Ekman, Livets ord och Katolska kyrkan – reflektioner från en semestrande bloggare

Det har varit många kommentarer och mycket kritik mot mina blogginlägg med anledning av Ekmans övergång till Katolska kyrkan. Jag har tyvärr inte möjlighet att skriva svar på varje kommentar utan skriver ett mer övergripande blogginlägg där jag försöker ta upp vissa av de frågor som tagits upp. Det jag skriver är också med referens till den allmänna debatt som varit senaste dagarna.

1. Den som läser min blogg, den som känner mig som person, eller har haft kontakt med någon av de församlingar jag har varit pastor för i Stockholm, vet att jag är djupt förankrad i den svenska frikyrkan, med rötterna i de gamla väckelserörelserna. Det medför t.ex. att jag är skeptisk till både Svenska kyrkans teologi och organisation, det hindrar mig dock inte alls att samarbeta med Svenska kyrkan och fullt ut erkänna att många präster och kyrkoherdar lever ett väl fungerande kristet liv, på det sätt som jag eftersträvar att göra. På liknande sätt försöker jag visa respekt även för de historiska kyrkorna, inklusive den katolska kyrkan. Men hela mitt kontaktnät och min identitet är den svenska frikyrkan. Som barn var jag med i Citykyrkan och Maranata, sedan var jag med i pingströrelsen under en hel del år, sedan hamnade jag i Örebromissionen 1984/85 då det inte då fanns utrymme för församlingsplanterare inom pingströrelsen. Det har sedan blivit Evangeliska Frikyrkan, nu är jag pastor för en församling i Stockholm som har rötter både i fribaptismen, helgelseförbundet och baptistsamfundet. Så jag har en ganska bred frikyrklig referensram och identitet. Mycket av mitt skrivande på denna blogg handlar om att försvara frikyrkligheten, och att den ska värna om sina rötter i väckelsekristendomen. Sedan har jag alltid försökt att leva i förnyelserörelser som dragit fram, karismatiska och Jesusrörelsen på sjuttiotalet, trosrörelsen och Vineyard – även om jag hade en del svajiga år i min relation till trosrörelsen, och på senare år har inte minst New Wine-rörelsen varit en viktig inspirationskälla.

2. När det gäller inställningen till Katolska kyrkan bör man komma ihåg att svenska kristenheten i stort fullt ut respekterar Katolska kyrkan som en kristen kyrka och som kristna trossyskon. Det finns inte något samfund eller rörelse, eller framträdande kristen ledare som på det sättet tar avstånd från Katolska kyrkan. Det gäller även de kristna tidningarna, tidningen Dagen har t.ex. haft en katolsk krönikör under många år. De diskussioner som förekommit i svensk kristenhet handlar senaste 20 åren om i vilken utsträckning allt som finns inom Svenska kyrkan verkligen är kristet. Den diskussionen har kommit upp med ärkebiskopsuttalanden m.m.Där startade ju Sten-Gunnar Hedin och biskop Anders Arborelius en intressant diskussion 2005 där man gick i polemik mot KG Hammar, och försvarade evangeliet och Jesustron och de grundläggande kristna lärorna.  Inom ramen för Sveriges kristna råd samarbetar vi alla samfund med Katolska kyrkan, och där är ju även Vineyardrörelsen med. I den lokala ekumeniken samarbetar vi med katolska kyrkan och det har jag gjort för min del sedan åttiotalet. Däremot finns ju inte Katolska kyrkan på många platser i Sverige, så det kan tänkas i vissa delar av Sverige har man en ovana att räkna in katolikerna i ekumeniken. Så kritiserar man mig för detta, bör man väl ännu hellre kritisera samfundsledarna Pelle Hörnmark och Anders Blåberg som officiellt företräder sina samfund i samarbete med Katolska kyrkan. Så om man hävdar att Katolska kyrkan inte är kristen, avfälligt, heretiskt – så har man en ståndpunkt som officiellt inte alls accepteras av varken Pingströrelsen eller Evangeliska Frikyrkan, inte heller av de olika riktning av karismatisk rörelse som funnits i Sverige under de senaste 40 åren. De enda som haft en sådan ståndpunkt i svensk kristenhet senaste trettio åren, var Livets ord på nittiotalet – så vitt jag vet. Maranata är ett undantag, men så vitt jag vet samarbetar Maranata inte med andra församlingar överhuvud taget och inte gjort de senaste 50 åren.

3. Min inställning till Katolska kyrkan mognade fram under sjuttiotalet. Det är den ståndpunkten jag gett uttryck för i mina senaste blogginlägg, och att jag har den ståndpunkten har framgått med all tydlighet om man tidigare läst på min blogg, där jag i varje fall tangerat ämnet. Att Ekman konverterar påverkar inte min inställning till Katolska kyrkan. Jag svajar inte som en vindflöjel med mina uppfattningar, även om jag är beredd att ompröva dem om det finns starka skäl till detta.

4. Jag är baptistisk, evangelikal och karismatisk kristen och det innebär att det finns en rad punkter där jag inte håller med Katolska kyrkan. Jag har dock inte sett någon anledning till att gå i polemik mot denna kyrka. Vi måste alltid bygga vårt församlingsliv och kristna engagemang på vad vi är för, och vad vi själva gör och verkar för, vi kan aldrig bygga en församling i kritik mot andra kristna. Det blir fel fokus. Det låter som att det finns en sådan rädsla för Katolska kyrkan, ett sådant hot. Från min horisont är det inte alls så. Under mina bortåt 35 år som pastor och församlingsledare i Stockholm har dessa frågor aldrig kommit upp, eller ställts, att diskutera hur vi ska förhålla oss till katolicismen. Jag kan inte heller minnas något enda tillfälle i EFK-sammanhang där frågorna har diskuterats, det är en icke-fråga skulle jag vilja hävda för den breda majoriteten i svensk frikyrklighet, jag känner inte till någon frikyrka som funderar på att konvertera. Däremot finns det individer som konverterar, men där går rörelserna åt alla håll. Den latinamerikanska församling jag jobbar med i Stockholm har många före detta katoliker bland sina medlemmar. Jag har inte hört talas om några frikyrkor i Sverige där grupper av människor starkt dras till katolska kyrkan eller håller på att konvertera. Jag är dock alltid beredd att ta upp diskussioner om lärofrågor som jag tycker påverkar svensk frikyrka negativt, eller som behöver främjas i svensk frikyrka. Ser jag att helgondyrkan, mariakult m.m. börjar breda ut sig i frikyrkligheten är jag beredd att börja debattera, men jag ser inte sådana trender, i varje fall inte inom EFK.

5. Jag tror att denna katolikdebatt framförallt har förekommit inom trosrörelsen, och i Uppsala. Men jag tror inte att dessa diskussioner alls har påverkat mainstream-frikyrkan. Det är möjligt att jag här felbedömer, jag kan bara säga hur jag själv uppfattar situationen. Och den debatten, oron, har Aletheia fångat upp och speglat under ett antal år, men jag tror att man gör en felbedömning om man tror att detta gäller svensk frikyrklighet i stort. Jag kan tänka mig att en sådan diskussion också kan finnas i Linköping kring Peter Halldorfs verksamhet, men det känner jag inte till.

6. Jag är trygg i min egen tro och identitet, och jag vet vilken inriktning vi har i den församling jag jobbar i, i Stockholm. Är man själv trygg kan man vara generös mot andra, och behöver inte styras av rädsla i relationer med andra kristna. Jag kan därför läsa en god bok av en katolsk teolog, och jag kan samarbeta med en kyrkoherde i Svenska kyrkan, även om jag har en rad synpunkter på både Svenska kyrkan och Katolska kyrkan. För svensk frikyrklighet i allmänhet är relationen till Svenska kyrkan den stora frågan, inte relationen till Katolska kyrkan.

7. Kring Ekmans konvertering. Det har varit många olika synpunkter. Man bör komma ihåg att Ulf Ekman håller på att pensionera sig och avsluta alla sina uppdrag inom Livets ord. Jag kan se en poäng i att en sådan kraftfull och dynamisk ledare som Ekman avvecklar sig själv och överlåter ledarskapet till andra innan man nått för hög ålder. Detta måste man respektera. Jag hoppas innerligt att hela Livets ords-rörelsen inte bara har byggt på Ulf Ekman utan att man fullt ut kan sluta upp bakom de ledare som nu träder in. Ska hans efterträdare få mandat att verkligen leda kan det vara klokt att grundaren kliver åt sidan på detta sätt. Man måste visa en respekt för människors beslut och övertygelser. Den stora testen av alla starka kristna ledare, megakyrkepastorer, – hur utvecklas arbetet vidare när grundaren avlider, eller slutar av andra skäl. Det är nu hela Livets-ord-rörelsen får bekänna färg.

8. Jag förstår inte all denna oro som finns. Tror man inte på Gud? Tror man inte på att Gud tar hand om sitt verk? Tror man inte att Gud tar hand om både Livets ord och alla de församlingsrörelser som finns runt om i världen med anknytning till Livets ord, eller tror man att allt står och faller med Ulf Ekman? Hur kan man vara så helt säker på att Gud inte leder Ekmans att ta det steg som de tar? Det finns också mycket av svängrum och nyans inom Katolska kyrkan, enligt min mening så finns det flexibilitet i vilken utsträckning man tillägnar sig hela dogmpaket. Jag fortsätter att lita på att Ulf Ekman här har ett gott omdöme. Detta kanske kan bli något som Gud kan använda på ett intressant sätt. Jag tänker bl.a. på hur Gud sände pingstpastorn David du Plessis till katolikerna för att förmedla den karismatiska förnyelsen. Det hände på sextiotalet. Mindre tvärsäkerhet, mer ödmjukhet – inför detta, efterlyser jag. Däremot tror jag att det är nödvändigt för hela Livets ords-rörelsen, att om det finns fler ledare som funderar att gå i samma riktning som Ekmans, att man ganska snart deklarerar detta. Det är förödande om det finns en stor osäkerhet i ett kristet arbete, vilka blir kvar, vilka kan vi räkna med i fortsättningen.

9. Jag rekommenderar alla att läsa det jag själv skrivit senaste 4-5 veckorna att vi ska mobilisera för och fokusera på missionsuppdraget att vinna Sverige för Jesus och att grunda församlingar. Att ägna oss åt massa kritik mot den ena eller andra kyrkan är inte särskilt fruktsamt. Bed för Ekmans, bed för Livets ord, var inte så bekymrade, varför tror du inte att Gud kan leda både Ekmans och Livets ord? Och om du inte tror det, kan du inte börja be om det, för du tror väl ändå att Gud hör dina böner?

 

  • http://www.kristetliv.wordpress.com/ Tony Malmqvist

    Helt makalöst så mycket felaktigheter på en och samma gång. Är det kanske så även du är på väg att konvertera? Bara genom att du vill få oss att tro att katolska kyrkan är som vilken annan frikyrka som helst i lära och undervisning gör din text rent löjeväckande. Men samtidigt så oerhört vilseledande och förförande så man undrar om du helt tappat andlig urskiljningsförmåga

  • http://jonathan.ekman.nu/ Jonathan Ekman

    Tack Stefan!

    Angående de övriga ledarskapet på Livets Ord så har jag pratat med var och en. Vi är alla helt och fullt överlåtna till att fortsätta arbetet!

  • Christian

    Stefan

    Har du ens läst kommentarerna på din blogg? Du verkar helt ha missat vad kritiken handlar om och upprepar samma resonemang som i dina tidigare inlägg, utan att ta till dig något av det som skrivits och försöka bemöta det. Kan inte se ens ett spår av ifrågasättande av UEs agerande vilket är högst anmärkningsvärt vilket även din positiva inställning till RKK är.

    Orkar inte upprepa mig, utan nöjer mig med att konstatera att vi är djupt oeniga i denna fråga.

  • Klaus Seigel Andersson

    Det kommer väl många kritiska responser på Swärds bloggtext, men jag tyckte att den var väldigt bra.
    Intressant f.ö. att söka och läsa om inomkatolsk kritik och katolska reformrörelser. Av svensk kyrklighet kan man få intrycket av att Katolska kyrkan är något slags monolit, men den innehåller väldigt mycket olika saker inklusive kritik mot Påveämbetet. Tydligen är sådana spänningar möjliga utan att spränga kyrkan i småbitar.

  • ps23enkristen

    Hej!!! Jag har ekonomiska problem och andra problem särskilt med min hälsa , och kämpigt angående relationen med min äldsta son för hans och min skull och om tron och livet…Och även angående situationen om sundheten i tron i Sverige, och i Svensk kristenhet , angående den sunda tron och läran…Och min fd Pastors Ulf Ekmans och hans frus konvertering till katolisism… Jag har ju stått i kontakt med Livets Ord i 28 år och varit medlem i 11 år, numera Pingstkyrkan i Uppsala…Så detta påverkar ju även mig och min äldsta son och den yngsta och deras mamma med som tidigare medlemar i Livets Ord …Och övriga i vårt liv och de församlingar vi är i och varit i kontakt med…Och vårt land ,och Kristenheten i Sverige, och Uppsala här där jag bor ,och Livets Ord, och Kristenheten här, och min församling med …

    Så snälla be för oss och vår värld och Israel och Norge och Sverige …Och spri vidare till kristenheten i hela världen ? Gud rädda oss från alla nöd och prövningar och djävulen och allt ont och villfarelse och synd och lögn och elände som du vill ,och till tron och liv och frälsningen och kristen liv och församling som du bara vill? Och skydda emot och fräls från djävulen och allt ont och synd och lögn och villfarelse och fruktan dom och fördömelse och förbannelse och elände ? Helt som du vill nu och hela livet och för tid och evighet ,gode Gud och led till försoningen i Kristus med dig och var och en och om Livet .Och tron och frälsningen och församling och allt och till helt som du vill i Anden och Andens frukter och gåvor och kraft och till mod och liv. Och i tron som frälsta för tid och evighet med ,och till all din nåd och sanning och tryggt och säkert och till och helt som du vill ? Gode Gud nu och alltid och under livet och för tid och evighet och med integritet och barmhärtighet i din nåd och sanning och kärlek och omsorgs? Till din ära och för din skull bara gode Gud och så vi verkligen vill det och som det står skrivet i Guds Ord bibeln i Jesus namn,amen Guds rika välsignelse och eviga frid med Gud!!! Ps 103 ,Matt 28:18-20 , 1kor13 Kärlekens lov, Jhon 14:6 Rom 7-8, 1jhon 1:9 Jeremia 31:3…

  • Ploksa

    Tack – du är en av inte alltför många frikyrkoledare som kommer med kloka, sunda och välbalanserade tankar kring Ekmans konvertering i bloggosfären och på de kristna ledarsidorna. Ängslan och protestantiskt intagande av försvarsställning verkar gå på full maskin på många håll annars, förmodligen i onödan!

  • Klaus Seigel Andersson

    Tycker mig förstå vad Swärd menar när han talar om att vara trygg i sin tro och att bygga upp ett samfund ur en positiv anda, inte först och främst som en fientlig reaktion på något man ogillar hos dem som ändå tillhör samma släkte.
    Man kan föreställa sig tre olika bergslandskap. Det första är kanske de mest tillåtande delarna av Svenska kyrkan. Där finns nästan inga raviner och dödliga stup, kanske är det mer av kullar än berg, lite som Wales. Och titta, där är Buddhas kullar! Fina de också.
    Det andra bergslandskapet är månne Swärds? Det är som en högplatå där man kan röra sig ganska tryggt, och även om man tror att en viss höjd är högst, så hejar man glatt på dem som föredrar andra knallar. Dock är det branta stup och raviner och farliga dimmor runt denna högplatå; mormonernas, liberalteologernas och materialisternas (och många andras). Gå ej nära kanten! Man kan slå ihjäl sig!
    Slutligen ett landskap av skarpa, nakna toppar, stenras och hårda vindar. Här överlever enbart den starke med exakt rätt utrustning, här lurar bergsdemoner och minsta lilla felsteg är dödligt. Här klättrar några. För dem är kullarna en djävulsk lögn och högplatån ligger i en sövande dimma.

  • Joel W

    Stefan, med anledning av det sista du skrev: Kan samme Gud som ledde Martin Luther under reformationen, leda Ulf Ekman in i RKK och således bort från reformatorisk grund? Krävs inte en logisk kullerbytta för att tro det?

  • Staffanw

    Stefan, håller helt med om att ”vi ska mobilisera för och fokusera på missionsuppdraget att vinna Sverige för Jesus och att grunda församlingar.” Inte att vinna Sverige för Maria eller Påven.
    Har svårt att förstå din och andras nästan likgiltiga syn på UE’s övergång till RKK. UE har ändock byggt upp denna församling (LO) och ofta åberopat Guds och Andens
    ledning. Nu säger samme Gud (?) att sanningen finns i ett helt annat sammanhang. En märklig Gud, kan man tycka.
    Rekommenderar alla att läsa Upp. 17 – och fundera över innebörden.

  • westinbo

    Jag kan se två likheter mellan RRK och Livets Ord (trosrörelsen) och det är att det påtagligt ofta brister vad gäller ödmjukheten gentemot andra kristna sammanhang. Men sekterismens ande är densamma vare sig sammanhanget är litet eller stort. Som alla villfarelser är de en blandning av sanning och lögn. Och när dessutom inget annat kristet sammanhang kan svära sig fri från någon form av ”villfarelse” när det gäller tillämpningen av Guds ord och hörandet av Guds röst blir det lätt stenkastning i glashus. Men någonstans måste vi ändå dra en gräns för vad som är rimligt och sunt. Dessutom måste vi pröva andarna vilket ligger bortom analysens möjligheter. Att teologi inte är en exakt vetenskap har väl bevisats på många bloggar vid det här laget. Att vi skulle vara förutsättningslösa i analys och syntes är en omöjlighet. Men det är tydlig att en del bygger sina slutsatser på utvalda och selektiva argument, vare sig de är positiva eller negativa, för att bekräfta en redan intagen ståndpunkt. Jag vill följa min intuition när det gäller att veta när det är meningsfullt att gå in i någon polemik. Om vi gjorde det tror jag att vi skulle få se mindre av den splittring som många menar karakteriserar protestantismen. Men fortfarande gäller, trots all fragmentisering inom protestantismen att det kristna enhetsbegreppet är grundat i pånyttfödelsens under och inte först och främst i hur mycket vi bråkar. Och inte heller kan enhetsbegreppet grundas på en monolitisk kyrkokultur som inom RKK, det blir ett dåligt substitut för den kärlekens och frihetens sammanhållande band som Kristus vill att vi ska leva i.

  • Jonas Segersam

    Bra Stefan! Har också svårt att se den otroliga dramatik som utmålas från vissa håll…
    (se även http://segersam.blogspot.se/2014/03/ulf-ekman-blir-katolik.html)

  • Martin

    Tycker likt många att Stefan undviker själva sakfrågan, nämligen att den mest högljudda, tydligast kristiserande och, enligt egen utsago, Andeledda församlingsledare vi sett på många år plötsligt, inte bara byter spår utan dessutom går I totalt motsatt riktning. Släpp diskussionen om Romerska Katolska Kyrkan en stund. Det spelar inte så stor roll exakt vad Ulf Ekman väljer att gå in I. Det märkliga, och allvarliga, är att det som då var absolut fel nu har blivit absolut rätt. Det som då var fött av Gud är nu ett exempel på syndig splittring. Att kalla detta ”festligt” är ett knytnävsslag I magen på alla de får som satsat sina liv på det förtroende de haft för herden. När det nu visar sig att alla de stora ord, ofta motiverade som Gudagivna, visar sig vara Ulfs egen trevande och vingliga trosvandring, uppstår en enorm förtroendekris.
    Det är inte vem som helst som bytt sida. Runt om I landet sitter det mängder av människor som frågar sig vem man nu skall våga lita på. Likaså finns det jättemånga som I många år känt att det är något som inte stämmer hos Ulf men till följd av denna tveksamhet fått utstå oerhörda ”andliga” kränkningar. Du sviker alla dessa små människor med dina krumbukter,Stefan!

  • Ulrika

    Säger din beskrivning att högmod går före fall?

  • Ulrika

    Måste vara rätt att med ängslan för de minsta och sökande försvara Guds ord.

  • Ulrika

    Tänker på dig ibland. Har du en bit jord att sätta potatishackan i nu när det våras? Vad tror du om att breaka helt med kyrkorna för en tid? Bara du o Gud liksom?

    Ps.103….:)) Ja, höjden på den Nåd som beskrivs i den texten kan inte nått borden i Rom.

  • Ulrika

    Hellre att någon osunt sprängs sönder än att det anpassas till en enda oidentifierbar soppa.

  • Sune Enqvist

    Tack Stefan, Mr Pingst kom och upp i min ande. Ha d gott

  • Kärin

    jättebra!

  • lelle

    Bra Stefan

  • Ted Nilsson

    Så det du säger är att ingen i ledarskapet har någon dragning mot katolska kyrkan?
    Tycker att Robert Ek uttalat sig mycket positivt mot den katolska kyrkan.

  • Inge

    Jonathan Du skriver att ni skall ””fortsätta arbetet””?
    Menar du i samma riktning som ULF nu stakat ut?

  • ps23enkristen

    Ekonomin har löst sig och tror jag relationerna…Men Gud vet ,men han förmår, och må det bli bra med hela livet, och med sund tro på Gud och Ordet med frälsningen helt som Gud vill i den sunda tron och läran ? Och välsignat och med frid med Gud till Guds ära och för Guds skull och för tid och evighet, gode Gud som det står skrivet i Guds Ords bibeln bara Gud min Fader i himlen i Jesus namn,amen Ps 103 ,Matt 28:18-20, Jhon 3:16-17, Matt 5-7 ,matt 24,25 .1kor 13 Kärlekens lov och Lukas 22-24 , Jes 53:5 , 1pet5:7 och Jeremia 31:3 Med evig Kärlek har jag älskat dig och jag låter min nåd förbli över dig…Sån är vår Guds vilja som bibelställena jag skrivit här pekar på om Gud och livet och Guds Ord och allt som Gud vill efter bibeln …Och om vi vill får vi leva i hans nåd och frälsning och räddning som han vill det .Och det går att tro på Jesus Herren vår Gud .Han finns och älskar dig…Frid Ronny

    Och Herren är vår frid och sköld och skärm och styrka och trygghet och säckerhet…Och vår Herre och Herde så inget fattas oss om vi vill enligt psalm 23 i gamla testmenetet , och ledder han oss på sina rätta vägar …Och trots och genom allt ,och inget kan skilja oss från Guds Kärlek i Kristus Jesus Vår Herre…Guds nåd är oss nog ,för liv och kall och tjänst och angående allt som Gud vill för blott Guds skull och till Guds ära…

    Så det fungerar bäst att lära oss att leva som Gud vill i bön om hur som han vill förklara oss efter sitt löftes Ord bibeln…Och då får man lära sig vända om från våra egna vägar och tankar och till Guds vägar och tankar som är så mycket högre än vår är som himlen är högre än Jorden …Och det gäller både de som ännu inte tror på Gud och Bibelns vägledning…Och oss som gör det…För både vi som tror och de som inte gör det gör våra dagliga felsteg och stundliga och synder …Så ingen blir fel och problemfri för att man tror på Gud och bibelns budskap och försöker följa och lär oss…Men den som tror lär sig att vårt bäst och vår nåd och frälsning/räddning och bäst hjälp har vi i Gud och efter blott Guds löftes Ord …Så det håller att tro på Jesus …Gud välsigne er också med det och all hans nåd och välsignelse och frid med Gud och för tid och evighet!!!

    Men man måste välja tron på Gud och bibeln och förbli i också…För att få del av han nåd och gemmenskap och frälsning från Gud annars blir det inte så…Så välj att börja tro på Gud är mitt råd till er…Guds frid Ronny…Jhon 14:6

  • ps23enkristen

    Jesus älskar alla…

  • ps23enkristen

    Tack Ulrika .Fridens

  • http://www.kristetliv.wordpress.com/ Tony Malmqvist

    Mycket bra skrivit! Kan verifiera dina ord till 100% sveket från Ulf Ekman är totalt besinningslöst! Läs gärna mer här. http://friattleva.blogspot.se.

  • http://jonathan.ekman.nu/ Jonathan Ekman

    Ted, jag har också uttalat mig positivt om katolska kyrkan. Kommer troligtvis fortsätta uttala mig positivt. Det finns fantastiskt mycket gott i katolska kyrkan. Det betyder inte att jag tänker konvertera. Man måste kunna uppskatta något utan att för den saken skull ansluta sig.

  • Pingback: Bra för Katolska kyrkan, bra för Livets Ord, bra för kristenheten i Sverige | Bengts Blogg()

  • Ted Nilsson

    Det jag önskar är att det som sägs stämmer överens med verkligheten.
    Är tacksam för den början till tydlighet som Joakim visat, hoppas också att det gamla gardet står för den öppenhet som börjat visa sig.
    Än så länge är de rätt så tysta.
    Ber för er och önskar er Guds välsignelse i den process ni står i.

  • http://jonathan.ekman.nu/ Jonathan Ekman

    Inge, jag menar precis vad jag skriver. Vi är fullt överlåtna till att fortsätta arbeta i enlighet med Livets Ords vision. Att utrusta Guds folk med ordet om tro!

  • Läsare

    Finns fantastiskt mycket dåligt i den kyrkan också.

  • Inge

    Ok men är det inte med denna vision Ulf styrt LO hela tiden?
    Du skriver ”Det finns fantastiskt mycket gott i katolska kyrkan”
    Kan du lova som högsta ledare för LO att du aldrig kommer att konvertera till Katolska kyrkan? Om du inte ärligt av hjärtat kan svara ett klart JA på denna fråga bör du omedelbart låta någon annan ta över ledarskapet för LO! Jag tror att ni hädanefter måste hålla en klar rågång till det katolska om ni skall behålla en trovärdighet i det ni gör och säger framöver.Den dolda agenda som ULF haft de senaste åren har skadat mycket av det goda er församling byggt.
    Gör inte om samma misstag en gång till

  • http://jonathan.ekman.nu/ Jonathan Ekman

    Ja, så är det nog alldeles säkert.

  • http://jonathan.ekman.nu/ Jonathan Ekman

    Tack Ted för att du ber för oss!

  • http://jonathan.ekman.nu/ Jonathan Ekman

    Inge, vad Herren har för planer för mig i framtiden vet ingen annan än Han. Mina planer och min övertygelse är att stanna kvar och arbeta i den församling som jag älskar och har vuxit upp i. Jag tror och övertygad om att Livets Ord har så mycket gott kvar att ge till HELA kristenheten. Vår vision är inte ”utrusta vissa väl valda delar av Guds folk”. Vi vill finnas till för alla. Katolik som protestant.

  • GT

    Jonathan Kommer Livets Ord ledas av Stiftelsen Livets Ord?
    Kommer Ulf Ekman att lämna stiftelsen- eller är han den som leder den? Trosundervisningen har gett mig mycket, tack vare Ulf E. lydnad att starta livets Ord. Men Behöver LO nu ett nytt styrelseskikt. Där Ulf även har frånsagt sig ALLT inflytande..

  • greger andersson

    Det som du säger Martin är det enda som egentligen intresserar mig i den här diskussionen. Om Ulf Ekman verkligen kan ses som en representant för ett ledarskap som använt en retorik som inte lämnar något utrymme för tveksamheter, frågor eller tvivel, så är det klart att det blir problem när en sådan ledare själv vill uttnyttja ett utrymme han inte gett till andra. I så fall – jag säger så eftersom jag inte kan säga att jag studerat Ekmans stil – så är det själva ledarskapsmodellen som är problemet.
    Greger Andersson

  • Stig Melin

    Var det inte också vad Ulf, din far alltid sa, att hans planer och övertygelse var att hans uppgift i LO. Att LO skulle utrusta hela kristenheten, till vad då, bli trosförsamlingar? Vad annars? Ni vill omfatta alla, katolik som protestant. En rätt ambitiös programförklaring, speciellt i nuläget.

    En travhäst ”hittar fötterna” när den efter att ha fallit i galopp återgår till att göra det den skall, trava.
    Jag hoppas att ni också hittar rätt gångart.

  • Jonas Rosendahl

    Jag har ägnat en hel del tid åt att läsa kommentarer här och där och det som jag träffas över är att många i ledande ställning tänker i första hand på ekumeniken. Man tänker även på framtiden och tänker sig att det blir nog bra ändå om vi tittar framåt.

    Vad jag har saknat är djupheten och förståelsen framförallt hur folket tar en sådanhär sak som att Ekman konverterar. Hur upplever den vanlige medlemen det i livets ord som har en vanlig lön och kämpat för att ge av sitt liv och pengar genom åren?

    Jag måste erkänna att jag blir lite bekymrad när jag inte ser en spår utav empati för folket nästan någonstans på svenska ledare bloggar. Det handlar uteslutande hur man själv tar det och tolkar det och om framtiden.

    Det har skrivits en del om Padun och jag ska säga att jag känner inte till det arbetet i Ukraina så mycket. Men från hans blogg finns en översättning, den typen av empati och känsla för hur folket upplever det som denna bloggpost andas, det hade jag förväntat mig i Sverige också, men så icke. Läs gärna och reflektera.

    http://www.subsekvent.com/2014/03/leonid-padun-nagra-tankar-om-trohet.html

  • Birgit Hedström

    Jonas, vet du…när jag läser det du skriver här så är det faktiskt precis samma reflektion som jag gjort. Du klädde i ord hur jag uppfattat det. Har även läst Paduns bloggpost och uppfattar där en herdes kärlek och nöd och omsorg för fåren.

    Trevlig helg Jonas! Birgit

  • Jonas Rosendahl

    Varför tog du bort det? Det var ju rakt från hjärtat och inget konstigt. Ha en bra helg!

  • Birgit Hedström

    Jonas, har mailat dig.

    Birgit

  • Inge

    Ditt svar är varken Ja eller Nej! Jag är ändå glad över ett svar, då jag i ca fem år försökt förstå den process som vi nu ser blomma ut. De svar jag aldrig tidigare fått när jag försökt kontakta Ulf eller personer i ledande ställning i sammanhang runt LO ser vi nu ropas ut på taken!
    Aldrig så har Jesu egna ord i Luk 12:1-3 känts mer aktuella än nu. Jag dömmer ingen varken dej eller någon annan, men jag undrar är det mera makt som lockar? Pengar? För som i ditt fall Jonathan så verkar ju inte de teologiska frågorna ligga överst? Tro mej Jonathan, denna katolska surdeg som ni nu välkomnar, kommer att splittra Kristi kropp! Inte förena som du tycks tro? Du kunde inte svara varken Ja eller Nej på frågan jag ställde? Du skall dock få mitt fulla löftepå att jag aldrig någonsin på några som helst villkor kommer att konvertera till den katolska tron eller böja min nacke under någon påve.

  • bema1

    Stefan! Jag känner mig mycket tacksam för detta kloka och klargörande inlägg. Jag har alltid uppskattat att samarbeta med dig under alla år som en god broder i Kristus.

    Jag skrev ett inlägg igår på min egen blogg där jag länkar hit:

    http://bengtmalmgren.wordpress.com/2014/03/14/bra-for-katolska-kyrkan-bra-for-livets-ord-bra-for-kristenheten-i-sverige/

    När vi nu tror på Gud och gemensamt och förtröstar på att hans nåd skall segra och bekänner Jesus som vår Frälsare skall vi väl också i god respektabel anda kunna börja undersöka de mera svåra kyrkoskiljande frågorna.

    Den militanta antikatolicismen som vi i kommentarsfälten ser resterna av var ju något som uppstod långt efter Luther. Luther önskade ju inget hellere än att reformera den katolska kyrka han tillhörde. På grund av svag påve och det politiska maktspelet uppstod splittringen.

    Sedan fick vi en militant polarisering och krigsretorik mellan kyrkorna som Katolska kyrkan under motreformationen också bidrog till. Och under 1800-talet och början av 1900-talet var Katolska kyrkan triumfatoriskt självtillräcklig och i nyskolastiska formuleringar gjordes upp listor på vad som skulle fördömas och man t.o.m. tog avstånd från den moderna vetenskapen.

    Men den eran är förgången. I dag önskar Katolska kyrkan dialog. Andra Vatikankonciliet konfirmerade den inriktning påven Johannes XXIII angett då han talade om ekumenik och uppdatering (aggiornamento). Kyrkan skulle tala ett språk som gör dialog möjligt med den moderna världen, också öppna sig för dialog, samarbete och strävan mot enhet med andra kristna. I den andan ser vi våra kristna bröder och systrar i andra delar av kristenheten som just systrar och bröder som vi har respektfull dialog med, inte som objekt för omvändelse till katolicismen.

    Andra Vatikankonciliet öppnade för en ekumenik och förkastade den gamla uppfattningen att inget viktigt händer utanför Katolska kyrkan. Efter århundraden avexklusivt tänkande erkänner man att den helige Ande är verksam också utanför den Katolska gemenskapen, inte bara i individer, utan också i kyrkogemenskaper.

    Jag brukar alltid citera kardinal Ratzinger, som sedan blev påve Benedikt XVI i intervjuboken med Peter Seewald Gud och Världen från år 2000. Såhär svarade han när Seewald apropå ekumeniken ställde frågan ”Vem skall ansluta sig till vem?”

    ”Den stora formel som blivit funnen av de stora ekumenerna är den att vi går framåt tillsammans. Det handlar inte om att vi vill ha bestämda anslutningar, utan vi hoppas att Herren överallt väcker tron på ett sådant sätt att den flödar över från den ena till den andra och den ena kyrkan finns där. Vi är som katoliker övertygade om att denna ena kyrka i sin grundform är given i den katolska kyrkan, men att hon också går vidare in i framtiden och låter sig fostras och föras av Herren. Såtillvida framställer vi inte några anslutningsmodeller, utan helt enkelt ett de troendes vidaregående under ledning av Herren – som vet vägen. Och som vi anförtror oss.”

  • Jonas Rosendahl

    Jag tror vi behöver ge Stefan chansen att komma hem till Sverige och reflektera och känna av den förändring som skett i atmosfären och så vidare, innan vi drar slutsatser.
    Det är många av oss som respekterar det goda och den förändring som nya påven tycks stå för. Men vi har samtidigt med ett mycket gamalt religiös institut att göra som genom århundranden gjort sitt yttersta för att de fria grupperna ska komma under påven.
    Vi är många som inte tänker ge upp den frihet som de andliga väckelserna i detta land gett och den fria församlingens sätt att utöva gudstjänst.
    Men vi tänker inte heller strida mot våra bröder och systrar i syfte att skapa oenighet kring de centrala lärorna, utan vi tänker i första hand detta som en kamp i bönen, för att citera Ulf Ekman i magasinet 1989 när han skrev så bra om vad vi har att göra med ” vi strider inte mot människor av kött och blod”

    Du som är koordinator för Norden, skriv gärna detta i din rapport ned till Vatikanstaten. Vi tänker inte ge upp trots en och annan påvlig femtekollonare i frikyrkorna!

  • Birgit Hedström

    Dear Jonas! :-) Har uppfattat det på samma sätt som det du skriver här. Var finns de ledare/ pastorer som går in och talar för de sargade fåren? Som uttrycker omsorg, kärlek och förståelse för alla dessas sorg och förvirring och utsatthet?

    Have a nice day and God bless you! Birgit

  • PeJohansson

    Nu har du verkligen kommit på spåret!

  • Leokvast

    I anslutning till folkomröstningen om EU gjorde Ulf Ekman följande bedömning: ”ett starkt katolskt inflytande på Europa kommer leda till ett Europa som har ett förvanskat evangelium.”

  • Nina Birgitta

    Alla de missionärer som sänts ut, både från pingst och Helgelseförbundet,

  • Nina Birgitta

    Alla de missionärer som sänts ut från både pingst och helgelseförbundet till katolska länder, var det fel att göra det? De gick väl inte ut för att samarbeta under minsta gemensamma nämnare, utan drevs av nöd och kärlek till människor i dessa länder. Jag tänker särskilt på Stig Andreasson, missionär i Frankrike i mer än femtio år och som verkligen sett den mörka sidan av katolicismen. Till er som inte sett filmen Luther med Joseph Fiennes i huvudrollen – se den. Där får man se mycket av den ockultism och magi katolska kyrkan än i denna dag inte gjort sig av med.
    Därför är det pinsamt och tragiskt att höra all denna förståelse och inkännande från olika pastorer och kristna företrädare. De borde kasta sig ner på sina knän och be om nåd och förbarmande för Ulf Ekman med familj istället och för de personer som nu står och väger, redo att tippa över till fel sida.

  • Marie

    Tack, Stefan! Det var så som du tänker som jag väntade mig reaktionerna på Ekmans beslut, men så blev de i mångt och mycket inte utan hemföll åt varningar för Katolska kyrkan baserade på okunnighet och panik. För mig som nybliven katolik efter 22 år i Pingströrelsen och EFK har det varit en otäck chock. Jag som älskar min bakgrund i frikyrkan och så innerligt uppskattar att den fört mig till tro och fostrat och undervisat mig under två årtionden har fått mig en riktig kalldusch. Emellertid upplever jag att jag kommit hem på ett helt annat sätt än tidigare och är oändligt tacksam och glad för det – trots att jag tydligen blivit mindre kristen och en fara för kristenheten. 😉

    Bara en sak. Att vara karismatisk kristen är inget hinder för att bli katolik. Baptistiskt och evangelikalt är däremot inte en del av katolsk kristen tro. :)