Pekka Mellergård ägnar nästa en helsida i Dagen idag med kritik mot EFK och undertecknad i synnerhet.
Jag fick möjlighet i Dagen att skriva en kort replik, men av utrymmesbrist kunde jag där inte utveckla resonemanget.
1. Huvudbudskapet i mina två artiklar i Dagen har handlat om att EFK behöver revitaliseras som en misisonsrörelse i Sverige, jag tycker att den frågan är av avgörande betydelse för missionsdirektorsvalet – vi måste välja en person som har en dokumenterad förmåga att genomföra en sådan vision. Jag gör en snabb och enkel utvärdering av EFK under senaste 17 åren. Jag är där något förvånad över att Pekka i två artiklar kritiserar mina artiklar utan att ens ta upp det ämne jag tar upp.
2. Tycker nog att hans artikel idag innehåller direkt personkritik. Det definierar jag som argument som inte handlar om den sakfråga som diskuteras, utan det är kritik riktat mot debattören som person, att ifrågasätta debattörens trovärdighet, kunskaper, syfte, moral m.m.. Pekka skriver att ”Jag tycker inte om … din ovilja att anstränga dig att för att förstå andras ståndpunkter.” Pekka är ännu ”osäker på om jag är en smart retoriker som inte drar dig för några tricks, eller om jag tvärtom faktiskt har svårt att läsa och förstå, kombinerat med stora blinda fläckar”.
3. Avslutningen i artikeln kan man också tolka som personkritik, även om det är osäkert. Han skriver där om att det finns renlärighet och självrättfärdighet inom EFK, inte så ödmjuk m.m. Pekka skriver sedan att ”kanske något att tänka på även för dig”. Om han menar att jag ska tänka över om detta finns inom EFK, kan inte detta avsnitt tolkas som personkritik, men om han menar att jag brister i ödmjukhet, och visar tendenser till renlärighet och självrättfärdighet – då kan det klassas som personkritik. Jag lämnar den frågan öppen, min tolkning är nog att det är personkritik men det är inte självklart.
4. Som jag säger i min korta text i Dagen idag, vill jag inte bemöta personkritik. Ska jag då försöka hävda att jag inte har några blinda fläckar, att jag faktiskt är ödmjuk, jag är inte självrättfärdig, jag kan läsa och förstå, jag ägnar mig inte åt retoriska tricks – jag överlåter till andra som känner mig att bedöma dessa saker. Jag går inte in i den debatten. Jag får som alla andra kristna jobba med min helgelse, där kristna bröder och systrar kan ställa raka frågor, och komma med synpunkter på ur jag lever mitt kristna liv, men det gör jag i min lokala församling, inte i en tidningsdebatt.
5. Den notering jag gör är dock att jag är den enda EFK-ledaren och EFK-pastorn som utsätts för den här typen av personkritik i det offentliga rummet. Att Pekka har en uppbackning i detta är uppenbart, eftersom jag inte hör ett knyst av kritik mot honom, den enda reaktion jag har hört i offentliga rummet är från Richard Cruz i Helsingborg. Så min slutsats är att jag uppenbarligen är den mest kontroversielle och kanske mest impopuläre EFK-ledaren. Jag har något svårt att begripa att det kan vara så. Jag hör i varje fall aldrig andra EFK-ledare utsättas för liknande personkritik i media. Är man kritisk mot styrelsens beslut av missionsdirektor bör ju rimligtvis kritiken riktas mot styrelsen och dess ordförande, och mot den föreslagna kandidaten. Är man kritisk mot EFK bör kritiken rimligtvis riktas mot dess ledning, nu riktar Pekka hela kritiken mot mig, som avgick som ordförande för knapp fyra år sedan, och sedan dess inte har haft några uppdrag alls inom EFK, endast varit lokal pastor. Något förvånad över detta.
6. Men detta får jag leva med, även om jag har svårt att förstå det. Som kristna är vi inte kallade till att bli populära, vi är kallade till att lyda och följa Jesus.
7. När det gäller den kritik som Pekka för fram mot EFK bör den riktas mot EFK:s ledning och styrelse. Jag är inte rätt person att besvara detta. Sedan tycker jag att kritiken är så vag att den är omöjligt att besvara för styrelsen. Att EFK är självrättfärdigt och renlärigt, vem åsyftas i en församlingsrörelse med 32.000 medlemmar i 300 församlingar. Gäller det samfundsledningen? Gäller det styrelsen? Gäller det Missionsskolan? Gäller det medlemmar generellt i EFK-församlingar? Gäller det vissa församlingar, i så fall vilka? Gäller det vissa tongivande pastorer, i så fall vilka? Går man ut i en så kraftig kritik mot ett helt samfund tycker jag att man behöver uttrycka sig betydligt mer preciserat än att åberopa vaga och anonyma mail.
8. Sedan finns det också en kritik mot förslaget till missionsdirektor, även det vagt, och den kritiken ska ju i första hand riktas till styrelsen, inte till mig som inte har någonting med missionsdirektorsvalet att göra. Jag kommenterar detta kortfattat i min Dagenreplik idag. Mina ord att bilda en organisation för församlingar som satsar på Sverigemission, vill man kritisera mig för den formuleringen får man gärna gör det. Men det får man inte blanda in i en diskussion om EFK-styrelsens beslut och förslag om missionsdirektor, de har inte med denna formulering att göra, det är ju mina egna ordval.
9. Till sist – jag kommer att maila Pekka ikväll för att försöka få tillstånd ett möte och ett samtal. Vi möttes ju ständigt när han var rektor för Örebro missionsskola och jag var styrelsens ordförande. Men senaste fyra åren har vi bara mötts vid enstaka tillfällen.