Varför inte lyssna på när Dallas första baptistförsamling sjunger Agnus Dei, tillsammans med Michael W Smith. Jag saknar sådana baptistförsamlingar i Europa.

Min senaste ledare i Världen Idag handlar om profetens tjänst. Den är extremt viktig i församlingens liv. Det kan vara skillnaden mellan väckelse och förnyelse och torka och slentrian, beroende på om man ger utrymme för profetens tjänst i församlingen. Profeten förmedlar liv, tro och vision. Pekar på Guds möjligheter. Kan också i vissa lägen förmedla varnande ord och utmana till omvändelse. Profetens tjänst är en basun som ska ge en tydlig signal. Ju mer konkret profetiska budskapen är, både när det gäller positiva uppmuntrande budskap, och korrigerande och varnande budskap, ju lättare är det för församlingar och individer att ta till sig budskapen och låta dem ge förändring i sitt liv.

Jag tror att det profetiska behöver lyftas flera snäpp i svensk kristenhet. Vi har för mycket mänsklig demokrati där många olika åsikter ska brytas och debatteras. Vi behöver mer av profetisk input, där personer kan hävda att Gud har talat till dem och kan ge budskap in i församlingar, kyrkor, samfund, styrelser, och till enskilda personer. Varje styrelse i kristenheten, oavsett om det gäller lokala församlingar eller samfund eller parakyrkliga organisationer, behöver knyta till sig profetiska personer som kan ge input och bidra till utvärdering av verksamheten.

Det finns också en samhällsprofetisk tjänst där profeten vänder sig utanför kyrkväggarna. Då behöver man agera på de plattformar som finns i samhället. Kanske genom ett möte med en politiker, ett debattutspel i en större tidning eller medverkan i radio eller TV. En viktig profetisk funktion är att förmedla budskap till enskilda personer, kanske i maktställningar, och då är det viktigt att arbeta för att få till stånd möten med de berörda personerna.

Det profetiska kan fungera på olika nivåer. Den profetiska gåvan behöver framförallt fungera i den lokala församlingen, och prövas i den lokala församlingen. Det kan fungera i samband med gudstjänster på ett ordnat sätt men också i samtal och mindre grupper i församlingen. En profetisk tjänst är ofta en förkunnande och skrivande person med profetisk inriktning. En sådan tjänst behöver alltid fungera tillsammans med övriga tjänstegåvor och ha en förankring i en lokal församling.

Jag har nämnt tidigare att jag planerar att ge ut en bok som är baserad på bloggtexter. Jag har nu bloggat i 12 år och skrivit tusentals bloggtexter. Tanken är att försöka summera de viktigaste debatterna, men också spegla vad som har varit viktiga texter från min sida som inte har debatterats. Senaste två åren har det mest av debatten flyttat över till Facebook men under en tolvårsperiod har det varit mycket intensiva debatter på denna blogg. Skriv gärna en kommentar om du har följt bloggen, och om det är specifika debatter som du tycker ska vara med i boken.

En klassisk sång om korset, som jag älskar.

Här är det Guy Penrod som sjunger.

Det här får bli min slutkommentar om bönemötet i Solnahallen och Lars Enarsons utspel i Solnahallen och skrivande före bönekonferensen. Bönenätverket 7:14 har även lagt ut flera texter på sin hemsida efter bönehelgen som jag även kommenterar.

1. Jag har ägnat hela mitt liv åt bönemöten och bönesatsningar av olika slag. Självklart vill jag inte bekämpa bönesatsningar. Det jag reagerar på i detta fall var de utspel som gjordes före bönehelgen av Lars Enarson och under bönehelgen. Dessa utspel innebär i praktiken ett fördömande av nästan hela svenska kristenheten medan man presenterar sig själv som det rätta alternativet som rätt hör Guds röst till skillnad mot alla andra. Det är inte rätt attityd att be utifrån. Det är inte rätt grund att forma en bönerörelse utifrån. Att jag har reagerat beror på att enligt min mening kristna trossyskon blir utsatta för orättvis och felaktig kritik.
2. Jag har uppmanats av många i sociala medier med sympatier för Enarson att vara tyst. Jag skapar strid och splittring genom att problematisera bönenätverket. Jag kan inte vara tyst när trossyskon angrips på detta sätt. Jag ser det som ett profetiskt uppdrag att försvara dem. Jag uppmanas ofta från olika håll att hålla tyst när jag kritiskt granskar avfallstendenser och teologisk liberalisering i svensk kristenhet. Även karismatisk kristendom kan i vissa lägen behöva granskas kritiskt.
3. Jag skrev två blogginlägg före bönehelgen. Det första handlade om en genomgång av den tidning som gjordes som ett förspel inför bönehelgen. Jag försökte lyfta fram det jag tyckte var bra. Jag reagerade dock på flera av Enarsons texter. Man hittar inlägget här.  När Birger Skoglund och Lennart Torebring hoppade av arrangemanget svarade Enarson och bönenätverket på sin hemsida. Då blev tonen ännu mer konfrontatorisk. Jag kommenterade det på min blogg och nu blev jag mer kritisk. Det inlägget hittar man här.
4. Jag lyssnade sedan på en del av videosändningarna. Jag noterade att de frågor som Enarson drivit under åratal fanns med under bönehelgen. Kritiken mot att Pingströrelsen organiserar sig som samfund, att högernationalistiska ledare främjar kristendom, att svensk kristenhet är avfällig m.m. Men det har vi hört förut. Anledningen till varför jag skrev en artikel om bönehelgen var utspelet om att Gud har sagt till Enarson om att tidningen Dagen var avfallets främste megafon i Sverige. Då blev det för mycket för mig och därför skrev jag också artikeln i Dagen. Annars hade jag varit tyst.
5. Det har troligen varit tusentals kommentarer om min Dagenartikel i sociala medier. Det jag noterar är att anhängarna av bönemötet, det finns inte något ifrågasättande av det som sades under bönehelgen eller av alla de texter som lades fram under bönehelgen. Enarson själv har inte heller backat på någon punkt.
6. All profetia ska prövas och alla profeter ska inbjuda till prövning av sina budskap. Enarsons profetia om Dagen behöver prövas. Min bedömning är att den är helt felaktig. Dagen är inte avfallets främste megafon i Sverige. Dagen har breddat sitt ägande och blivit en allkristen tidning. Det innebär att den på både nyhetsplats och debattplats speglar vad som händer i hela kristenheten, på gott och ont. Det innebär att tidningens ursprungliga väckelseröst har försvagats, däremot är den inte längre en strikt pingströrelsetidning i snäv mening vilket jag tycker är en klar förbättring. Men bredden innebär att ledande förnyelseföreträdare i svensk kristenhet kan publicera sig där och man speglar förnyelserörelse i svensk kristenhet på nyhetsplats. Till och med erbjuds Lars Enarson att skriva en helsida på sidan 3. Jag tycker också att vi måste visa ett visst mått av respekt gentemot etablerade institutioner i svensk kristenhet, även om vi inte håller med om allt. Jag saknade helt den respekten i detta profetiska budskap. Det skulle vara intressant att veta vilka pastorer i Sverige som menar att Enarsons profetia var riktig. Jag känner inte till någon, men det är bra om dessa ger sig till känna.
7. Jag är förvånad över att Lars Enarson går med på att skriva i Dagen när de erbjuder honom det, en tidning som enligt hans mening är avfallets främste megafon i Sverige. Innebär inte det en kompromiss?
8. Bönenätverket har lagt ut en text på sin hemsida efter bönehelgen om Kjell Sjöberg och Förebedjare för Sverige. Kjell Sjöberg var min pastor under tio år i Järfälla Pingstförsamling. Han var dessutom en apostolisk input i det församlingsgrundande arbete jag höll på med under 80- och 90-talet. Så jag hade nära samarbete med Kjell Sjöberg från 1973 fram till hans död 1997. Jag har haft betydligt närmare samarbete med honom och under fler år än vad Enarson har haft. Att jämföra min kritik mot detta bönemöte med kritiken mot Förebedjare för Sverige är helt felaktigt. Kjell Sjöberg sysslade aldrig med att döma ut hela svenska kristenheten eller sprida profetior av typen att Dagen är avfallets främsta megafon. Han var en ödmjuk man som samarbetade med hela kristenheten och var mycket respekterad. En helt annan nivå än det vi nu diskuterar.
9. Bönerörelser måste bedrivas med bas i de lokala församlingarna. Profetior måste prövas inom ramen för de lokala församlingarna. Jag ska försöka få till stånd ett möte med Enarson för samtal om dessa saker, och jag vill framförallt veta om hans bas inom den messianska rörelsen i Israel. Vilken lokal församling har han som bas? Vilka lokala ledare samarbetar han med? Kristet arbete måste alltid bedrivas med bas på den lokala nivån. Det vill jag reda ut med Lars i ett personligt möte.
10. Andra profetiska budskap som Enarson har fått och som finns med i hans förkunnelse och texter är att Gud har sagt till honom att Sverige står under ett starkt katolskt inflytande och därmed under ett antikristligt inflytande. Ett uttryck för detta är Sveriges Kristna Råd. Detta skapar ett andligt förfall i landet och i svensk kristenhet. Jag menar att detta är fel, budskapet ger inte en korrekt bild av hur verkligheten ser ut. Vi kan ha olika uppfattningar om både Katolska kyrkan och Sveriges Kristna Råd men att hävda att detta har ett stort inflytande över trosrörelsen, pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén – jag menar att detta är felaktigt. Jag har förklarat detta närmare i de andra texterna jag skrivit i detta ämne, jag går inte in närmare på saken. Men återigen, Enarson uttrycker sig i Guds namn, och slutsatsen blir en total sågning av stora delar av svensk kristenhet.
11. Jag har stora problem med denna totala svartmålning av Sverige som land och svensk kristenhet som präglar denna bönerörelse. Jag älskar mitt land och blir upprörd när en trailer för ett bönemöte bara framhäver skottlossningar och sprängningar. Är det enstaka kriminella gäng som ska prägla bilden av Sverige. Nej. Är svensk kristenhet i stort avfällig. Nej.
12. Jag har blivit mycket kritiserad för att jag i min Dagenartikel använder uttrycket SD-vänlig sektbildning om denna bönerörelse. Att det är SD-vänligt kan nog ingen ifrågasätta. Mängder av texter på Enarsons och bönenätverkets hemsida bekräftar den bilden. Sociala medier-debatten i kölvattnen av min artikel bekräftar denna sak. När det gäller ordet sekt vill jag nog hävda att jag är expert på att bedöma detta, har vuxit upp i en sektliknande miljö. Sekter präglas av att dess ledare får unika uppenbarelser från Gud som inte andra får, och man har självbilden av att man själv är helt rätt och alla andra är helt eller delvis fel. Man själv följer Gud överlåtet medan de andra är avfälliga. Enarsons profetiska budskap och den totala avsaknaden av prövning av dessa budskap är tillräckligt enligt min mening att använda sektstämpeln. Äkta förnyelse- och väckelserörelser präglas av ödmjukhet och respekt för andra kristna initiativ. Ju mer rätt man har ju mindre ska man hävda det, det är en bra tumregel för att hålla sig så långt borta som möjligt från sektmentaliteten. Jag uppskattar mycket att tongivande kristna ledare i Sverige idag som Andreas Nielsen och Joachim Lundqvist har en så ödmjuk profil och där man inte framhäver sig själva och den egna rörelsen på ett osunt sätt. Det präglar också Sebastian Stakset, som är vår främste evangelist idag. Stakset ringer mig och andra kristna ledare ständigt, för att ödmjukt pröva budskap och initiativ. Det är en annan inställning än vad som präglar denna bönerörelse. Kommentarer från deltagare vid bönekonferensen bekräftar helt och hållet sektbilden. Så här skriver en av bönekonferensens deltagare på sociala medier: ” ”Är Enarsson en profet? Profeter är sällan uppskattade under den tid de verkar. Ja, i många fall är de hatade och förföljda. Då av de etablerade människorna i det etablerade samhället. I så måtto fyller Enarsson väl kraven på att vara en profet. Och de etablerade kristna vilka är de? Jag vill också kalla dem för avfallets människor. Allt enligt Bibeln skall de avfalla från tron. Jag tror avfallet handlar om gärningar, hur man lever. Inte att man säger sig vara troende. Bibeln är tydlig i att Jesus skall komma tillbaka och inför den återkomsten finns ett antal tecken. Men det är som frikyrkorna har utelämnat detta faktum sen länge. Dessa predikningar har upphört eller läggs på en diffus framtid. Men ser inte den avkristning som pågår och pågått länge. Istället har de kristna ledarna i Sverige allierat sig med samhället och ateismens värdering vad gäller att vara god. Samhället har fått överta den kristna praktiken. Och i mångt bygger dessa värderingar på marxistiska analyser och socialistiska idéal. De kristna ledarna i Sverige som okritiskt låter detta ske och ger sitt stöd är i verkligheten de falska profeterna. De är ledare för avfallets människor. Vad avfallets människor gör idag med ogenerad aggressivitet är att försvara sitt avfall som den sanna tron. Det är ett avsteg från Gud, det göras inte utan konsekvenser. I denna situation kallar Gud Enarsson till Sverige, sett ur ett mänskligt perspektiv är det inget drömjobb. Och som den profet Enarsson, ledd av Gud, är så tas han emot med hån och förakt. Med andra ord, allt är i sin ordning, allt är Bibliskt. Mitt hjärta blöder för avfallets människor. Sen min tidiga ungdom har jag aldrig förstått hur det skulle kunna ske. Att troende kristna skulle kunna gå i denna fälla, att man lät sig förföras av Satan.” Texten får tala för sig själv. Tillspetsad text men i linje med det Enarson själv påstår. Enligt min mening är detta utpräglat sekttänkande. Bönekonferensens deltagare hejar på varandra på sociala medier och jag ser inte någon som tar avstånd från den här typen av uttalanden.
13. Ett profetord som Enarson har fått som han bygger sin bönerörelse på är följande: ”Det som sker nu i Sverige ingår i en medveten strategi att bryta ner samhället för att införa antikrists diktatur.” Här känns detta väldigt främmande för mig. Jag vet inte vad som åsyftas. Att det finns en medveten strategi att bryta ner samhället. Var finns den strategin, vem har beslutat om den, och jag känner inte till krafter i Sverige som vill införa Antikrists diktatur i Sverige. Däremot ser jag det inträffa i många andra länder. Kommunistiska Kina är paradexemplet. Ett antal muslimska länder. Putin koncentrerar alltmer makten kring sig själv med minskad frihet för domstolar och media. Enligt många bedömare sker liknande utveckling i Ungern. Prövning av profetord kräver att de preciseras, detta är vagt och märkligt i mina öron. Det finns studier som visar att Ungern har högst utbredd antisemitism i hela Europa och där över 90 procent av den judiska befolkningen anser att de ofta får höra antisemitiska uttalanden, det är högst siffra i Europa. Katolicismen är den helt dominerande religiösa kraften i Ungern. Jag har svårt att begripa varför Enarson lyfter fram Ungern som ideal.
14. Att lyfta fram Sverigedemokraterna tonades ner i Solnahallen men det var säkert enbart av taktiska skäl. SD lyfts fram tydligt i materialet på bönenätverkets hemsida. Där kan man läsa att svenska kristenhetens ologiska kristna motstånd mot SD är en direkt följd av det starka katolska inflytandet över svensk kristenhet. Påståendet är obegripligt. Katolska kyrkan som kyrka är helt opolitisk i Sverige och jag har aldrig hört att kyrkan har uttryckt några partipolitiska preferenser någonsin. Svenska katoliker röstar förmodligen på alla olika partier utan någon kyrklig styrning. Det finns inte några belägg för något annat. Jag har själv tagit initiativ till den största kristna manifestationen mot SD genom pastorsuppropet med 380 undertecknare. Katolska kyrkan hade absolut ingenting med detta att göra, och det var bara frikyrkopastorer som skrev under. Anledningen till att vi skrev denna text är att vi upplever en oro över växande rasism och främlingsfientlighet och våndan över nykristna församlingsmedlemmar som utvisas. Därför skrev vi detta, inte på grund av inflytande från Katolska kyrkan. Det är bara fantasier och falsarier.
15. Det är mycket man kan säg om Enarsons teser om nationalismen. Jag känner inte till ett enda politiskt parti i västvärlden som vill avskaffa nationalstaterna. Jag har aldrig uttryckt att jag vill avskaffa några nationalstater. Det finns inte något parti i Sverige som uttryckt en sådan tankegång. Däremot är samtliga åtta partier i Sveriges riksdag mycket nationalistiska som hela tiden tänker på bara Sveriges väl. Det är väl bra men jag skulle efterlysa större engagemang för fattiga folk och de grupper i världen som lider. Däremot är det inte av Gud givet exakt hur gränser ska dras. Vill Gud att Katalonien ska bli självständigt från Spanien? Vill Gud att Skottland ska bli självständigt från Storbritannien? Är Jugoslaviens uppdelning i ett antal självständiga stater enligt Guds vilja för nationsgränserna? Vill Gud att Ungern ska återfå sin forna stormaktsstatus och därmed återta områden av Rumänien, Serbien, Slovakien m.m.? Vill Gud att Sverige ska ha nuvarande gränser eller är det den gamla svenska stormakten som är Guds vilja, med Finland och Baltikum som landskap i Sverige? Vill Gud att Skåne ska höra till Danmark, det har mest hört till Danmark? Vill Gud att USA ska vara denna gigantiska stormakt? Vill man begränsa ländernas makt vore det väl rimligt att USA bantades ner, Texas egen nation, kanske Kalifornien? USA från början var några av delstaterna i nordöstra nuvarande USA. Samma sak gäller Gotland som inte har hört till Sverige mer än några hundra år. Nationer och nationsgränser ändras ständigt och den moderna nationalstaten med strikt medborgarskap, gränskontroller och passkontroller uppstod på 1800-talet. Det jag vänder mig emot är en sluten nationalism som inte vill samarbeta med andra länder och som inte vill ta emot flyktingar och inte ge människor frihet att arbeta, studera och bilda familj var de vill.
16. Som en överkurs vill jag nämna andra blogginlägg som både nu och tidigare granskat Enarsons politik och teologi. Katoliken Bengt Malmgren har skrivit ett intressant blogginlägg nu som driver tesen att Enarson driver en linje som är mycket likt en viss strömning inom Katolska kyrkan. Man hittar inlägget här.  Lars Gunther har utifrån Bibeln kritiskt granskat Enarsons nationalistiska tänkande, man hittar det här. Jakob Romeborn har skrivit flera blogginlägg som man hittar här och här. Micael Grenholm har skrivit flera blogginlägg som man hittar här, här och här.
17. Med detta är jag färdig med denna debatt för den här gången. Kommer bara att kommentera i debatten på det här inlägget om det innebär en ny fråga eller aspekt, inte upprepningar som det som har sagts hela tiden. Jag ska försöka få till ett personligt möte med Lars Enarson framöver.

Jag noterar tusentals kommentarer i sociala medier angående debatten mellan mig och Lars Enarson i Dagen. På tisdag kommer Dagen publicera mitt slutgenmäle i papperstidningen, den replik som redan publicerats på webben.

Jag räknar med att efter tisdagen publicera ett mer sammanfattande blogginlägg då jag kommenterar hela affären inklusive olika reaktioner på artiklarna.

Jag har försökt hålla ett hyfsat sakligt tonläge hittills i debatten. I slutkommentaren kommer jag nog att uttrycka mig ännu tydligare. Mina artiklar hittills har ju bara något skrapat på ytan i dessa frågor.

Vi blir i dessa dagar påminda om hur skör vår värld är. Ett litet osynligt virus får en hel värld att hamna i chockläge. Det slår sönder hela världsekonomin på några veckor, vilket visar hur bräcklig världsekonomin är.

En annan iakttagelse är att västländerna inom ramen av någon vecka slänger ut grundlagar och grundläggande västerländska värderingar när det gäller demokratiska fri- och rättigheter. Jag tänker närmast på de mötesförbud som blixtsnabbt införts, utan någon diskussion. Jag har förståelse för situationen men även detta visar hur bräckliga våra institutioner är. Allt tyder på att en kommunistisk diktatur som Kina utnyttjar situationen och inför ännu striktare övervakningssamhälle i följden av Coronakrisen. Det finns risk att även vissa västländer går längre i övervakningssamhälle efter detta.

Som kristen väntar jag på Jesus och hans rike som aldrig kommer att skaka, och i det riket kommer det varken vara lidande, nöd, sjukdom eller fattigdom. En underbar framtid väntar bortom den fysiska döden och denna tidsålder med sina världsmakter.

Nu har Dagen publicerat de tre artiklarna, min kritik mot Enarson och bönekonferensen, Enarsons svar och min slutreplik. Slutrepliken kommer i papperstidningen först nästa vecka men är publicerad i nätversionen av tidningen.

Jag kommenterar inte debatten just nu, gör det när allt är över. De som sympatiserar med det jag skriver, gå gärna in och rösta på de båda artiklarna, och du kan rösta på vad du sympatiserar med och vad du inte sympatiserar med.

Jag noterar att min artikel idag i Dagen har väckt stor uppmärksamhet. I morgon har Dagen erbjudit Lars Enarson en helsida för att besvara kritiken jag för fram idag. Läs gärna hans svar i morgon. Dagen publicerar sedan min slutreplik på webben, och i papperstidningen nästa vecka. Jag avstår från att kommentera debatten förrän den är över i tidningen. Dagen agerar helt korrekt enligt gängse debattregler, när det gäller repliker och utrymme. Jag är nyfiken på hur reaktionen blir på Enarsons svar i morgon. Jag har naturligtvis läst det i förväg eftersom jag redan har skrivit repliken. Men jag säger ingenting om innehållet nu.

Det finns en kategori i kristna världen som drabbas hårt ekonomiskt av coronakrisen. Det är alla frilansande musiker och predikanter, som inte har fasta anställningar. Jag läste om att Tomas Sjödin har fått allt avbokat före sommaren. Detta kan innebära att de är helt utan inkomster under 3-4 månader.

De predikanter och musiker som du uppskattar, ge dem gärna en gåva i dessa tider. Jag råkar veta att kristna sångerskan Emilia Lindberg har swishnummer 0766-444836. Sebastian Stakset kan du gärna tänka på. De är exempel på kristna musiker/predikanter som är beroende av löpande arvoderingar. Stötta dem gärna. Det finns många fler.

Jag tycker vi ska göra en gemensam insats i kristenheten för att stötta dessa frilansande personer som har stor betydelse i kristenheten. Jag har inte gjort upp med någon om denna sak, och frilansarna har inte bett om det, det är helt och hållet mitt initiativ.