Biblisk syn på inkarnationen

~ stefan

Vill man ha lite alternativ till blivande ärkebiskopens dimridåer om inkarnationen, så kan man t.ex. läsa på den ledande sydstatsbaptistteologen Al Moehlers blogg. Där han tar upp vad en klassisk baptistisk teolog sade i ämnet på 1920-talet. Väl värt att läsa. Här är länken.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://www.bergmansmedia.com/ Johnny Bergman

    Ja, A.T. Robinson har bra åsikter med goda argument för jungfrufödelsen. Själv har jag hittat mycket hos Wilbur Smith: ”The Supernatural Christ” och Harry Rimmer ”The Magnificence of Jesus”. Rimmer redogör bl.a. för ett samtal han hade med en präst som sa att han inte trodde på jungfrufödelsen, eftersom den bara fanns med hos Matteus och Lukas och ingen annanstans. Rimmer svarade då med den oförglömliga kommentaren: – Ja, själv tror jag inte på bergspredikan, eftersom den bara står omnämnd i Matteus och Lukas evangelium. Paulus nämner inte om den heller med ett enda ord! Rimmer berättar att det var som om han hade släppt en bomb med den kommentaren.

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Den var bra, Johnny! Den ska jag ta med mej. Det är ju f.ö. en helt bisarr skrifttolkningsprincip – vad vi ”protestanter” andragit mot katolikerna är ju att de hittat på läror som inte ens antyds i nya testamentet, t.ex. Marie obefläckade avlelse resp. himmelsfärd eller påvens ofelbarhet ex cathedra. Vi har aldrig någonsin, vad jag vet, dragit en allmänkyrklig lära i tvivelsmål för att den ”bara” uttrycks i två eller ens ett av evangelierna. Inte ens rättfärdiggörelsen genom tron uttrycks klart i alla NT:s skrifter. Är den därför osäker?

    Däremot kan man så klart diskutera accentueringar och betoningar i förkunnelse och evangelisation utifrån accentueringar och betoningar i NT. Och klart är väl att Kristi uppståndelse – och påskhändelserna ö.h.t. – betonas mer än just jungfrufödelsen. Men den är tillräckligt tydligt uttryckt, ff.a. genom Marias häpnad och Josefs misstro, för att den inte ska gå att avfärda som ”symbolik” – är den ett påhitt är den inte ett särskilt sublimt sådant utan mera av typen ”världens sämsta bortförklaring”. Jag kan tvivla på mycket, både på min egen och Guds existens, men att Lukas verkligen vill förmedla att Jesus avlades utan karlsloks medverkan, och att detta verkligen är dagsens bokstavliga och biologiska sanning (Luk. 1:1-4), det tvivlar jag inte ett ögonblick på.

  • Klaus Seigel Andersson

    Konstigt och sorgligt att Paulus inte nämner något av innehållet i Bergspredikan. Nämner han något om Jesus etiska undervisning öht? Jag har hört argumentet att ”Jesus var mer än en etiklärare”, ja så verkar det, men att INTE ta med etiken, som grundas i medkänsla och kärlek, det är underligt.

  • http://www.bergmansmedia.com/ Johnny Bergman

    Ja, det starkaste argumentet är egentligen texterna själva. Sir William Ramsay tog upp hur Matteus, som var van att skriva dokument på Skatteverket skriver. Vilken betoning på bara enkla fakta! När detta gigantiska under beskrivs gör Matteus det med en imponerande enkelhet och återhållsamhet. Helt befriat från överdrifter och onödiga detaljer eller mytologiska inslag.

    Han börjar med orden ”Med Jesu födelse gick det till så här” och fortsätter att beskriva alltsammans på endast 8 verser. Inga feta braskande rubriker och ingen som slår på stora trumman. Sådant imponerar. För att inte tala om doktor Lukas, som borde vara den som skulle ha svårast av alla för att acceptera en jungfrufödelse, läkare som han var.

    Han återger privata familjeuppgifter som bara Maria eller närstående till familjen kunde känna till. Hur och vad hon kände och tänkte på i sitt innersta och vad som hände när hon besökte sin kusin Elisabeth. Man förstår vilken källa Lukas måste ha konsulterat.

    Dr Harry Rimmer tar i sin bok ”The Magnificence of Jesus” upp Marias och Josefs beteende ur en psykologisk aspekt, som visar på att de var ärliga och inte förde någon bakom ljuset. Hela deras agerande bekräftar jungfrufödelsens verklighet. Tänk t.ex. på att Maria under hela korsfästelsescenen inte med ett ord förnekar Jesu gudomliga födelse. Hon sa aldrig: Ta ner honom från korset! Han är inte Guds son! Här har ni namnet på hans far. Vilken annan mamma hade stått där tyst, när hennes son korsfästes på grund av en livslögn? Hennes tystnad är talande!

  • WO

    Ja, man kan undra över det.
    Men om etiken INTE grundar sig på Jesus, hans verk, det som Paulus predikar mest om, då är etiken bara humanism. Och ren humanism utan Gud leder bara käpprätt…även om man är ”snäll” på vägen.
    Och en ”rätt tro” som inte visar sig i handling, i livet man lever, är den en rätt tro på riktigt?
    En verklig tro visar sig, medan goda gärningar utan rätt tro leder fel. Iaf om jag ska tro vad min Bibel säger mig.

  • Klaus Seigel Andersson

    Jag ska försöka läsa Paulus med så öppet sinne jag förmår.
    De fyra evangelierna var inte skrivna ännu när Paulus skrev sina brev och han hade, vad jag hittills förstått, sitt fokus väldigt mycket på försoningen och på församlingsliv.
    Oavsett detta så har jag ändå höjt på ögonbrynen över hur mycket mer Paulus citeras jämfört med hur glest Jesus citeras i kristna sammanhang. Särskilt vad gäller synoptikerna. Det är mitt hittillsvarande intryck i alla fall.
    Mer Jesus!

  • Fredrik E

    Paulus talar om att leva hela sitt liv ”i Kristus” och självklart omfattar ett sådant liv också den livsföring som Jesus predikade om, även om just hans Bergspredikan inte nämns som sådan i de brev som vi har tillgång till. För övrigt är det vid drygt 80 tillfällen i NT som Paulus nämner ”i Kristus”. Kanske kan detta enkla faktum påminna någon om hur Kristuscentrerad Paulus faktiskt är i sina texter.