Har med intresse läst Roland Hellstens uppsats från Dallas theological seminary 1973 ”The doctrine of atonement in Swedish theology”. Han gör där en kritisk granskning av Waldenströms och Gustaf Auléns försoningsläror.

En mycket analytisk och välskriven uppsats enligt min mening. Hans slutsats är: ”the study has shown that neither of these views adequately expresses the biblical teaching of the doctrine. In fact, they are in several important aspects in direct contradiction with the word of God.”

Jag håller med Hellsten.

Inte minst visar han på vilken bräcklig grund Auléns arbete om ”Christus victor” vilar, hur han kan anses vara så banbrytande inom moderna teologin undrar man verkligen över, när man har läst Hellsten. Jag har ju läst Aulén också och tycker att Hellsten hamnar rätt i sin analys.