Då har den uppmärksammade utredningen om Pingstledaren Daniel Alm äntligen lagts fram. För min del har jag haft svårt att förstå varför det har tagit så lång tid, det har handlat om relationen med en kvinna. Men hur som helst, nu är utredningen klar och den är naturligtvis sekretessbelagd, så vi vanliga dödliga vet ingenting om vad som har hänt.  Det är inte bra. Vi jobbar i förtroendebranschen och transparens är en grund för förtroende. Sedan vet jag också hur arbetsrättsliga regler ser ut. Ledare behöver dock vara transparenta angående sina egna liv, det kan inte arbetsrätten hindra.

Pingsts ordförande säger att att det har inte hänt något som kan klandras juridiskt, däremot är förtroendet förbrukat. En enig styrelse står bakom enligt ordförande Edström. Alm och advokaten Sjöberg har gått i svaromål i Dagen och kraftigt kritiserat Pingststyrelsen. Det är en uppenbart en stor förtroendeklyfta mellan Alm och styrelsen när man offentligt kritiserar varandra med dessa ordval.

Jag sörjer över situationen. Den är naturligtvis fruktansvärt jobbig för Daniel och hans familj och för de berörda kvinnorna. Men naturligtvis en mycket jobbig situation för hela pingströrelsen. Men eftersom jag inte vet något om vad som har hänt har jag inte någon anledning att spekulera om detta. Jag tänker på de berörda i mina böner, det är vad jag kan göra.

Däremot skulle jag vilja kommentera den övergripande och allmänna frågan om kristna ledare och sexuella frestelser. Det har ju inträffat ett antal dikeskörningar på det området både i Sverige och på den internationella scenen under senare år. Jag tänker t.ex. på den berömde amerikanske profetförkunnaren Mike Bickle som nu anklagats av ett antal kvinnor för olämpligt beteende. Den amerikanske teologen Yoder, som nu är bortgången tycks slå alla rekord i dubbelmoral och olämpligt beteende. Många kvinnor har anmält honom. Hillsongpastorn Houston och Hillsongs New York-pastor är världskända exempel. Brittiske profilen Mike Pilavachi, ett annat exempel. Bill Hybels och Willow Creek, ett annat världsberömt exempel. Listan kan göras lång. Det går att ge ett antal svenska exempel men då börjar det brännas lite mer.

Hur kan vi göra för att slippa den här typen av dubbelmoral i fortsättningen och i framtiden? Några iakttagelser från min sida.

1. Det tycks ibland inte finnas några samband mellan hög svansföring när det gäller bibeltro och hög moral när det gäller relationen till kvinnor, och ens livsstil. Det går att ge ett antal exempel på predikanter och kristna ledare som har varit helt rätt i sin undervisning men helt fallerat på det personliga planet.
2. Jag tror att ett grundproblem är bristen på helgelse och helgelseförkunnelse i moderna kristenheten. Om man är medveten om att man som kristen ledare en dag ska stå inför Kristi domstol då ens livsinsats ska utvärderas och dömas, då kanske man hanterar frestelser med mer ödmjukhet, förkrosselse och respekt.
3. Syndabekännelse och transparens är grunder i kristen etik. Varje ledare måste stå ansvarig inför andra och ha personer man kan bekänna sina synder för. En rad otrohets- och kvinnoaffärer bland kristna ledare har präglats av brist på transparens. Det har avslöjats långt senare när personer som utsatts för ledarens synder berättat. Många gånger har kristna organisationer försökt tysta ner den här typen av affärer. Det är förödande. De berörda männen har inte kommit ut och berättat, om de hade gjort det – då hade förtroendet mycket snabbare kunnat återställas. Värsta exemplen är att sekulära media avslöjar vad som har hänt, det var fallet när det gäller Bill Hybels. Allt detta är uttryck för låg nivå av ansvarighet och transparens i kristenheten, inte minst i så kallade bibeltrogna och pingstkarismatiska kretsar. En stor eloge till EFK-ledaren Linalie Newman som öppenhjärtligt berättat om utmaningar i sitt eget liv för en del år sedan, på detta område. Vi skulle slippa många problem om fler kristna ledare visar lite mer transparens.
4. Vi måste ha ödmjukhet när vi talar om detta. Jesus har inte lovat oss att vi ska slippa frestelser, han har bara lovat att hjälpa oss i frestelsens stund och att vi inte ska bli frestade över vår förmåga. Den som står måste se till att man inte faller. För min del har det varit avgörande under alla år att vara transparent, att kunna dela om mitt liv med andra ledare, och framförallt leva i transparens med den person man är gift med. Då kan man hantera frestelser när de dyker upp och det behöver inte utvecklas till att bli stora eller små snedsteg, förödande för alla parter. Som pastor är det också viktigt att i viss utsträckning vara transparent med sin församling, att kunna berätta även om sina svårigheter och sin brottningskamp.
5. Det måste finnas en väg tillbaka för ledare som trampar snett på dessa områden. Förlåtelse är omedelbar, förtroende kan dock ta tid att återställa. Men det är orimligt att man blir dömd på livstid för felaktigheter man har gjort, om man bekänner sin synd och omvänder sig.
6. Som aktiva kristna och engagerade i församlingar runt om i världen, vi behöver be för våra ledare, både lokalt, nationellt och globalt. Vi kan inte heller helt tappa modet när världsberömda predikanter kör i diket, vi får aldrig glömma att det är bristfälliga människor som Jesus vill använda. Den som är utan synd får kasta första stenen, vi måste också tänka på det. Jag tycker nog att jag själv  ibland har uttryckt mig för hårt över fallerande kristna ledare, det har varit uttryck för min egen besvikelse över deras vägval.
7. Detta är inte nya problem, i min barndoms Maranataväckelse var detta ett stort problem. När det är seger- och framgångstider verkar det som om det ibland kan bli slapphet och nonchalans i inställningen till synd och frestelser.
8. Det här handlar om viktiga trovärdighetsfrågor för kristna församlingen. Den sekulära samhällsmoralen accepterar inte att män uppträder på ett olämpligt sätt mot kvinnor, detta har förstärkts under senare i kölvattnen av Metoo-rörelsen. Kristna ledare måste vara föredömen här på alla plan. Även världsberömda kristna ledare. Otrohetsaffärer tar även sekulära moralen i stor utsträckning avstånd ifrån. Svenska kyrkan som klassas som en teologiskt liberal kyrka, men man sparkade biskopen i Visby på grund av en otrohetsaffär. Kvinnorörelsen kämpar kampen mot nätporren. Det behöver vi kristna göra också, och den kristne ledare som kämpar på detta område måste vara transparent och bekänna inför någon man har förtroende för. När vi kristna inte lever som vi lär så drar vi vanära över kristna församlingen.
9. Bara för att man lever i ett stabilt och trohet och långsiktigt äktenskap är man inte skyddad från alla bekymmer. Även inom ett äktenskap kan det gå snett, det kan förekomma våldtäkt i ett äktenskap, eller sexuella trakasserier. Att behandla varandra med respekt och kärlek, det är avgörande. Bibeln uppmanar den kristne mannen att älska sin hustru som Kristus har älskat församlingen.