Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Skriver i Dagen idag om kristen syn på miljöfrågor, med utgångspunkt från ett konkret fall på Nya Zeeland där en pingstpastor engagerat sig för att få en person klassad som klimatflykting. Skriver tillsammans med Per Ewert och Samuel Brohede, den sistnämnde doktor i miljövetenskap. Vi undertecknar som fellows i kristna tankesmedjan Claphaminstititutet.

 

  • gäst & främling

    Min första tanke går till Noa som fick en uppgift att bygga en ark, inte för att rädda hela världen utan bara sina närmaste, om Noa levat idag hade han då försökt att rädda alla? Skall vi som kristna verkligen syssla med annat än att sprida evangelium,och genom det få människor att gå in i arken, ”vi skall helt klart inte missbruka där vi står och går”
    men kan vi hjälpa någon som behöver en båt så är det kanske bra men inte det centrala.
    (Vad det gäller vattennivån så finns det olika uppfattningar, när isen som ligger i havet har smält så borde nivån sjunka, men det finns is på land också så det kanske blir jämvikt, men oavsett så har Gud sagt att han aldrig skall låta det ske igen).

  • Bo Westin

    Jag gjorde följande kommentar i Dagen:

    ”Ni skriver att ” Den svåra tyfonen som nyligen drabbade framför allt Filippinerna är bara ett av flera tecken.” Då erinrarar jag mig att en meteorolog i Sveriges Television fick frågan om en så stark tyfon kan bero på miljöpåverkan, varpå hon svarade att man inte ens från en enskild storm av denna kaliber kan dra några sådana slutsatser. Så enkla är alltså inte sambanden.”
    Uppenbarligen tvistar de lärde i denna frågeställning. Och i längden kan vi kristna inte bara framhålla miljöförstörelsens inverkan, vi får inte glömma att det även finns ett ”domsperspektiv” i dessa frågor, vilket uttalats av profeter i nutid som i dåtid. Tyvärr talas det ingenting från våra predikstolar om detta trots att vi enligt många lever i de yttersta dagarna. Vad beror det på?

  • Stig Melin

    Predikaren har också något att säga,
    även i klimatfrågan?
    Släkte går och släkte kommer,
    jorden är evigt densamma.
    Solen går upp och solen går ner,
    så skyndar den tillbaka
    till platsen för sin uppgång.
    Vinden blåser åt söder,
    så slår den om mot norr,
    ständigt slår vinden om,
    slår om och vänder igen.
    Alla floder flyter mot havet,
    men havet blir aldrig fullt.
    Dit floderna har vandrat
    vandrar de alltid på nytt.

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Men, gäst och främling, nog hade fler än Noas familj fått följa med – tills ”dörrarna stängdes” av vår Herre? Framför allt hade fler chansen att slå sej ihop och bygga farkoster med proviant – hela arkbygget var ju, om vi ska tro berättelsen, en 120 år lång väckelsepredikan.

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Bra skrivet, killar! Fortsätt så!



Subscribe to Stefan Swärd