Hur hanterar akademiska teologin karismatiska sidan av kristendomen

~ stefan

Jag har ju tidigare på denna blogg uttryckt rejäla tveksamheter att svensk teologiutbildning och utbildning av pastorer och präster har blivit för nära knúten till vanlig sekulär universitetsutbildning.

Jag har fått massor av skäll för detta och det jag har sagt har tolkats på ett antal märkliga sätt. Sedan är det många som tackat mig för att jag har tagit upp frågan, har fått ryggdunkar från EFS:are, Svenskkyrkliga och lite annat fromt folk.

Jag menar att den karismatiska dimensionen av kristendomen är mycket central. Nya testamentet är genomsyrat av gudomliga ingripanden och under. Och en central tanke i Nya testamentet är att Jesus lär sina lärjungar att göra samma sak som honom. Alltså att gå ut och bota de sjuka, driva ut onda andar, uppväcka döda, göra andra sorts mirakel. Det är en del av missionsbefallningen att göra detta och en rimlig bibeltolkning är att detta gäller även i vår tid.

Hur lär man sig detta inom ramen för den akademiserade teologin? Eller går den akademiserade teologin helt och hållet på spåret att avmytologisera Bibeln, att den karismatiska dimensionen bara ska ges inomvärldsliga förklaringar eller ges förandligade tolkningar.

Visst kan man bedriva religionsvetenskapliga studier om pingstväckelsen och karismatisk kristendomen, och komma fram till någon sorts beskrivande analys. Det är inte det jag menar. Jag menar hur exegetiken och systematiska teologin hanterar den karismatiska dimensionen.

Det skulle vara intressant här att få höra något hur detta går till. Jag bara ställer frågan som novis. Jag läser aldrig akademiska teologiska texter i dessa ämnen och har inte sett något skrivet, men det kan bero på att jag har missat en del, ren okunskap.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Vaktpost

    Varför är utgångspunkten att vi ska kunna systematisera i form av sekulära studier något som handlar om Guds levande hjälp till den kristna församlingen?

    Joh 14:26
    Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn,
    han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.
    Joh 15:26
    När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens
    Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.
    Joh 16:7
    Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty
    om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går
    bort, skall jag sända honom till er.

  • Johan

    Det är bra frågor du ställer. Det finns lite skrivet på olika ställen faktiskt. Testa och söka på ÖTHs C- uppsatser som ligger på nätet. Johannelund har också en kurs nu faktiskt om Karismatisk kristendom och verkar inte så negativa till fenomenet. Jag håller på med en uppsats nu om demonutdrivning och det verkar inte som någon har något att invända. Spelar man det akademiska spelet och beskriver och analyserar saker så går karismatiken bra och skriva om. Om man lär sig hur det går till är en annan fråga. Det gör man inte i akademin.

  • http://twitter.com/davidwillgren David Willgren

    Hej Stefan!

    Som du vet har jag svårt för begreppet ”akademiserande teologi,” eftersom jag inte anser att det beskriver det du avser beskriva med det (vi har pratat om det förut). Men låt mig försöka att ge ett delsvar. När jag arbetar med bibeltexter inom ramen för min forskning så är syftet att ställa och få svar på historiska frågor. Svaren jag får är då inte tänkta att vara normerande för mitt kristna liv, men kanske snarare en grund jag kan bygga sådana normativa utsagor på. Läser du t.ex. introduktioner till profetismen, eller kommentarer till bibeltexter som behandlar tydligt karismatiska inslag kommer de naturligtvis behandlas på olika sätt beroende på vem som skrivit, men i regel försöker man göra rättvisa åt texten och förklara innehållet så korrekt som möjligt. Sedan är det upp till var och en att ta ställning till hur detta ska påverka ens kristna liv.

    Om det är ett delsvar så anar jag att du egentligen vill åt hur stort utrymme som ges åt att öva sig i det du kallar för ”den karismatiska sidan” på teologiska utbildningar runtom. Och här tror jag också att det ser väldigt olika ut. Det kanske sker i högre utsträckning på folkhögskolenivå än på högskolenivå. På högskolenivå sker det mer i bearbetande form, t.ex. känner jag till några uppsatser som skrivits på ämnet på ÖTH. Men här kan jag absolut se ett behov av att synliggöra och återerövra dessa delar i de delar av utbildningen som tydligt har med församling och tjänst att göra.

    Det tredje delsvaret har att göra med hur man som enskild ”akademisk teolog” förhåller mig till det karismatiska, och här får alla naturligtvis svara för sig själva. För egen del anser jag att det karismatiska inte är en sida av det kristna livet, snarare är Andens verk och närvaro central och avgörande för det kristna livet. Jag bejakar därför med glädje det fantastiska Gud gjort på den konferens du refererat. Jag försöker själv växa i mognad på dessa områden och tror i allra högsta grad på Guds levande och aktiva verk mitt ibland oss. Jag håller med om att det är något vi behöver öva oss i och se mer av, och jag anser att den naturliga platsen för detta är i nära gemenskaper (cellgrupper/husförsamlingar) osv. Där vi kan tillåta varandra att ta steg i tro och finnas tillhands för varandra när det bli fel.

    Det var några spontana tankar.

    Förresten ställde jag en fråga i anslutning till din tidigare post du gärna får svara på.

    Frid!
    David Willgren

  • http://twitter.com/rickardcruz Rickard Cruz

    Jag tror att det är enormt viktigt att den övernaturliga aspekten av efterföljelsen av Jesus får prägla all lärjungaträning och all ledarträning. Igår var jag på en härlig bärarförsamlingsträff för ALT (Akademi för Ledarskap och Teologi) som Pingst, EFK och Allians driver ihop. Där finns en tydlig öppenhet för karismatik och en längtan efter att fördjupa det ytterligare. Idag undervisar John Derneborg på ALT om helande. Mer sånt! =)

  • stefanswrd

    Johan,
    Akademisk teologi är ju helt irrelevant om den inte uppmärksammar karismatisk kristendom, det har ju vuxit fram att bli den ledande kristendomstolkningen och praxis på global nivå, inklusive inom katolska kyrkan. Den fråga jag ställer, som du berör, är om den kan lära ut om karismatisk teologi och praxis, det tycker jag är rimligt, – den fråga jag dessutom ställer om det är en tillräcklig ram och approach för att lära ut i karismatisk teologi och praxis, alltså att lära en blivande präst eller pastor om hur man skapar den bedjande, efterföljande trosmiljö i en lokal församling som främjar karismatisk teologi och praxis.
    Den frågan behöver diskuteras och befintliga utbildningar behöver utvärderas på detta område.
    hälsn
    Stefan Swärd

  • Jonas Rosendahl

    Ett väldigt bra exempel på akademisering av teologin är ju just det du nämner ovan att man skilt ut på ÖTH högskoledelen med teologin som ju övervakas av högskoleverket och församlingsledarakademin som kan rymma karismatiken. Här anser ÖTH att man funnit en bra kompromiss (enligt tidigare samtal här). De anser säkert även att man funnit en bra kompromiss i att kunna ha en evangelikal teologi och inte enbart den allmänna teologin, på det sättet kan ju en särprägel skapas för skolan som sådan i ett helhetskoncept. Men frågan är om det är hållbart i längden eller tillåts vara hållbart i längden? Detta måste öppet och fritt kunna diskuteras. ÖTH slåss för sin övertygelse med rätta och du målar även upp en väldigt fin packetering av denna modell även om du ser att den kan förstärkas ytterligare. Men vi får se om 10 år om te x ordet evagelikal teologi finns med som benämning, om inte lär det bli svårare också att behålla sin särprägel utan den allmänna teologin som ju dominerar på de sekulära lärosätena kan faktiskt ta överhanden.
    Detta är inget nån av oss önskar, men samtidigt kan vi inte vara så naiva att det inte får finnas öppet för diskussion.

    Vidare är också Swärds frågeställning berättigad. Det lär inte vara populärt för högskoleverket att någon står och undervisar om helande på ett lärosäte som ju som sådant är under högskoleverkets paraply, ÄVEN om man valt att ha en församlingsledarakademi så det formella kravet kan uppfyllas. Det är ungefär som att se polisbilen utan blåljusen påslagna i backspegeln, men när slås de på?

    Så frågeställningen är intressant, kommer den karismatiska sidan verkligen att bejakas om så på ett sidospår utav en alltmer akademiserad teologi på ett lärosäte som sådant?

    P.s Jag blir väldigt glad åt att se att du på ett personligt plan bejakar Andens verk på te x New Wines konferens även om det inte har med sakfrågan i sig att göra i det Swärd skriver om.

  • http://twitter.com/davidwillgren David Willgren

    Hej!

    Tack för ditt svar! Som du säkert såg så kommenterade jag inte ÖTHs utformande av sin utbildning, utan nämnde bara att jag kände till några uppsatser som skrivits på ämnet på ÖTH. Det var för länge sedan jag gick på ÖTH och jag är för dåligt insatt i hur ALT och FL fungerar för att kunna uttala mig om det, snarare gjorde jag en allmän iakttagelse om hur jag tror att det fungerar i Sverige.

    Därför blir jag lite osäker på vad det är för packetering jag har målat upp :). Det enda jag ser att jag skrivit ang. utbildning är att vi skulle behöva återerövra denna centrala aspekt av det kristna livet och det kristna ledarskapet på ett tydligare sätt. Hur man gör det är ju en annan fråga, som jag inte diskuterat, och inte kan eller bör eftersom jag inte vet hur det fungerar i dagsläget.

    Angående ordet evangelikal så tycker jag att det har blivit så urvattnat att det för mig inte skulle göra någonting om det var borta om 10 år. Begrepp får gärna bytas ut för min del, det betyder inte för mig att tron urvattnas.

    Sen vet jag inte riktigt vad du menar med att undervisa om helande under högskoleverkets paraply. ALT är ju t.ex. inte under högskoleverkets paraply utan en samverkan mellan ett antal olika parter. En av dessa är ÖTH. Eller har jag missuppfattat? Visst är undervisning om helande viktig, men jag skulle hellre se praktik.

    Frid!

    David Willgren

  • http://twitter.com/davidwillgren David Willgren

    Helt irrelevant?

    En fråga, varför skulle ”karismatisk teologi” vara något särskilt (d.v.s. skilt från alla övriga delar av det kristna livet)? Är inte riktigt bekant med begreppet. Vad är karismatisk teologi? I ditt inlägg talar du snarare om karistmatisk kristendom osv., det är begrepp jag hört om och kan stå bakom.

    Frid!
    David Willgren

  • Per

    Stefan, jag håller med David, jag fattar inte det där med ”akademiserande teologi”. Man undrar ju ockås vad som är exempel på det där andra och, får man förmoda, goda teologin? Hursomhelst, en bok du borde läsa är: Wayne Grudem (ed.) Are Miraculous Gifts for Today: Four Views. Grand Rapids: Zondervan, 1996 (Richard M. Gaffin, Jr., R.L.Saucy, C.Samuel Storms, Douglas A.Oss). I den arguemnetar de olika författare utifårn sina perspektiv på ett klokt och nyanserat sätt. Kanske det kan få någon att fundera över vad som är förgrund och bakgrund i NT, eller vad som engentligen påbjuds i missionsbefallningen….

  • SefastTronde

    Uttrycket ”akademiserande teologi” är inte irrelevant i sammanhanget, i den mening det främst ger uttryck för sekulärt underordnade studier av Bibeln (med därtill hörande källor och urkunder), och historiskt evangeliska kontextuella sammanhang.

    Ett viktigt perspektiv är även att s.k. ”teologiska studier” brukas för något som man kan tolka som ytterst konforma syften, likartade utbildningar, för etablerande av senare tillkomna församlingsämbeten där de bibliska ämbetena apostlar, profeter, herdar, lärare och evangelister fått träda tillbaka och ej längre klart definieras i församlingarna. Det är symtomatiskt att ”pastor” kommit att bli något som i många fall ersätter alla de bibliska tjänsterna.

    Därtill saknas numera fullständigt bekräftelsen av den enskildes kallelse. DHAs uppgift i våra moderna sammanhang har reducerats till huruvida flertalet i demokratisk ordning, med stöd av pastorn, erkänner den karismatiska företeelsen eller inte. Den bibliska vägen har relativiserats! När någon prövning förekommer leder det snarast till partibildningar och splittring och inte till enhet…

    Betydelsen av sekulär utbildning är dock något som man hela tiden understryker vikten av, vilket bör påvisa att frågorna i ovanstående artikel inte fullständigt saknar relevans.

    I ljuset av vad som nämnts ställer sig frågan om huruvida Gud kan använda sig av de mänskliga konstruktioner vi skapat eller om Han ånyo, såsom Han historiskt gjort så många gånger, måste gå Sin egen väg – en ny väg? Kanhända är vår Herres Jesu Kristi Ande mera betjänt av obildade, ärliga och oförfalskade och FORMBARA ”dårar” för att låta ”Sitt rike komma”, än konformiskt likriktade teologer?

  • Per

    Det kan så vara, men jag förmår inte i min okunskap att skilja på dessa två kategorier, det var just hur distinktionen skulle göras som jag efterlyste. Men du kanske kan hjälp mig med några handfasta exempl på vad som är det ena och det andra?

  • stefanswrd

    David Willgren,
    Nja, jag använde ordet karismatisk teologi utan särskild tanke. Man kanske bara ska säga karismatisk kristendom. Det kanske går att hävda att det finns en karismatisk teologi, det skulle kanske vara synonymt med pentekostal teologi, men detta har jag inte reflekterat över.
    hälsn
    Stefan Swärd

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Stefan! Jag tycker din frågeställning är högst relevant! Det har återigen med världsbild att göra. Accepterar jag den apostoliska kristendomens världsbild där det övernaturliga är naturligt och under, tecken, änglar, demoner är självklara delar så är det inga problem. Men innebär akademisk teologi ”den akademiska religionen”, dvs inte bara ett intersubjektivt arbete med tolkning av källor utan att man förutsätter en sekulariserad världsbild så stängs det övernaturliga ute. Jag ser själv inget som helst problem i att vara akademisk teolog och karismatiker som längtar efter att be mer för sjuka och vara en kanal för Guds konkreta helande kärlek. Men jag kan mycket väl tänka mig att akademiska miljöer kan bli torra, intellektualiserade och kanske t o m utveckla ett förakt mot en sådan enkel världsbild som jag beskriver ovan. Jag menar att det är katastrof och det är absolut inte heller intellektuellt nödvändigt. Istället tror jag på kombinationen seriöst akademisk, radikalt karismatisk och med koppling till det naturliga och övernaturliga församlingslivet i den teologiska utbildningen.

  • Jonas Rosendahl

    Hej David!

    Eftersom mitt resonemang kräver en del förförståelse och att jag trodde du hade den genom att följa den ganska intensiva debatt som var här om just ÖTH och de dokument jag fann om högskoleverkets bedömning av ÖTH så ser jag inte riktigt att det ger nått att fortsätta just det spåret.Risken är uppenbar att vi då pratar förbi varandra.

    Jag noterar dock med intresse att du inte anser att benämningen evangelikal exegetik behövs. Det är ju just denna fråga jag ställt mig förut om det inte är en tidsfråga innan den slutar användas på ÖTH och därmed blir lärosätet som vilket som helst och särpräglingen försvinner. Nåväl framtiden lär utvisa detta.

  • Jonas Rosendahl

    Det är inte helt synonymt, karismatisk teologi och pingstteologi. Däremot finns det teologi ur ett karismatiskt perspektiv. J.Rodmans Williams bok Renewal Theology är ett sådant exempel. Han är noga med att poängtera ” It is only through the continuing direction of the holy Spirit that genuine theological work can be done”. Jag tror inte alla ens karismatiker skulle skriva under på det idag. Tyvärr.

  • http://twitter.com/davidwillgren David Willgren

    Hej!

    Nej den har jag missat :). Har inte varit så aktiv på bloggen på ett tag. Var ju med vid förra granskningen i egenskap av studentrepresentant, men har inte satt mig in i frågorna så mycket.

    Vad tyckte du annars om de tre svar jag gav Stefan?

    Detta med evangelikal, hur tänker du själv kring begreppet? Har det en framtid, eller finns det vits att byta begreppsapparater när de blir för intetsägande?

    Frid!
    David

  • Jonas Rosendahl

    Ok. Jag vet inte vad jag ska svara dig riktigt. Jag är inte säker på att vi definierar saker på samma sätt så jag vill nog inte veckla ut nåt mer kring detta än jag gjort. Det är nog med missförstånd ändå här.