Sitter idag och filar på mitt bokmanus om kristna försoningsläran och korsets betydelse.
Det som är skrämmande är hur bibelkunskapen har minskat i vår tid. Det är en gigantisk skillnad på att ta del av debatter och teologiska samtal, t.ex. under andra halvan av 1800-talet och idag. Då handlade det väldigt mycket om att citera Bibeln för att bygga under sina teser. Att förstå och uttolka skrifterna var fokus. Att detaljdiskutera bibeltexter var i fokus.
I dagens debatt handlar det så mycket om att referera till andra författare, till samtida föreställningar, och mycket vaga anspelningar till Bibeln, istället för att gå igenom bibeltexterna för att utifrån dem forma en lära och förkunnelse.
Är inte detta det stora paradigmskiftet? Hur lockar vi till bibelläsande och bibelkunskap på nytt?
Att vara evangelikal handlar om att ha Bibeln som utgångspunkt och rättesnöre för lära och liv. Om man inte aktivt läser Bibeln och aktivt lär sig Bibelns innehåll är man väl knappast evangelikal? Eller?