevnadsformer. Spjuth säger inget om detta. Det enda han säger är att vi inte ska försvara den tid som har varit och att det är viktigt med en utvidgad familjegemenskap i församlingen. Det ger ingen vägledning för dagens lärjungar. Det är problemet med Spjuths artikel. Spjuths kritiska granskning av dagens konsumtionsinriktade samhälle är naturligtvis helt riktig men saknar ändå den konkreta vägledningen i de jordnära frågorna om hur vi ska leva som kristna idag.

3. Sedan har vi Samuel Rubensons artikel med rubriken ”Äktenskapet- inte förordnat av Gud”. Och det tycks vara Rubensons huvudtes. Och med tanke på det utrymme som Rubenson får, och till och med får replikera på Tuve Skånberg i samma tidning, så får man anta att han företräder NOD-redaktionens syn. Jag tycker att detta är ett mycket olyckligt sätt att formulera sig på. I en tid när äktenskapet ifrågasätts och attackeras så ger man ju legitimitet åt detta när man i princip säger att äktenskapet är en mänsklig uppfinning. Underförstått tolkar icke-teologen det som att det nog inte är så viktigt att gifta sig, Gud har ju ändå inte instiftat äktenskapet. Och har Gud någon uppfattning om jag lever sambo eller skiljer mig, det blir ju den tillämpade konklusionen av Rubensons tes. Rubenson relativiserar också utifrån både Bibelordet och kyrkohistorien. Jag begriper det inte. Visst har det förekommit olika syn på äktenskapet i kyrkans histora när det gäller yttre inramningen, bland annat hade vi ”baptistäktenskap” på 1850- och 60-talet som var äktenskap inför Gud i baptistförsamlingen som inte var juridiskt giltiga. Men jag menar att den kristna kyrkan och Nya Testamentet ger en helt tydlig vägledning i grundfrågorna. Samlevnaden mellan en man och en kvinna regleras i ett äktenskap, och sexualiteten hör till äktenskapet. Grundprincipen är att äktenskapet är troget och livslångt. Bibeln använder orden gift, man och hustru, äktenskap, bröllop m.m. för att markera en tydlig skillnad mellan att vara gift och ogift m.m. Och visst finns Gud med i bilden, oavsett om man definierar det utifrån skapelseordning eller sakrament. Rubensons tolkning av NT-texterna är för mig som icke-teolog totalt obegripligt.

4. Rubenson relativiserar både kyrkohistorien och de bibliska texterna, han lyfter fram skillnader och nyanser utan att visa att det finns en gemensam röd tråd i kyrkans hela historia. Hans sätt att hantera Bibeln tycker jag kan klassas som liberalteologiskt, det Jesus och Paulus sade om äktenskapet ska uppfattas som tidsanpassade utspel i dåtida situationer och är inte auktoritativ vägledning för Jesu lärjungar idag. ????? Tycker att det är synnerligen märkligt att en tidskrift med en tydligt evangelikal huvudman kan ge ett sådant utrymme åt en sådan Bibelsyn. Tar för givet att NOD-redaktionen klargör sin inställning i nästa nummer.

5. Dessutom är Rubenson ganska krånglig och delvis obegriplig. Hans resonemang om äktenskapet som sakrament går över min fattningsförmåga. Katolska katekesen visar väl tydligt att äktenskapet har sina rötter hos Gud. Så här skriver Rubenson: ”Vi behöver en syn där vi å ena sidan accepterar att äkenskapet inte är gudomligt förordnat och inrättat, å andra sidan ger hjälp och stöd till dem som vill helga sitt äktenskap och i det gestalta sin tro.” ???? För mig är resonemanget obegripligt.

6. Problemet med att relativisera äktenskapsbegreppet och att inte problematisera samhällsförändringen, är att man ger legitimitet åt att även kristna kan leva på andra sätt än i den tradionella äktenskapsmodell som har präglat kyrkan i 2000 år. Det var faktiskt inte på 1700-talet man började leva i trogna, livslånga äktenskap mellan en man och en kvinna (som nästan antyds i NOD-texterna), och där sexualiteten hörde till äktenskapet. Finns det någon antydan i NT till någon annan modell? Här har vi kristna en visionär och profetisk uppgift att stå upp för det vi tror är sant och rätt, och inte missmodigt anpassa oss efter samhällsförändringarna. Vi är kallade att vara ljuset och staden på berget. Och faktum är att de flesta vanliga människor vill leva i trogna och långvariga förhållanden. Här har vi som kristna en viktig uppgift att aktivt hjälpa till med detta. Tycker att bland de bästa kristna verksamheterna är initiativ som kristna familjerådgivningar, ”Levande familjer” och liknande, där vi kan hjälpa till med att stärka familj och äktenskap. Det är en ytterst angelägen social funktion. Eller vad tycker NOD-redaktionen? Det framgår i varje fall inte med full tydlighet av detta nummer.

 7. Intervjun med Karin Cedersjö ger inte heller mycket bidrag till att bringa klarhet. Hon lyfter också fram betydelsen av den utvidgade kärnfamiljen. Och det är helt sant och riktigt, under förutsättning att man samtidigt säger att äktenskapet är mellan man och kvinna. Det är den enda kristna samlevnadsformen. Men även Karin sprider dimridåer med att tala om olika samlevandsformer. Kärnfamiljen är inte enda samlevnadsformen men det finns öppningar också för andra sätt att leva menar Cedersjö. Vad menas? När man i vanligt svenskt språkbruk talar om olika samlevnadsformer, brukar man tala om sambo och könsneutrala partnerskap som alternativ till heterosexuellt äktenskap. Här är Karin onödigt otydlig. Hon talar om teologiska grunden för all samlevnad oavsett form. Vad menas? Kan samlevnaden ha olika former förutom heterosexullea äktenskapet (och naturligtvis inkluderande storfamilj och celibat)? Jag tycker inte mig märka att Jesus talade om olika samlevnadsmodeller när han förmedlade bergspredikan. Karin säger vidare ”kärnfamiljen inte är en självklarhet, utan att det också finns öppningar för andra sätt att leva” Vad menas? Helt OK om hon menar att leva i celibat, och att ett gift par öppnar sitt hem och låter fler personer bo där. Men dagens debatt i kyrka och samhälle handlar ju inte om detta, utan den handlar om homosexuella förhållanden, föräktenskapliga förhållanden, och dörren vidgas nu mot gruppäktenskap av olika former. Här måste vi som kristna ledare och teologer ge tydlig vägledning. Annars förvirrar vi fullständigt. Inte minst människor som kommer till tro på Kristus, behöver den tydliga vägledningen och undervisningen i efterföljelsen av Jesus.

8. Det finns väldigt mycket mer att säga och fråga, men på en blogg kan man inte skriva så långt. Ovan är bara exempel på frågor jag ställer.

9. Istället för alla dessa vaga dimridåer skulle det vara intressant att teologerna kan klara besked i följande frågor:

a. Ett av tio budorden handlar om att inte begå äktenskapsbrott. Jesus tar upp det i bergspredikan och skärper budordet, det handlar inte bara om fysisk handling utan att med begärelse se på någon annan. Och skärper också hållningen till skilsmässan. Det skulle vara intressant att få vägledning i hur vi praktiskt kan leva ut detta idag som kristna. Och det vore intressant att få veta av teologerna hur Gud kan ge detta budord, om inte äktenskapet ändå på något sätt är instiftat eller i varje fall sanktionerat av Gud? Eller är kanske budorden också en tidsbunden och situationsanpassad text? Ja – varför inte hela Bibeln? (nu börjar jag driva med liberalteologin, men jag hoppas läsaren har någon humor)

b. Utifrån Pauli undervisning i 1 Kor. 7, hur kan man på något sätt försvara att utomäktenskaplig sex är enligt Guds vilja?

c. Även om det inte finns exakta instiftelseord om äktenskapet i NT liknande nattvard borde man väl utifrån de texter vi har i NT hävda att Gud ligger bakom, finns med, och aktivt välsignar äktenskapet mellan man och kvinna. Visst är det så att om man hävdar motsatsen, så relativiserar man betydelsen av äktenskapet och att kristna gifter sig, man ger öppningar åt andra samlevnadsformer (enligt ordets vanliga användning i svensk samhällsdebatt). Och det är väl inte detta NOD-redaktionen vill göra. Det måste jag ta för givet.

d. Man kan undra vad vissa teologer tycker om Bibelordet i Heb. 13:4: ”Äktenskapet skall hållas i ära bland alla och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma.”

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://narvaroattacker.blogspot.com excelsis

    Tanke kring sakrament och gudomlig instiftelse: Det är lätt att tro att det som är nu alltid varit så. Formerna för äktenskap, vilket SR visar har skiftat och är i den form som Luther möter på medeltiden någon sorts blandning mellan romersk rätt och judisk tradition, vilket då utgör någon sorts tredje form. Luther ser detta som så har det alltid varit, se bara på djuren det är en hane och en hona som parar sig, eller dylikt, därmed så är det denna äktenskapsform som gäller (som konstitueras genom ett jurdiskt kontrakt, och inte genom att ha sex vilket gällde i den judiska kontexten). Det sker ytterligare en förskjutning i form iom den borgerliga kulturen och kärnfamiljen osv. En sakramental syn på det, som jag förstår det, monterar inte ned samlevnaden eller stabiliteten som man finner i alla kulturer och man därmed kan se som mänskligt, men det lämnar formen åt kulturen att forma. Sakramentet som sådant är sedan Guds sätt att upprätta den relationen, i och med att Gud kommer med i diskussionen skall samvaron vara enl. Guds vilja. Om det skall vara av kärlek eller ekonomisk nytta som bandet knyts, om det skall vara ett juridiskt kontrakt eller samlag som skall vara konstituerande är egalt. Vi kan således vara fria i förhållande till formerna något som blir komplicerat om det är det borgerliga äktenskapet som är instiftat av Gud. Det är min tolkning, jag hör gärna andras.

    Det får dock inte glömmas att celibatet är den levnadsform som förordas av både Paulus och Jesus. Det hör man väldigt sällan från predikanter…

  • http://senapochfikon.blogspot.com/ hapax

    Bibeln är ofta mera komplex och mångtydig än de tolkningar vi vant oss vid att göra. Några exempel:
    1) Föräktenskapligt sex fördöms aldrig i Bibeln. Tvärtom. Höga Visan är en hyllning till ett ungt kärlekspar som uppenbarligen inte ännu är gifta, eftersom hon bor hos sina föräldrar och deras kärleksmöten måste äga rum i hemlighet ute i terrängen. Stör inte kärleken, är den stående refrängen.
    2) Hur ett äktenskap ska ingås specifiseras inte. Distinktionen mellan att bo sambo eller att vara gift finns i svensk lag, men inte i Bibeln. Om vi väljer att definiera samboskap som synd eller som äktenskap är därför ganska godtyckligt.
    3) Äktenskap ska inte brytas. Äktenskapsbrott är fel, oavsett om det sker med någon av motsatt kön eller med någon av samma kön (som i Rom 1:26-27). Men exakt vilka som får lov att ingå äktenskap med varandra är en annan fråga. Det finns i Bibeln inget förbud mot människor av samma kön att ingå äktenskap. Eftersom det var en fråga som inte var aktuell när de bibliska skrifterna skrevs, i likhet med väldigt många andra frågor som vi har att ta ställning till idag.
    4) Polygami är tillåtet i GT och förbjuds inte i NT. Det finns förvisso goda skäl att inte tillåta polygami eller ”gruppäktenskap”, och jag vet ingen kristen som idag förespråkar polygami. Men det är inte Bibeln som sätter den gränsen. En nutida samlevnadsetik har fler källor än Skriften allena.
    5) Jämlika äktenskap finns inte i Bibeln, och flera bibelställen föreskriver en patriarkal ordning där mannen är överordnad och kvinnan underordnad. Ändå tycker jag det verkar som att de flesta kristna i vårt land idag accepterar jämlikhet mellan man och hustru. Samhällsutveckling och erfarenhet av nya samlevnadsformer kan förändra tolkningen av Bibelns instruktioner. Vi prövar allt och behåller det som är gott.
    6) De tio budorden är förstås tidsbundna. Till exempel räknar det tionde budet hustrun till mannens egendom tillsammans med tjänare och åsnor och annat. Idag skulle det inte gå att formulera sig så.

  • http://daveblogg.blogspot.com/ David Nyström

    Tack för ett intressant inlägg.

    En kort kommentar till något du skriver i början: ”Det jag konstaterar är att den abstrakta teologiska debatten är en helt annan sorts kristendom än den som jag vill leva.” Jag har inte läst boken du kommenterar och kan därför inte uttala mig om innehållet, men generellt sett stämmer det att teologer ofta uttrycker sig obegripligt. Man måste dock alltid fråga sig vad syftet och vilken målgruppen är med en text. Om målgruppen är allmänheten (vilket jag gissar är fallet här) är det naturligtvis oförsvarligt att uttrycka sig på ett sätt som ingen förstår, men jag tycker det är tråkigt om du avfärdar det avancerade teologiska samtalet som sådant.

    Att något inte förstås av alla behöver inte betyda att det är irrelevant. Teologer fastnar ofta i diskussioner som kan tyckas fullständigt meningslösa för den oinsatte, men som faktiskt kan ha stora konsekvenser för teologins utveckling i det stora. Problemet hittills har varit att alltför få bibeltroende karismatiker varit engagerade i sådana samtal, vilket kan ha lett till att vi har det klimat vi har på de svenska teologiska institutionerna idag. Den teologi som arbetas fram på institutionerna är den våra pastorer och präster får lära sig under sin utbildning och är i slutändan det som predikas från predikstolarna och påverkar våra liv. Oavsett hur mycket vi lever i illusionen av att bara läsa Bibeln och leva som det står…

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Jag vill bara inflika att jag personligen är väldigt glad och tacksam för det senaste numret av NOD, även om jag ännu inte läst alla artiklar i sin helhet.

  • Jan Sköld

    Tack Stefan för ditt klargörande sätt. Hapax inlägg är inget annat än den gamla vanliga liberal teologiska smörjan.Det är bara tröttsamt, inte något nytt.Polygami skulle inte förbjudas av Jesus !!? läs Matt 19, men å andra sidan att ge skrift citat till en liberalttolog är som att tala med en vägg.

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/2008/11/skapelsen-vntar-ivrigt.html Monica Olsson Kolkman

    Egentligen är giftermålet bara en ceremoni för att annonsera inför samhället att man väljer att höra ihop. Som kristen är det då naturligt (i alla fall för mig) att ha en kristen ceremoni, där man får be officiellt om Guds välsignelse över förhållandet.
    Jag har lite svårt att förstå ”poängen” att som kristna leva i ett samboförhållande, varför inte gifta sig?

    Själva äktenskapet inför Gud sker ju när man har ett sexuellt samliv för första gången, ”två blir ett”, om jag har förstått Bibeln rätt.
    Kyrkan behövs egentligen inte för ett kristet äktenskap, typ kvinnan och mannen på den öde ön lever inte i synd (finns exempel på det när kristna har levt ”sambo” i väntan på att en präst ska ”dyka upp”, boer i Sydafrika på 1600-talet, emigranter i Nord och Sydamerika, eller likn ”baptistäktenskap” som Stefan nämner).

    Jag känner ickekristna som lever sambo, som faktiskt har en ”biblisk syn” på sitt förhållande; samlaget är det som definierar deras förhållande, och det räcker för dem. Sex med någon annan är ”äktenskapsbrott” för dem lika mycket som för någon som är gift.

    Sedan tycker jag att äktenskapet har en rad juridiska fördelar, men det är en annan fråga.

    Men det här med att diskutera samlevnadsformer tycker jag är luddigt. Talar vi om vem som bor under samma tak, eller vem man har sex med?
    Boendeformerna har ju ändrats genom historien, kärnfamiljen existerade inte på Bibelns tid, tror jag. Men Jesus och Paulus är ju tydlig, EN man och EN kvinna har sex (tillbaka till Genesis och Adam och Eva), inte hela storfamiljen, eller kollektivet… Att sedan även andra än mamma och pappa deltar i att uppfostra barnen är självklart (och är fortfarande i stora delar av världen).

    När polygamin försvann ur det judiska samhället vet jag inte, det kan säkert någon annan svara på.

  • ola nilsson

    Tack Stefan för ditt inlägg. Jag har inte läst NOD, men däremot tror jag att jag läst de svensk-kyrkliga texterna du hänvisar till. NOD kan jag nog läsa vid nästa besök på Korteboskolan el dyl. och får då – utifrån det du skrivit – tydligen skäl att vara kritisk…

    GUDS ÄKTENSKAP Att äktenskapet är instiftat av Gud för en man och en kvinna i syfte att de ska bli ett är inte så svårt att se i Bibeln. Detta då vi därigenom är kallade att gestalta Kristus och församlingen, och den kärlek och trohet som finns mellan Herren och oss.

    ”Biverkningarna” är att denna kärlek även tar kroppslig gestaltning i den äktenskapliga föreningen och att vi därigenom får bli en del i Guds fortsatta skapelseprocess i födelsen av nytt liv. Detta är naturligtvis ett mirakel! som vi oftast bara ser när vi själva blir föräldrar eftersom detta skapelsemirakel trots allt också är ganska ”alldagligt” – det pågår ju runt om oss hela tiden.

    UNIKT ERKÄNNANDE Äktenskapet har genom hela den mänskliga historien varit ett erkännande av detta unika – att det endast är i relationen mellan en man och en kvinna ett nytt liv kan bli till – som vi alla är beroende av. Genom äktenskapet garanteras barnet också – på det i vår fallna värld bästa sättet – att få uppleva Guds kärlek genom sina föräldrar i dess både manliga och kvinnliga, moderliga och faderliga gestaltning.

    För detta syfte har Gud lagt ner den drivkraft vi kallar sexualiteten för att dra man och kvinna till varandra. Luther skriver väldigt bra om detta, och hur äktenskapet inte bara ”tyglar” vår sexualitet och ställer den i Guds tjänst, utan hela vår person.

    RÄTTSLIGT&SOCIALT Att äktenskapet sedan både innehåller ett juridiskt moment – kontrakt – och ett socialt – vigseln och bröllop(sfesten) – är inte så svårt att se, oavsett om vi studerar historien, bibeln – eller de svenska ”familjelagskunniga” utredningarna (där Hans Regners ju inte är något undantag).

    Skulle man få någon teolog att skriva borde NOD kanske valt professor Sebastian Rehnman (Stavanger Universitet) – fast nu är han ju kanske främst filosof – som skrivit några enormt bra texter om äktenskapets syfte och natur.

    Den tomasinska teologin och filosofin hade naturligtvis också varit intressant att få belyst i detta ämne, och frågorna kring syfte och mening. Varför skapade Gud människan just till man och kvinna – vad var meningen med det? Han kunde ju valt att göra oss annorlunda.

    KYRKAN & ÄSKP Ja, nu har jag skrivit långt Stefan och vill därför bara slutligen skriva något om kyrkan i vår tid. Kyrkan är ju ”sanningens stödjepelare och grundfäste” (1 Tim 3:15). Sanningen är uppenbarad i Jesus Kristus.

    Jesus själv har instiftat äktenskapet mellan man och kvinna för att det ska vara en avbild av Honom och församlingen. Vi vet ifrån Bibeln att äktenskapet såsom det natur- och skapelsegivna tillhör det vi kan förstå av Guds vilja och att när vi/samhället överger Gud och att det finns en mening med oss kommer att gå vilse i fråga om vår sexualitet (Rom 1).

    Och att i den sista tiden kommer äktenskapet vara under attack (1 Tim 4). Att upprätta sanningen om Guds äktenskap är helt klart en uppgift kyrkan har och måste ta. Avsevärt mycket mer än vad som hittills skett.

    FAMILJ & MISSION Vi får inte glömma att när Gud ser ut över jorden ser han familjer, inte bara individer. När Jesus sände ut sina lärjungar (Matt 10) gjorde han det till familjer (hus). Gud bygger sin församling efter denna modell, och även i församlingen är familjen ett helt grundläggande redskap för Gud, där föräldrarna t.ex. har ansvaret att uppfostra barnen till Kristi efterföljare. Gud vill sprida sitt budskap på ”naturliga” vägar

    Att familjen (kärnfamiljen och mamma-pappa-barn i ”två” uppsättningar/tre generationer) som struktur har brutits ner är ett av de stora skälen till sekulariseringen och att missionen misslyckas så i vår del av världen. Sekulariseringen i Europa berodde ju inte heller egentligen på modernitetens genombrott utan på just bland annat den medvetna kampen emot familjen grundad på äktenskapet mellan man och kvinna.

    Egentligen befinner vi oss i en pågående katastrof sedan ca 50 år med familjens sammanbrott (homoäktenskapet är en del i detta) som jag menar är allvarligare än klimatförändringarna och som kyrkan verkligen borde ta den profetiska kampen kring.

    Ja, här var många lösa trådar – men samtalet lär väl fortsätta…

    Ola

  • Rikard

    Det är med uppskattning jag läst det jag hittills hunnit läsa av senaste numret av NOD. Som jag ser det är det helt riktigt att NOD-redaktionen bidrar i det samtal som pågår genom att hjälpa oss att ta ett kliv bakåt och försöka problematisera mycket av det som i vår kristna kultur förutsätts om äktenskap och kristna relationer. Jag kan hålla med Stefan om att det behövs fortsatt samtal om hur vi lever som Jesu efterföljare i den brokiga kultur som vi nu lever i. Men om vi försöker göra det utan att granska vår förförståelse i ljuset av historien och bibeln så riskerar vi ju att hamna rejält fel i våra slutsatser. Samtalet om vad ett kristet äktenskap är och hur man följer Jesus i Sverige idag vill jag inte ha svar på i ett NOD-nummer (även om redaktionens åsikter och erfarenheter är intressanta). Men jag vill att alla teologer och praktiker som brottas med frågorna och vill följa Jesus ska delta i samtalet och hjälpa till hitta vägarna framåt för församlingarna. Var finns plats för det samtalet idag utan att man blir instoppad i facken liberal eller konservativ? Måste också säga att jag tycker du är orättvis mot NOD-redaktionen i så måtto att du pådyvlar dem (eller kraftfullt antyder) åsikter som de inte gett uttryck för. Du vet lika väl som jag att de flesta av dem i sitt vardagliga arbete brottas med de här frågorna på ett eller annat sätt och att de lever i församlings miljöer som brottas med detta och som är med och väljer praktiker utifrån viljan att vara trogna Jesus och hans ord. Att enbart spänna upp linan att balansera på mellan liberalteologi och bibeltro/konservativ teologi är ointressant och fel. Så enkelt och lätttolkat är inte det samtal som idag pågår om framtidens församling.

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com Monica Olsson Kolkman

    Tillägg; Stefan frågar; kan man försvara att utomäktenskaplig sex är enligt Guds vilja?

    Vad är utomäktenskaplig sex?
    Egentligen är ju att HA sex att INGÅ ett äktenskap.
    Som jag ser det blir det då automatiskt fel att ha sex bara för att ha sex, inte för att fullända en relation. Att ha sex med någon annan än den man har valt att leva ihop med är fel (äktenskapsbrott).

    Förenklat: Ha inte sex med någon som du inte har valt att leva ihop med. Sedan hur formerna för hur det valet offentliggörs är en formsak, och har förändrats genom historien.

  • http://senapochfikon.blogspot.com/ hapax

    Jan Sköld: Jag tycker det är en god och rimlig tolkning av Matt 19 att förbjuda polygami. Men den fråga som texten behandlar är skilsmässa, inte månggifte. Att skilja mellan text och tolkning är måhända ”liberalteologisk smörja”. Men det är till god hjälp om man vill försöka förstå andra kristna ståndpunkter än bara den egna.

  • Inge

    I dag 7/1 har jag och min kära hustru varit gifta i 25år!
    Ett beslut vi tog som vi aldrig ångrat!
    Sen får alla liberalteologer tycka vad de vill, det ändrar inte min bestämda uppfattning om att äktenskapet mellan man och kvinna är sanktionerat av GUD och kommer så att vara!

  • Christer Roshamn

    Hej Stefan!

    Jag vill få tag på det aktuella numret av NOD och själv läsa det, med det du skriver väcker en del allvarliga frågetecken.

    Christer Roshamn
    Pastor och föreståndare
    Motala Baptistförsamling

  • Jan Sköld

    Jesus Kristus är Bibelns kärna och stjärna. Det Jesus undervisar om måste alla andra texter tolkas ifrån.Detta är tolkningsnyckeln i bestämd form, Antingen tror man på det eller inte något 3 alternativ gives icke.Jesus Kristus Är den slutgiltiga uppenbarelsen från Gud. Det enda rättesnöret när det gäller liv o leverne. Det som vill var hans lärjunge måste leva i lydnad inför Hans ord.Alla texter i Bibeln visar på Honom . I Gt att han ska komma i Nt att han har kommit. Detta är verkligheten som man ej kan mbl förhandla om.
    Sedan kan människor håna , smäda, förfölja en , men har man frid med Herren så har man allt.

  • Tomas Ander

    Bra Stefan att Du tar upp samtalet från NOD. Finns NOD på nätet att läsa?

    Tack också Ola Nilsson! Mycket bra det Du skriver under FAMILJ & MISSION: ”Att familjen (kärnfamiljen och mamma-pappa-barn i ”två” uppsättningar/tre generationer) som struktur har brutits ner är ett av de stora skälen till sekulariseringen och att missionen misslyckas så i vår del av världen. Sekulariseringen i Europa berodde ju inte heller egentligen på modernitetens genombrott utan på just bland annat den medvetna kampen emot familjen grundad på äktenskapet mellan man och kvinna”.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Rikard, vad menas med att problematisera vad som i vår kristna kultur förutsätts när det gäller äktenskap och relationer. Vi har ju inom EFK diskuterat statliga vigselrätten, och det ser jag som en helt marginell fråga. Vi har ju ingen tradion i frikyrkan att vara statliga vigselförättare, det kan vi sluta med i morgon. Förtydliga dig vad som ska problematiseras.
    hälsn

    STefan swärd

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Jan Sköld/Hapax. Jag tycker det är orättvist, men förstår att det är en enkel utväg att kalla Hapax resonemang för liberal-teologisk smörja, då slipper man ju förklara sig. Tvärtom tycker jag Hapax punkter ovan (det mesta av det i alla fall) är väl förankrat i skriften och tar vara på dom spänningar som finns i texterna, något som borde vara viktigt för den som vill vara ”bibel-trogen”. Jag kan inte heller se något i Hapax resonemang som strider mot det du säger om Jesus som tolkningsnyckel.

    När det gäller jämlikhet i äktenskapet så tycker jag att det finns ett anslag till detta i ”ett kött”-begreppet, och även i Paulus undervisning i 1 Kor 7:3-4. Även i 1 Mos 3 beskrivs hierakin mellan man-kvinna som ett resultat av människans uppror, och i både Paulus och Jesus liv och undervisning finns ett tydligt befrianda inslag som problematiserar alla hierarkier.

    I övrigt så tycker jag att kärnfamiljshyllarna skulle behöva arbeta bredare med bibeltexterna. Visst betonar Jesus och Paulus trohet och här finns det en fet bjälke att dra i för dom kristna eftersom kristna, även konservativa, skiljer sig lika mycket som andra., Men utöver detta är det viktigt att se att äktenskapet och familjestrukturen relativiseras tydligt i ljuset av det kommande riket och Guds nya familj, församlingen (läs tex 1 Kor 7 eller det Jesus säger om familjerelationer i Lukas). Detta är väl en av huvudpoängerna i NOD-numret om jag fattar saken rätt. Jesus framstår i evangelierna snarare som ett hot mot familjeidyllen än som en bekräftare av densamma.

  • Rikard

    Vigselrätten är absolut en sådan sak som behöver/behövde problematiseras. Nu blev ju vi i frikyrkan tvingade till punkten då vi nu verkar anse oss göra bäst i att avsäga oss den. Det tycker jag är bra. Men jag tror att de flesta församlingar och pastorer hellre hade haft kvar det privilegiet/makten. Under höstens samtalsdag (inom EFK) problematiserades kring vigselrätten på ett bra sätt. Men utan den dagen och utan ”hjälp” av kommande lagstiftning hade det inte varit en självklarhet inom EFK. Trots att några av oss delar uppfattningen att vigselrätten inte är central för oss i frikyrkan delar långt ifrån alla den uppfattningen.

    Stefan radar i sitt inlägg upp flera saker som han själv anser som självklart positiva – bl a ”frågan om celibat och att utvidga kärnfamiljen”. Men är det så självklart för alla? Här behöver det för de flesta av oss ställas frågor och gå djupare. Även i den kristna kulturen finns ju en romantiserad och tvingande uppfattning kring kärlek och sexualitet. Uppfattningarna kring kärnfamiljerna skiljer ju sig inte nämnvärt ifrån en allmän idealiserad uppfattning om mamma-pappa-barn som få orkar eller vill leva upp till. Artiklarna i NOD lyfter fram vad vi i vår kultur uppfattar om vad som konstituerar ett äktenskap och ställer det i jämförelse bibeln och kyrkans historia. Det problematiserar också det vi uppfattar som ”kristen familj” och tittar på vad som kan vara centralt i ett ”kristet hushåll”.

    Hur gärna vi än vill det är inte homosexuellt partnerskap och samboskap frågor för Nya Testamentets författare. Det är vår tids församlingsfrågor och vi måste hitta svaren för vår tid i det som givits oss i Skrifterna. Den självklara källan för att hitta våra svar är alltså bibeln och framförallt Jesus ord, men också kunskap om historien. Utan att se kritiskt på vårt eget historiska bagage tar vi med oss oreflekterat kulturellt bagage in i vårt handlande/tänkande och det hjälper oss inte när vi vill följa Jesus.

    Jag skrev i min förra kommentar om behovet att ett fortsatt samtal. Det är svaren på vår tids församlingsfrågor som det större och helt nödvändiga samtalet handlar. Det vi hittar i NOD (men som Stefan inte gillar eller uppfattar) tycker jag hjälper oss i det samtalet. Bara en sån sak som att inse att Jesus tonar ner familjen och tonar upp efterföljelsen. Är inte den insikten en minst lika fruktbar utgångspunkt som att ta sin utgångspunkt i tanken att äktenskapet är skapelsegivet?

  • http://www.stnkavtvivel.blogspot.com Leif Ekstedt

    Hur klarar sig fransmän med äktenskapet om de råkar vara katoliker och de är du ju i allmänhet?
    Som fiskare i det vattendrag som benämns Svenska Kyrkan tycks huvuduppgiften vara att behålla vigselrätten. De sägs skall kunna påverka marknadsandelen.
    Pensionärerna är ju för de mesta redan gifta. Vissa präster gör som frikyrkopräster – skiljer sig. Ungdomsverksamheten utgör grunden för kommande eventuella äktenskap.

    Vad jag saknar hos SvK är en färdig plan hur man bevarar parens känsla för äktenskapet genom en välsignelseakt för de som registrerats som par av staten.

    Alla samfund borde tänka den tanken. Att försöka lagstifta och villkora vigselrätten är ett sekulärt påfund. Stå upp för civillrättsligt avtal och låt kyrkorna utöva sin religion.

  • http://www.immanuel.nu Daniel Norburg

    Ordet från 1 Mosebok som Jesus bekräftar som Guds påbud gällande sexuell samlevnad i Matteus 19:5:
    ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor”
    1. Juridisk förändring av legal status (arvsrätt mm)
    2. Klippa banden till den tidigare familjen och bilda en ny livslång enhet som ses och förstås av alla.

    ”Och hålla sig till sin hustru”
    3. En man och en kvinna

    ”Och de två ska bli ett”
    4. Sexuell förening

    ”De är inte längre två utan ett”
    5. En unik förening som Paulus säger har sin andliga likhet i enheten mellan Kristus och Kyrkan (Efesierbrevet 5)

    ”Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt”
    6. Instiftat av Gud! (Hur kan man få detta att vara något annat???)

    ”annat skäl än otukt”
    7. Äktenskapet tycks vara så intimt förknippat med sexualiteten att det kan anses som upplöst när någon bryter mot troheten i det och har sex med någon annan. Begreppet ”otukt” står som jag kan förstå det i NT för all sexualitet utanför äktenskapet. Om du har sex innan äktenskapet bryter du mot det kommande äktenskapets trohet. Brinner du av åtrå ska du gifta dig – allt för att ge sexualiteten det skydd och den ordning som Gud har skapat! (1Kor 7)

    Go for it Stefan!

  • ola nilsson

    Inge! Först vill jag säga grattis till dig och din äkta (bättre?) hälft…

    Monica! Jag håller till viss del med dig om att detta att förenas fysiskt (eller åtminstone ”att hålla sig till”) kan betraktas som att ingå äktenskap, men historiskt har kyrkan snarare undervisat att det är de äktenskapliga löftena som konstituerar äktenskapet – det äktenskapliga samlivet bekräftar.*

    Detta utifrån Heliga familjen då det ansetts omöjligt att Guds Son skulle födas in i en familj där mor och far(sgestalten) inte ingått äktenskap. Sitt sexuella samliv inledde Josef och Maria som bekant först efter att Jesus fötts, men Gud befaller Josef att ”föra hem” Maria – dvs. de firade bröllop och flyttade samman. Genom detta hade Maria och Josef ett giltigt äktenskap även innan Herren Jesus Kristus föddes.

    Och detta gäller ju alltjämt i t.ex. svensk lagstiftning – ingen kollar om paret har sex för att de ska ha ett giltigt äktenskap ;o) Däremot måste de ha utväxlat löften och gett uttryck för att de frivilligt ingår äktenskapet.

    (Just frivilligheten har för övrigt varit helt central i den kristna teologin, typ ”alltid”, utifrån Jesu undervisning om celibat – vilket gjorde att föräldrarna inte skulle kunna tvinga barnen till äskp om Gud kallade till celibat. Förutom undervisningen om skilsmässa innebar Jesu undervisning om detta en verklig revolution i fråga om äktenskapet. Annars har äktenskapet inte förändrats så mycket historiskt som många nu okunnigt påstår att det har, då det passar dem när de nu känner för homoäktenskap.)

    *Ordningen har de facto inte alltid ansetts måst vara absolut i den ordningen, men att inte ingå äktenskap – utväxla löften om evig trohet osv. – har betraktats som fel. Därför kan t.ex. ett samboförhållande vara mer ”äktenskapligt” än ett annat – ur denna synvinkel (om man gett varandra i princip obrytbara löften om evig trohet resp. inte gjort det), medan båda saknar den rättsliga inramning som också krävs för att man generellt ska kalla en relation för äktenskap (och inte ”äktenskapslik”)…

  • ola nilsson

    När jag ändå är i farten…

    Jag vet att det i vissa sammanhang finns de som menar att Jesus skulle ha försvagat familjen och dess betydelse i Guds skapelse- och frälsningsverk, men det är oerhört svårt att se något belägg för detta i skriften.

    Paulus, Petrus och de andra heliga apostlarna tolkar åtminstone inte Jesu undervisning så. Snarare tvärt om…

    Dessvärre tror jag att många av oss är alltför badade i det förra (moderna och postmoderna) århundradets ideologiska, politiska och andliga kamp emot familj och äktenskap. Samt att vi är oerhört skadade av det sammanbrott som följde…

    Min övertygelse är att Jesus tvärtom vill peka på att vi ska ställa just våra familjer/relationer i hans tjänst för att genom dem utbreda Guds rike – dvs. ha öppna familjer (Matt 10:32 m. paralleller). Vi ”överger” inte våra familjer – hustru och barn – och låter typ socialen ta hand om dem, medan vi slutar arbeta för att ”tjäna Gud” typ. Paulus säger: ”Men om någon inte drar försorg om sina egna, först och främst om sina närmaste, så har denne förnekat sin tro och är värre än en otrogen.” (1 Tim 5:8)

    Svårt att se att den första församlingen tolkar Jesus som att familjen blivit oviktig, när aposteln Paulus säger att det är att förneka sin tro att inte ta hand om ”sina egna, först och främst sina närmaste”!

    Vi ska inte heller glömma bort att det endast är i JÄMFÖRELSE med kärleken till Jesus som kärleken till våra familjemedlemmar är mindre. Jesu ord om att älska honom mer, hindrade därför inte Paulus att uppmana männen att ”älska era hustru…” (Ef 5:25) och kvinnorna att ”älska sina män och sina barn” (Tit 2:4).

    Slutligen: I Paulus brev till Titus finns ett viktigt ”ty” i sammanhanget där han undervisar om den kristna familjen och den livsstil den ska ha, då han säger att – ”Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor…”

    Den kristna familjen och dess gemenskap vilar således på Jesu offerdöd. Det är ju också därför den katolska kyrkan undervisar att Jesus för de döpta har upphöjt äktenskapet till ett sakrament. (Vilket, ja, jag också tror att det är.) Just därför innehåller i princip alla Paulus instruktioner i fråga om familjelivet också den fantastiska frasen ”i Kristus” eller paralleller till Kristi kärlek på Golgata (lika fantastiskt det).

    Hur Jesus utifrån detta skulle vara intresserad av att relativisera familjen är svårt att se någon som helst reformert, evangelikal eller biblisk grund för. Inte katolsk eller ortodox heller för den delen ;o)

  • Bo

    Tack Stefan för dom relevanta frågeställningar du tar upp!

    Chock och förvåning är bara förnamnet på det man känner när tidningen NOD lånar sitt utrymme till sådant. Osökt infaller sig frågan om upphöjelsen av Örebro missionsskola till högskolestatus sätter ett tryck på nämnda skola att anpassa läroplanen till en mer ”liberalteologiskt profil”. Religionslärarutbildningen kräver väl en sådan status. Rätta mig någon om jag har fel. Dessutom tycker jag att man hör förvånansvärt lite av teologie doktorer inom EFK i det offentliga samtalet och på bloggsidorna. Men det kanske bara är som jag upplever det. Jag hävdar liksom du Stefan att bibeln är väldigt klar och tydlig i dessa frågor. Låt jag vara ja och nej vara nej.

  • Bo

    Och tack till dig Ola Nilsson för bra kommentarer!

  • Rikard

    Det kan var på sin plats att man läser senaste numret av NOD innan man drar märkliga slutsatser om Örebro Missionsskola och dess teologiska profil. Stefan Swärd ställer frågor utifrån det som han INTE kan läsa i tidskriften. (Det skulle man kunna välja att uppfatta tendiöst och bitvis oseriöst.) Den som är intresserad att förstå och bidra och samtidigt drar sig för att spekulera bör bilda sin egen uppfattning genom läsning!

  • Jan Sköld

    Kära jonas Lundström, när jag läser att du anser happax tolkningar övenstämmer med Jesus som tolkningsnyckel så förstår jag ingen ting.
    Orsaken är troligtvis att vi har helt olika verlkighetsuppfattningar, för mig är texterna så uppenbara .Guds vilja är så klar när det gäller tro o leverne så det behövs inga vidare förklaringar. Det värsta är jag inte känner igen apostlarnas o profeternas Jesus Kristus
    i det du skriver heller , vilket gör mig bedrövad för din skull.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Rikard, håller med om att folk måste vara försiktiga i förhastade omdömen. Jag ställer frågor kring visar delar av innehållet i NOD. Det finns alla möjligheter i världen att komma med klarlägganden. Har jag totalt missuppfattat och feltolkat något är jag den förste att acceptera det. Jag tycker att folk själva ska läsa NOD och bilda sig en egen uppfattning. Att ta upp frågor på en blogg är ju för att kunna föra en diskussion, och det går att nyansera och komma med tillrättalägganden medan diskussionen pågår.
    hälsar

    Stefan Swärd

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com Monica Olsson Kolkman

    Ola, den Heliga familjen är nog ett specialfall, men jag ska inte ge mig in på det, kan inte tillräckligt om det (skillnad mellan våra äktenskapslagar och den dåtida judiska, där trolovning var juridiskt bindande).

    En annan aspekt som jag inte tänkte på är om två personer gifter sig men har ett ”vitt äktenskap” av någon anledning (hög ålder, sjukdom etc) så måste det ju också räknas som ett äktenskap inför Gud?

    När jag funderar över kristet äktenskap så vill jag helst inte blanda in diverse lagstiftningar, tex den svenska, som givetvis inte ”kollar” om paret har haft sex, därför att det är inte syftet med vigseln, den är mer än överenskommelse av mer juridisk art.

    Men som socionom, med lite civilrätt i bagaget, så har jag svårt att förstå överhuvudtaget att par väljer att bo i hop som sambo. Oavsett om man är kristen eller inte. Rent civilrättsligt är man bättre skyddad som gift.

    Om ett par väljer att lova varandra evig trohet, och de gör de inför Gud, utan vittnen, är det äktenskapet inte ”giltligt” i Guds ögon? (Sedan är det en annan fråga varför man inte väljer att lova offentligt).

    En annan fråga som är intressant är; hur man diskuterar sex och samlevnad och äktenskap med ungdomar som inte är beredda att vänta med sex till de är gifta? Hur ska man kunna möta dem och tala om ansvarsfull sexualitet (att sex utan en fast relation inte är bra, nackdelar med många sexpartners,tex), trots att man inte har samma synsätt som dem?

  • http://efsidag.blogspot.com Andreas Holmberg

    Bra att du är observant, Stefan – vi har som du säger mycket att stämma in i när det gäller biblisk öppenhet för olika samlevnadsformer i bred bemärkelse (som Monica accentuerar). Men vilken öppenhet vi ska ha för direkt SEXUELL samlevnad är ju en helt annan sak – där drar vi ju ALLA våra gränser i fråga om t.ex. släktskap eller antal. Oavsett hur stark kärleken och viljan till trohet är. Och det är olyckligt om kristna debattörer blandar bort begreppen – du sätter fingret på några ömma punkter som jag känner igen från nutida samtal.

    Bra ändå att hapax tog sej tid till att anmäla avvikande meningar. Men på hans punkt 1) måste jag säga att det är högst tveksamt huruvida det är fullbordade samlag som skildras i Höga Visan. (Visst föräktenskapligt hångel kan man nog motivera utifrån HV ;o). Och med tanke på dåtida trångboddhet är det inte ett dugg konstigt om även makar i ett tydligt äktenskapsförbund – och i ett betydligt varmare klimat än vårt – söker sej ut i naturens avskildhet ibland.

    2) Hapax har rätt i att formerna för äktenskaps ingående inte specificeras i bibeln. (Här tycks förvisso ibland viss okunnighet råda bland människor med mer konservativ äktenskapssyn). Men den miniminivå som vad jag förstår krävs för att något ska kunna kallas äktenskap är att man offentligt och förpliktigande erkänner varandra som man och hustru. Det är detta man som sambo (av någon mystisk anledning) vägrar att göra. Och därför kan inte ens svenska staten förrän efter ett halvår avgöra huruvida det är något slags förbund eller bara allmän lösaktighet. Att leva SOM man och hustru utan att använda de medel resp. samhälle anvisar för att undanröja alla tvivel, det anser jag vara lika mycket brott mot åttonde som mot sjätte budet. (Det är lite grann som ”hjärtats tro” och ”munnens bekännelse” vid frälsningen; det hör ihop och bör inte separeras. Kristen bekännelse utan tro och kristen tro utan bekännelse är ur kristen synvinkel abnormt. Sexuell intimitet utan äktenskapsförbund och äktenskapsförbund utan sexuell intimitet är likaså ur kristen synvinkel abnormt (bara force majeur kan förklara något sådant).

    3-4) Det är på min ära en halsbrytande tolkning hapax gör när han menar att Nya Testamentet skulle lämna öppet för polygami och enkönade äktenskap. Läs Matteus 19, där Jesus är mycket tydlig med normen, samtidigt som han visar förståelse för att människor kan vara mindre skickade till äktenskap. Och avvisandet av samkönad sex Rom. 1 måste i varje fall vara tveklöst tillämplig på de fall när människor har ett val, bs alltså. Om vi nu är villiga att diskutera pastorala undantag för entydigt hs (liksom vi diskuterat pastorala undantag för polygami på missionsfälten).

    5) En klok man håller sin hustru för sin jämlike och medarvinge till allt gott – vi män har ingen befallning om att ”överordna oss” gentemot henne som vi har beträffande exempelvis barnen utan att leva med henne i kristlig självuppoffring. Jag tar starkt avstånd från juridisk kodifiering av just kvinnors underordning. Den apostoliska undervisningen till kvinnorna lär varken jag eller hapax kunna peta bort ur NT de närmaste 1000 åren, men jag tror att vi som aposteln skriver bör ”underordna oss varandra i vördnad för Kristus”. Och därmed lyda Gud mer än människor.

    6) Hapax har helt rätt i att de tio buden är principiellt tidsbundna (tillhör gamla förbundets tid) och inte förpliktigande för en kristen annat än i den mån de bekräftas i Nya testamentet. (Jfr t.ex. budet om vilodag). Men alla bud utom det tredje (fjärde i reformert räkning) upprepas i NT, och den åldriga uppräkningen av hustrun bland nästans ”tillhörigheter” urspelsätter knappast själva budskapet om att lämna henne – liksom nästans man – i fred.

    Problematisering och kontextualisering i all ära, men moderna teologer tappar all sin trovärdighet i mina ögon när de till slut ofta landar i att David och Jonatan och Rut och Noomi (och Jesus och Johannes?) verkar ha haft en sexuell relation, och att inte ens de som kan välja av kyrkan i första hand bör hänvisas till det motsatta könet vid familjebildning.

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com Monica Olsson Kolkman

    Lite offtopic;

    Är det inga fler KVINNOR som vill diskutera äktenskapet??

  • Christer Roshamn

    Rikard? Är det Edefors som arbetar centralt på EFK Ung? Jag är bara lite nyfiken på om det är du som skriver

    Mvh

    Christer Roshamn
    Motala

  • Christer Roshamn

    Jag är MYCKET tacksam till dig Stefan att du ger dig i kast med dessa frågor!

    Jag håller med Daniel Norburg! Go for it Stefan!

    Christer Roshamn
    Motala

  • Rikard

    Christer Roshamn; du har helt rätt i din gissning. Har ingen vilja att vara anonym men vill inte heller utge mig för att stå för EFK UNGs officiella åsikt (som om det fanns en sån) därför enbart förnamnet.

  • Christer Roshamn

    Hej Rikard!

    Jag förstår din hållning, helt ok!

    Mvh

    Christer Roshamn

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    christer Roshamn,
    I den här debatten tycker jag att du bör ha lite högre profil, varför inte nämna att du är ordförande i Evangeliska Frikyrkans medarbetareförbund?

    hälsar

    Stefan Swärd

  • Christer Roshamn

    Du Rikard skriver. ”Hur gärna vi än vill det är inte homosexuellt partnerskap och samboskap frågor för Nya Testamentets författare. Det är vår tids församlingsfrågor och vi måste hitta svaren för vår tid i det som givits oss i Skrifterna.”

    Jag har en fråga till dig. Menar du att utlevd homosexualitet är en icke fråga i Nya testamentet? Att NT inte behandlar det ? Hur tänker du kring vad Paulus skriver om det i Romarbrevet kap 1 eller 1 Kor 6 där jag tycker han gör det på ett tydligt sätt.

    Jag har ännu en fråga. Menar du att Jesu ord (som återberättats av evangelisterna) är mer tyngd än typ vad Paulus skriver om rättfärdiggörelse genom tro?

    Jag skulle bara vilja ha ett förtydligande.

    Mvh

    Christer

  • Margret Sundin

    Äktenskapet som en bild på Kristus och församlingen
    Skrev för ett par år sedan en uppsats i ämnet där jag intervjuade frikyrkopastorer om hur de gjorde rent praktiskt i församlingen när Bibelns hållning inte följdes av medlemmar!?
    Inga uteslutningar tillämpas längre men däremot accepterades ingen som ledare i församlingen om samboskap, homosexuualitet eller i övrigt ett leverne som inte känns stämma med Guds Ord och den frikyrkliga traditionen. För min del kändes resultatet bra och gladde mig, men jag hörde en underton i pastorernas svar. De tyckte att detta var mycket svårt. Det var svårt att ha med i den kontinuerliga undervisningen, det var många att ta hänsyn till menade pastorerna.

    Det är mer än sorgligt att vi fått en så liberaliserad kyrka och att många frikyrkor hängt på. Vi har både sambo och småsupande kristna i våra Frikyrkor idag. Det är ok om de vill vara medlemmar men de bör höra Sanningen predikas ifrån talarstolen! Vi tar inte hänsyn till deras sätt att leva, aldrig! Med Kristi kärlek gm predikan finns ingen annan längtan än att göra Guds vilja. Jag har sett detta gång på gång. Längtan och hungern efter vad Ordet säger om livets viktigaste frågor!! Det är väl vad uppdraget gäeller – eller? Vi pastorer måste predika det Ordet säger. Undervisning på gudstjänsttid i alla dessa livstilsfrågor vore en självklarhet! Om inte är pastorn inte den Herde som Gud kallar till sin församling.

    ”Det är få som kommer med” står det i Ordet! Gud talar om sitt folk i dessa texter och Gud varnar.
    Bra Stefan att du tar upp detta. Många församlingar fegar i dessa frågor och det finns stark varning för sådan undervisning i Bibeln.
    Margret Sundin
    EFK-pastor i Örkelljunga

  • Rikard

    OK Christer, jag är inte särskilt beläst på området men så här tänker jag nu. Homosexualitet är ju helt uppenbart känt av NTs författare. Men det är inte så att det verkar vara den typ av homosexuella utlevnad/samlevnad som vi möter idag. Men hursomhelst är det för mig klart att de paulinska texterna sätter homosexualitet i sällskap av annat som visar på bortvändhet och uppror mot Gud. I det sällskapet finns kärlekslöshet, upproriskhet mot föräldrar, själviskhet, utsugning, dryckenskap osv. Jag kan därför inte acceptera att vi så lätt uppmärksammar det som rör underlivet medan vi inte är särskilt angelägna att prata om bland annat smygsupande, karriärhets, våld i hemmet och inte minst girighet och överkonsumtion.

    För mig handlar det om att resonera runt hur mycket man ska få vara på väg och ändå få vara med. Är en Jesu efterföljare färdig eller i en process? Tror vi på allvar att sexuella synder är värre än andra eller kan vi bara inte ta till oss det Jesus oftare säger om synder som ligger oss närmare? För mig handlar detta om församlingens tro, etik och praktik och hur det ska påverka synen på medlemskap och tillhörighet. Det handlar om personer med tro på Jesus och vilja att följa honom och som har en homosexuell läggning. Det handlar om personer som tror på Jesus och inte kunnat eller velat gå vägen till samlevnad via ett påkostat kyrkbröllop. Det handlar alltså inte om sexuell skörlevnad på bastu- och swingersklubbar, det är alltför enkelt att avfärda när det kommer till kristen livsstil.

    Jag tycker att vi gott kan ta oss en fundering till vad som verkligen konstituerar ett kristet äktenskap, en kristen gemenskap och vad det innebär att verkligen följa Jesus. Här ger oss berättelsen om Jesus massor av stoff. Detta vill jag samtala om! För det är för mig uppenbart att Jesu efterföljelse inte är det samma som att välja ett småborgerligt liv i en sluten kärnfamilj. När det närmar sig församlingens liv är vår tids frågor hur vi kan tänka om homosexuell läggning och trogna/livslånga homosexuella relationer. Är celibat vårt enda giltiga svar? Hur vi ska tänka kring människor som av någon anledning väljer att gå in i sin (trogna) relation genom att ha sex och sen flytta ihop. Är offentlig registrering av förhållandet vårt enda giltiga svar? (Självklart finns det fler exempel på etiska sexualrelaterade församlingsfrågor i samtiden men jag väljer medvetet de exemplen.) Detta var inte det Jesus och Paulus adresserade men det är vad vi måste adressera med deras ord och deras samtid som utgångspunkt. Jag tycker inte att vi hittills i den svenska frikyrkan har gjort det på ett bibliskt och trovärdigt sätt. Min lösning är kanske inte blir fullt så ”liberal” som det kan verka när jag skriver detta, men jag tror inte att vi blir färdiga med frågorna genom att fastslå äktenskapets grund i Gud och homosexualitetens hemskhet.

    Och till sist, för att svara enkelt. Ja, jag lägger större vikt vid Jesu ord än vid Paulus ord om det står dem emellan. Kan inte tänka mig att det är så ovanligt att tänka så om man får svårt att se vad som är vad i en fråga eller vill bena ut en paradox när man försöker att tolka Skrifterna.

  • Christer Roshamn

    Hej Rikard

    Vi behöver ett samtal kring vad som är en livsstil som efterföljare av Jesus Kristus. För mig är inte ”sexfrågan” överordnad andra frågor ( du nämner ju några av dem) Vi har i frikyrkan så ofta ”silat mygg och svalt kameler”, men det får ju inte innebära att vi är tysta i frågan kring sexualitet och äktenskap. Jag ställer mig frågande till ditt resonemang att den typ av homosexell utlevnad som Paulus talar om i Rom 1 inte är den ”typ” vi möter idag. Vad har du för belägg för det? Jag tror verkligen att vägen till Kristus och överlåtelse till honom är en process för många människor och vi bär alla på trasighet på olika sätt och församlingen måste vara en miljö som är transformerande. Jag brukar själva stava på ”Belong – belive- behave” (du har nog hört det), men det hindrar inte oss från att ge undervisning i en kristen livstil. Allt är inte svart och vitt, jag vet det, med en hel del är bibeln ganska tydlig kring. Jag tycker bibeln är glasklar t. ex när det gäller sexualitet och äktenskap. Sexualiteten hör hemma inom äktenskapet mellan man och kvinna, men det betyder inte att människor ska stötas bort från den kristna gemenskapen som brottas med olika saker i sina liv,

  • http://www.kolportoren.com/ Joachim Elsander

    Det här var ett spännande samtal! Många åsikter som bryts, precis som det ska vara.
    Vi behöver verkligen lära oss samtala om det här utan att kasta epitet som ”liberal-teolog” (vad man nu menar med det) och liknande på varandra. Jag tycker Rikards resonemang på ett bra sätt tar avstamp i verkligheten som den ser ut.

    Jag tror inte det är feghet i första hand som gör att vi pastorer ibland talar för lite om de här sakerna, jag tror det är mer villrådighet och då hjälper verkligen inte förenklingar. Det enda som hjälper är att vi tillsammans studerar skrifterna och bryter och bänder dem mot vår samtid. (Eller tvärs om om det känns bättre)

    Joachim Elsander EFK pastor i Korskyrkan, Borlänge

  • Christer Roshamn

    Joakim. Kul att du är med och bloggar. Jag vill bara säga att jag blundar inte för ”verkligheten”, det finns stora frågor och utmaningar för kyrkan, men jag har en tilltro till evangeliet som en Guds kraft som förvandlar människor och befriar dem (jag tänker BRETT nu) Vi ser tyvärr alldeles för lite av det i vår tid, i svenska frikyrkor och i EFK församlingar också för den delen.

    Mvh

    Christer Roshamn
    EFK pastor

  • http://www.immanuel.nu Daniel Norburg

    Rikard, broder, trevligt att träffas här!
    De arbeten som är gjorda av Chrys C Caragounis, professor i Exegetik Nya Teastamentet i Lund, avseende homosexualitet och de ord som används för detta i antikens grekiska litteratur/Nya Testamentet visar tydligt att sk ”genuin” homosexualitet, dvs det jag tror du menar med partnerskap idag, dvs ”äkta kärlek i livslång sexuell gemenskap och trohet mellan homosexuella”, var något som fanns under antiken och var allmänt känt. Ändå avfärdar NT som helhet homosexuella sexuella handlingar som otukt – porneia.
    Min gamla kompis Gunnar Samuelsson ( M.A. M.Th. Ph.D. Göteborgs Universitet) från Götabro Missionsskola har också lagt fram ett utomordentligt arbete som visar det orimliga i att hävda att ny forskning om Nya Testamentets texter ger utrymme för en nytolkning på detta område.
    Per-Axel Sverkers lilla skrift i ämnet, utgiven av Örebro Missionsskola, har ju samma hållning – men den kanske inte ”gäller” på ÖTH längre???

  • http://www.kolportoren.com/ Joachim Elsander

    Christer, jag vet att du inte blundar för verkligheten och jag delar din tilltro till evangeliets förvandlade kraft. Jag brukar säga att Jesus säger sitt ”följ mig” till oss och sen är tanken att vi ska förvandlas vi efter vägen på ALLA områden där vi behöver upprättelse. Enkelt? Nej. Spännande? Ja!

    Allt Gott
    Joachim

  • Christer Roshamn

    Hej Joakim!

    Jag gillar ditt svar till mig!

    Christer

  • Lars Mörling

    Tack Stefan för en intressant blogg!
    Jag vill påpeka att man i exegeiken av Bibeltexterna bör svara på två frågor.
    1. Vad menade författarna?
    2. Vad förstod mottagarna?

    När det gäller fråga 1 så finns det många Bibeltexter som visar att Gud är för äktenskapet mellan man och kvinna och är emot sex utanför äktenskapet, som antingen kallas ”äktenskapsbrott” eller ”otukt”.

    När det gäller fråga 2 så kan man slå fast att mottagarna av Bibeltexten uppfattade att texten sanktionerade ett äktenskap mellan man och kvinna, ett förbund där även familjerna var med i bilden. Däremot kan man inte visa att mottagarna uppfattade Bibeltexten som ett OK för sexuell utlevnad utanför äktenskapet.

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Christer/Rickard/Jan/Daniel mfl. Jag tror att skrifternas undervisning bör vara viktigare än andra källor när vi som församlingar försöker avgöra vad som är Guds vilja. Men just därför behöver vi se att Skrifterna är mer en berättelse än en gröngölingshandbok för livet som tar upp alla upptänkliga frågor i dåtid och nutid. Det är också viktigt att erkänna den mångfald som finns i skrifterna. Annars tycker jag inte man är tillräckligt bibeltrogen.

    Om jag räknat rätt finns sex eller sju texter som berör någon typ av samkönad sexuell aktivitet i skriften. Det vi samtalar om är huruvida dessa sammanhang är applicerbara på dagens samkönade partnerskap/äktenskap. Jag lutar åt att detta inte är fallet, jag känner (trots att jag läst Chrys bok!) inte till några historiska indikationer på att det fanns äktenskapsliknande samkönade relationerna i detta sammanhang. Det är i så fall inte givet att dessa texter tar avstånd från samkönade äktenskap. Och även om skulle tycka att samkönade partnerskap/äktenskap är dåligt, så betyder det inte automatiskt att man behöver verka för en konservativ lagstiftning eller för att riva upp dom äktenskapsliknande homo-relationer som finns. Man kan jämföra med Paulus som å ena sidan tyckte att troende och icke-troende inte borde ingå nära förbund (2 Kor 6), samtidigt som han inte ville att troende skulle skilja sig från icke-troende (1 Kor 7).

    Sen tycker jag också fortfarande att Stefan mfl behöver svara på hur det kommer sig att Jesus säger så mycket kritiskt om familjen (tex Lk 2:41-49, 8:19-21, 9:57-62, 10:38-42, 12:49-53, 14:20,14:25-), samtidigt som dagens konservativa kristna är dom mest högljudda familjeförkämparna.

  • http://tomas-dagen.blogspot.com Tomas Olsson

    Rickard,
    Jag undrar om du kan visa någon vers i bibeln där Jesus säger en sak och Paulus en annan? Kan själv inte komma på någon på rak arm.

  • Peter Moll

    Läste det aktuella NOD-numret med god behållning. Många intressanta tankegångar.
    Blir förvånad när jag läser Stefans blogg och alla kommentarer med reaktioner, insinuationer och misstänkliggöranden utifrån vad som inte skrivs i NOD.
    Det blir lite märkligt när NOD-redaktionen tillskrivs synpunkter utifrån vad de inte skriver.

    Peter Moll
    EFK-pastor

  • http://www.immanuel.nu Daniel Norburg

    Jonas Lundström,
    Jag läser kanske Bibeln som en gröngöling, men vad i de texterna som du radar upp från Lukas är kritik mot en rätt omsorg om äktenskap och familj under Jesu herravälde? Alla dessa texter står i relation till frågan vad som är vår FRÄMSTA lojalitet – dvs Herren. Allt annat – barn, sexualitet, pengar, skapelsen, jämlikhet, makt – vad vi än värderar (eller t o m är givet av Gud) så är det aldrig viktigare än Herren.
    Äktenskap och familj kan givetvis vara en avgud som vi behöver göra upp med i vårt sätt att leva och vara som sanna Jesuslärjungar. I ett tidigare skede i frikyrkans historia var det omvända snarare ett problem. Manliga pastorer och missionärer av båda könen försummade sina barn och kallelsen att vara föräldrar med förevändning av missionsbefallningen…

    Du gör kanske samma feltolkning av dessa Jesusord som man gjorde i tex Korinth där man troligen hade en tendens att tolka detta som att det var ok i ”det nya riket” att lämna äktenskapen och familjeordningarna bakom sig. Nya Testamentet avfärdar en sån hållning som nonsens och stryker under med de sk hustavlorna vikten av familjen och äktenskapet.
    Återkommer lite senare med referenser till antik litteratur som du påstår inte finns, men behöver hem till mitt bibliotek då….

  • http://senapochfikon.blogspot.com/ hapax

    Daniel Norburg: Jag är inte så imponerad av de skrifter av Caragounis och Samuelsson som du nämner. De är belästa på antik litteratur, men tar inte hänsyn till antikhistorisk forskning om de kulturella koder och föreställningar som fanns i antiken vad gäller sexuella relationer. Därför blir deras läsning av antika texter anakronistisk.

    Ett exempel på en grundläggande skillnad mellan antik och modern syn på sexuella relationer är att vi idag har ett ideal om jämlikhet i kärleksrelationer, medan man i antiken förutsatte att sexuella relationer alltid var hierarkiska. För fria män ansågs det naturligt att vara sexuellt ”på topp” både i relation till kvinnor och till pojkar och ofria män, som t ex slavar och prostituerade. Och för kvinnor var det naturligt att sexuellt underordna sig sin man. För män ansågs det förnedrande att bli sexuellt dominerade, vare sig av män eller kvinnor eller ens sin egen hustru. Därför användes den typen av rykten och antydningar ofta när man ville ifrågasätta mäns anseende och karaktär.

    För Paulus, och Rom 1:26-27 m fl ställen, innebär detta att han ska läsas utifrån sin samtids kulturella koder om vi ska ta honom på allvar, inte utifrån våra kulturellla föreställningar. Detta är lika självklart när det handlar om sexualitet som när det handlar om samhällsordning eller försoningslära. Då handlar inte Rom 1 om våra kategorier hetero- och homosexualitet, utan om att kvinnorna beter sig okvinnligt och männen omanligt. Observera att det inte sägs att de beter sig syndigt, utan att de som straff för sin gudsfrånvändhet beter sig förnedrande. Det som är uppenbart förnedrande i en antik kontext är att männen blir sexuellt dominerade av kvinnor eller av andra män. Troligen är det därför detta som Paulus syftar på.

    Det går naturligtvis att dra olika slutsatser utifrån detta om hur vi idag ska se på trogna och jämlika förhållanden mellan människor av samma kön. Men vi kan inte säga att Paulus på ett enkelt och uppenbart sätt fastslagit detta en gång för alla. Vi har ett teologiskt arbete att utföra.

  • Lars Johansson

    Stefan Swärd har fått en rejäl kommentar från NOD-redaktionen om sina märkliga läsningar av senaste numret. Men ännu har den inte dykt upp på denna sida.