Kommentar angående Niklas Piensohos bibelstudier

Pastorn i Filadelfia Stockholm, Niklas Piensoho, har hållit flera bibelstudiekvällar över ämnet homosexualitet. Har blivit uppmanad från olika håll att lyssna på det och jag har lovat att göra det. Här följer några korta kommentarer från min sida. Den ena kvällen var temat Sodom och Gomorra och Niklas gjorde en genomgång av Bibelns samlade undervisning kring det temat. Den andra kvällen var en genomgång av Romarbrevet 1. Jag står ju för en klassisk-konservativ kristen äktenskaps- och sexualsyn så dessa glasögon präglar min tolkning av bibelstudierna.

  1. Niklas P är en mycket skicklig bibelutläggare och förkunnare och har en fantastisk förmåga att uttrycka sig pedagogiskt. Jag har inte någon anledning att ifrågasätta hans respekt för Guds ord.
  2. Jag håller i stor utsträckning med honom om hans utläggning om Sodom och Gomorra. Jag har skrivit om denna sak tidigare och sagt något liknande. Det är inte en rimlig bibeltolkning att betrakta Sodom och Gomorra, att homosexualitet var en huvudsynd i det sammanhanget. Bibeltexter om Sodom och Gomorra är inte teologiskt hållbart om man ska försöka mejsla ut en kristen syn på samkönade relationer. Niklas kritik av begreppet sodomi och sodomit är riktig enligt min mening, men jag tycker det är mycket överdrivet att just denna sak har påverkat inställningen till homosexualitet historiskt sett. Orden kommer från denna händelse men har inte varit avgörande för inställningen till samkönade relationer. Man bör komma ihåg att det har varit en psykiatrisk diagnos på homosexualitet fram till slutet av sjuttiotalet i Sverige, i USA har det delvis varit långt senare. Det beror inte på berättelsen om Sodom och Gomorra.
  3. Tycker det är viktigt att betona att Niklas P inte sätter ner foten i dessa bibelstudier. Han betonar att han inte vill ändra i den grundläggande äktenskapssyn som man fastställer gemensamt inom pingströrelsen, att äktenskapet är en unik relation mellan en man och en kvinna. Han problematiserar dock en klassisk syn på dessa frågor inom pingströrelsen, och pekar på andra sätt att tolka berörda bibeltexter, utan att sätta ner foten. Niklas vill inte ändra äktenskapssynen och argumenterar inte alls för detta men vill pröva tankar kring att vara mer bejakande till att medlemmar i våra församlingar, och även ledare kan leva i samkönade relationer. Om vi ska jämföra med EFK-debatter, han är långt från Immanuelskyrkans nivå, även i förhållande till Saron i Göteborg.
  4. Hans tolkningsalternativ av Rom. 1:18-32 är jag mycket tveksam till. Den moderna liberala teologin har ju drivit frågan om en omläsning och att Paulus bara åsyftar vissa samkönade relationer i denna text. Bibeltexten måste läsas utifrån ett bibliskt helhetsperspektiv. Paulus var jude, och Jesus var jude, och samkönade relationer var helt förbjudet i den miljön. Det finns inte något i skriften eller i kyrkohistorien som visar att man omprövade den hållningen. Samkönade relationer var en del av det som Bibeln i äldre bibelöversättningar kallar för otukt, i moderna bibelöversättningar står det ofta sexuell omoral. Om det skulle stämma att Paulus bara åsyftar vissa homosexuella relationer i Rom. 1 kan man inte på något sätt dra slutsatsen att han skulle vara bejakande i sin inställning till samkönade relationer. Det är en ren historieförfalskning enligt min mening.
  5. Jag håller helt med Niklas P om att läsa även Rom 2 och 3, när man går igenom kapitel 1:18-32, där det står att alla har syndat och vi inte ska döma någon. Frågorna måste få rimliga proportioner. Men det är inte vi som är konservativa kristna som ständigt lyfter fram dessa frågor, det är HBTQ-liberala strömningen i västvärldens kyrkor som driver på  i detta och ständigt lyfter fram frågorna.
  6. Min huvudinvändning mot Niklas P:s bibelstudier är att de ger inte en biblisk helhetsgrund för att bedöma frågan om samkönade relationer. Det är ju möjligt att han kommer att utveckla detta, och kommer in på det i kommande bibelstudier. Men de två bibelstudier som han hittills har haft har inte gett en sådan grund. Och jag håller alltså med om att berättelsen om Sodom och Gomorra ger inte någon sådan grund alls.
  7. Bibelns helhetsperspektiv är klart och tydligt. Sex är en gåva från Gud men han har skickat med en bruksanvisning och den är restriktiv. Sexualiteten kan utövas i ett troget äktenskap mellan en man och en kvinna där inriktningen är att det ska vara livslångt. All annan sexuell aktivitet kallas i Bibeln för otukt. Den stora utmaningen gäller inte samkönade relationer utan det handlar om heterosexuella relationer som glider utanför denna bibliska grundnorm. Alla bibeltexter om äktenskap, bröllop, man och hustru, otukt – det måste vägas in när man ska göra en biblisk bedömning av samkönade relationer. Jag saknar detta övergripande perspektiv som en grund när Niklas går igenom dessa bibeltexter. Denna klassiska kristna grundhållning har präglat allmäna värderingar i Sverige fram till sextiotalet, fram till dess att sexliberala explosionen slog igenom. Ska man mejsla fram ett bibliskt helhetsgrepp på frågan måste man utgå från den judiska traditionen som var basen för Jesus och Paulus, och som var en självklar grund i deras förkunnelse om sexualmoral.
  8. Jag har varit pastor och församlingsledare i Stockholm i hela mitt liv, ända sedan tonåren. Så jag är väl medveten om de pastorala utmaningarna som Niklas tar upp. Jag har de senaste 50 åren mött många människor som brottats med sexualiteten i förhållande till de kristna grundnormerna, i alla varianter, vilket innefattar kontakt och vänskap med många som attraheras av samma kön. De stora frågorna är dock de heterosexuella utmaningarna, med promiskuös livsstil, att attraheras av någon annan när man är gift, nätporr, otrohet, samlevnad före äktenskap m.m. Utmaningen kring samkönade relationer berör en ganska begränsad grupp, att Svenska kyrkans vigslar bara till 1 procent är samkönat visar detta. Det visar att bara en begränsad del av dem som attraheras sexuellt av samma kön, har en inriktning att man vill leva i en äktenskaplig relation. Min samlade pastorala erfarenhet sedan sjuttiotalet pekar på att människors situationer och erfarenheter är mycket olika, när det gäller homosexualitet. En del bibeltroende med dragning till samma kön, har det fungerat för med heterosexuellt äktenskap. En del vittnar om befrielse från detta, det har nog mest gällt fall när homosexualiteten har varit kopplad till traumatiserande barndomsupplevelser, t.ex. övergrepp. En del har landat i att leva ett singelliv i celibat. För vissa har det inte varit möjligt med en fast och långsiktigt stabil relation. Det finns också de som delar mina bibliska värderingar, men ändå har hamnat i en samkönad relation, och ser det inte som optimalt ur en kristen synvinkel. Min slutsats är, det är svårt att generalisera.
  9. Och till sist, den kristna församlingen är inte en utställningshall för färdiga helgon. Vi är på väg, vi följer Jesus. Allt är inte perfekt. Vi måste ha mycket nåd i församllingarna, som går hand i hand med en tydlig undervisning. Människor måste känna en trygg miljö i församlingen så att man i själavård och förbön kan bekänna sina synder, och dela sin brottningskamp med livet utan att bli avvisad. Men undervisningsstandarden får inte sänkas för att vi människor brottas med synden. Bara för att många brottas med girighet och materialism, får vi inte börja undervisa att det är ok att vara girig och materialist. Bara för att vissa av oss brottas med att tala sanning, får vi inte sänka standarden och i undervisningen i församlingen säga att det är helt ok att ljuga lite lagom när det passar och är bekvämt.
  10. Min beskrivning av kristna äktenskaps- och sexualsynen i punkt 7 kan ur ett svenskt perspektiv tyckas vara extrem men den är mainstream i globala kristna kyrkan och har så varit i 2000 år. Katolska kyrkan ser det helt och hållet på detta sätt och är dessutom striktare än vad någon protestant är, man ser äktenskapet mellan man och kvinna som ett sakrament och att det är oupplösligt. En konservativ protestant är mer liberal i synen på skilsmässa och kan bejaka det i undantagsfall. De ortodoxa kyrkorna är lika konservativa, liksom globala pingströrelsen och globala evangelikala rörelsen. Jag hade förmånen att träffa ledaren för World Evangelical Alliance nyligen, och det samtalet bekräftar bilden.

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Martin Hallebo

    Bra redogörelse. Fint med en sansad men klar röst i debatten.

  • https://livsideal.wordpress.com Tony Malmqvist

    Det här som du skriver, Stefan: ”Om vi ska jämföra med EFK-debatter, han är långt från Immanuelskyrkans nivå, även i förhållande till Saron i Göteborg”. Så är min fråga om han inte ligger närmare intill i vad de har landat i än tvärtom?

  • Inge

    Thorbjön S Larsson berör ämnet i sitt senast inlägg på http://www.klassiskbaptism.se/

    En lekmannapredikants och “läsares”reflektion av dagens teologiska förvirring

  • Inge

    Anders Gerdmar går igenom bibelns syn på homosexualitet i en serie på fyra delar som han kallar ”HBTQ och bibeln”. Här del 2/4

    https://m.youtube.com/watch?v=ppfEtSHHfvI

    Svärdet har alltid gått rakt igenom kristenheten, nu på senare tid med en allt större tydlighet.

    ”Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.” Rom 12:2