Jag brukar ju förorda på denna blogg en kristendomstolkning som man skulle kunna sammanfatta med starkt socialt kristet engagemang där vi kristna bryr oss om den värld vi lever i, att vi är spjutspetsar i kampen mot miljöförstöring, kämpar mot fattigdomen, kämpar mot rasism, mot kränkning av mänskliga rättigheter – inte bara mot oss kristna, och där vi bygger församlingar som är levande vittnesbörd om Guds rike här och nu, inte minst präglad av kulturell och etnisk mångfald.
Tron på det övernaturliga, karismatisk kristendom, är ett annat viktigt inslag jag förordar och eftersträvar att tillämpa på församlingsnivån.
Det tredje skulle man kunna kalla för teologisk konservatism. Jag tron att den kristna tron och läran bara ska grundas på Bibeln, men att kyrkans tolkning i historien är ett viktigt riktmärke när vi ska tolka och förstå Bibeln i vår tid. Vi har inte rätt i vår tid och mandat att skruva om och problematisera grundläggande kristna trossatser. Därför är jag kritisk mot att pastors- och prästutbildningar starkt knyts till sekulära universitet, både genom bidrag, samsyn, lärarnas och forskarnas karriärvägar etc.
Ett fjärde område jag starkt förordar är innovativa grepp och stark förnyelse när det gäller att bygga kristna kyrkan i vår tid. Jag har hela mitt liv arbetat med församlingsplanteringar, bygga kristna kommuniteter, och nu arbetar vi med mycket radikala grepp i Elimkyrkans arbete i Stor-stockholm, genom församlingsplanteringar och enkla församlingar av olika slag.
Mitt skrivande brukar kretsa kring alla dessa fyra områden, men det är nästan bara när jag skriver om teologi eller kritiskt granskar utvecklingen på det området som det blir en massa debatt.
Min ledare i Världen Idag idag, handlar om de kristna och miljökampen. Jag har nu ägnat nio dagar åt FN:s klimatkonferens i Warszawa. Klimatforskningen är nog den forskningsgren som är mest granskad idag av alla vetenskapliga discipliner. När jag skriver om klimatforskning får jag alltid kritik av klimatskeptiker. De skrev ju en helsida i Dagen för någon dryg vecka sedan. Jag hänvisar i artikeln till det omfattande stöd som klimatforskningen har av alla världens regeringar, så det är djupt osakligt att hävda att det är någon liten klick med forskare som driver detta. Samtliga ledande vetenskapsakademier i världen stöder klimatforskningen.
Även om man skulle misstro klimatforskningen så föreslår den ändå rätt åtgärder. Eller är det någon som menar att det är bra att världen är helt beroende av kol och olja? Och att det är bra att vi hugger ner våra regnskogar? Klimatforskarna föreslår att vi fasar ut användning av kol och olja och satsar på förnybar energi istället. Kan någon förklara för mig vad det är för fel med det.