Jag har fått en hel del frågor om den motion som skrivits till Evangeliska Frikyrkans kongress om samkönade relationer. För att undvika spekulationer lägger jag här ut hela motionens innehåll. Det har gjorts i samråd med EFK-ledningen och de tre medförfattarna. Jag står ju för en klassisk-konservativ kristen äktenskaps- och sexualsyn, som EFK hittills har ställt sig bakom. Mina tre medförfattare vill liberalisera hållningen när det gäller trofasta samkönade relationer. Vi har alltså olika uppfattningar i sakfrågan men är överens om att EFK som samfund behöver ta tag i frågan i en ordnad beslutsprocess för att undvika ogenomtänkta och förhastade beslut. Vi är också överens om att dessa frågor innebär utmaningar som vi måste ta tag i som kyrkor på 2020-talet.
Hur för vi vidare samtalet om samkönade relationer inom samfundet och blir en välkomnande och lärjungaformande gemenskap för alla
Motion till Evangeliska Frikyrkans kongress 2020
Inledning
Det senaste året har det i gruppen ”EFK ledare” på Facebook varit flera längre diskussioner om samkönade äktenskap och homosexualitet. Gruppen har lite drygt tusen medlemmar och många har varit engagerade på olika vis, även om det är ett fåtal som har gjort de flesta inläggen. Det finns några frågor som förmodligen de flesta av oss är överens om som behöver bearbetas vidare, inte minst när det kommer till praktisk teologi och bemötande av HBT-individer i våra församlingar.
Vi som skriver den här motionen har kommit till olika slutsatser i sakfrågan, men är överens om att vi vill arbeta för att hålla ihop samfundet och gå stärkta ur de samtal vi önskar följer de närmaste åren.
Bakgrund
Evangeliska frikyrkan är en del av den världsvida evangelikala rörelsen. Det innebär bland annat att vi har Bibeln som rättesnöre för lära och liv. Vi ser samtidigt att det bakom varje kristet etiskt resonemang finns impulser från heliga texter, traditioner och sedvänjor, vetenskaplig kunskap och erfarenheter.
Den praktiska innebörden av den grundhållningen har inneburit att EFK hittills har värnat om en klassisk kristen syn på äktenskapet som en unik förening mellan en man och en kvinna, och att sexuallivet hör till äktenskapets gemenskap. Det har bland annat medfört att EFK historiskt inte har vigt personer av samma kön eller haft välsignelseakter i församlingen för personer av samma kön. Det är en hållning som EFK delar med stora delar av den världsvida kyrkan.
I västvärlden har samtidigt synen på äktenskapet och homosexualitet dramatiskt förändrats de senaste 40 åren. Samkönade äktenskap och relationer är allmänt accepterade i de flesta länder i västvärlden, inte minst utifrån att undersökningar idag visar att en viss procent av befolkningen identifierar sig som homosexuella. Detta påverkar även kyrkorna i västvärlden och är därmed något som EFK:s församlingar i Sverige behöver förhålla oss till. Samtalet sker parallellt i många kyrkor världen över idag. Samtalet har fått fart i evangelikala rörelser genom olika erfarenheter, bland annat när rörelsen Exodus, som arbetat för att ”konvertera” homosexuella, 2012 lade ner sin verksamhet.
Debatten har pågått länge
Frågorna kring hur homosexualitet ska förstås har funnits länge i våra sammanhang. Per-Axel Sverkers kompendium från 1980-talet har länge varit vägledande. Samtal har sedan 1970-talet förts vid ett flertal tillfällen, både inom dåvarande Örebromissionen och tillsammans med andra kyrkliga företrädare. Ofta har det varit i samband med att förslag presenterats om förändringar i statlig lagstiftning. Boken Den hemlösa sexualiteten gavs ut av Libris 2001. Den var ett försök att belysa frågorna om homosexualitet ur ett evangelikalt perspektiv. De senaste böckerna är Välkomna
varandra (Libris 2017) som argumenterar för en omförhandling av inställningen till homosexualitet och Bekänna färg (Apologia 2019) som står för den traditionella hållningen.
Vi står inför en gemensam utmaning
Samhällets förändringar fortsätter i snabb takt. Kyrkorna ställs alltid inför frågan hur man ska förhålla sig till dessa förändringar: Ska man bjuda motstånd eller följa med? Frågan om HBT-individer är högst aktuell. Som rörelse behöver vi förhålla oss till det och fråga vad det innebär för oss. Vi står inför pastorala utmaningar. Det blir allt vanligare att församlingsmedlemmar bejakar en annan sexuell läggning än den heterosexuella och det krävs därför en strukturerad process för att bearbeta frågorna.
Vårt förslag till EFKs kongress 2020
Styrelsen bör få i uppdrag att utse en arbetsgrupp som närmare ska belysa frågorna med utgångspunkt från EFK:s evangelikala grundsyn. Gruppen bör analysera hur omtänkandet i samhället när det gäller samkönade relationer påverkar en rörelse som EFK och hur våra församlingar och dess medlemmar ser på samkönade relationer. Utifrån en teologisk och etisk reflektion bör ges goda råd för hur situationen kan hanteras på församlingsnivå samt reflektera över vilka utmaningar som uppstår för EFK som rörelse om medlemmar och församlingar tar olika ställning i sakfrågan.
Arbetsgruppens arbete bör leda till en rapport eller en bok som kan bli ett underlag i samtal bland församlingsledare och på församlingsnivå. Arbetsgruppens arbete kan även innefatta någon form av mer öppen arbetskonferens då ett antal nyckelpersoner möts för mer ingående samtal och bearbetning av frågorna. Arbetsgruppen bör inkludera människor som har egna erfarenheter av de aktuella frågorna.
Beslutsförslag
EFK:s kongress ger styrelsen i uppdrag att utse en arbetsgrupp med uppgift att teologiskt och etiskt belysa frågorna och komma med en rapport enligt ovan.
Örebro och Stockholm 2020-01-28
Jonatan Arenius Björn Cedersjö
Stefan Swärd Niclas Öjebrandt
Pingback: EFK-dokument från äktenskapsprocessen väcker många frågor | Olof Edsinger()