Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Lyssnade på 1 timmas föreläsning med Lawrence Krauss, professor från USA. Var en riktig folktalare och ”väckelsepredikant”. Ny trend att man gör folkliga tillställningar av underhållningskaraktär med ett budskap som ytterst handlar om att Gud inte har skapat världen. Därefter panelsamtal i Rival. Ulrika Engström, vetenskapsjournalist, Åsa Wikforss, professor i filosofi Stockholm, Bengt Gustafsson, professor astrofysik, kristet troende, Stefan Gustavsson från Evangeliska Alliansen och kvällens gäst professor Lawrence Krauss medverkade, panel under ledning av Christer Sturmark.

Bengt Gustafsson betonade att kosmologin har utvecklats mycket senaste femtio åren.

Krauss budskap var att universum kommer från intet, vi är en följd av slumpmässiga stjärnexplosioner. Han presenterade pedagogiskt olika teser inom teoretiska fysiken, bland annat om det expanderande universum, och idén om olika möjliga universum, multipla universum. En avgörande punkt är att det finns ingen Gud för att skapa. Detta leder till att allt är tid och slump, vi är resultatet av slumpmässiga explosioner. Våra liv är egentligen helt utan betydelse i ett kosmologiskt perspektiv.  Att bli intet – det är åt det hållet vi går.  Krauss representerar en mycket logisk positivistisk vetenskapssyn, det vi empiriskt kan pröva och mäta, det är det vi kan veta något om. Han är dock inte särskilt konsekvent i vetenskapssynen, det mesta av det han förkunnar är ganska lösa spekulationer.

Panelsamtalet blev intensivt och Krauss blev ifrågasatt från olika håll.

Åsa Wikforss invände att Krauss inte alls har svar på sina frågor, han bedriver falsk marknadsföring när han påstår det. Filosofernas kritik är bland annat att ”Nothing” är ett ganska meningslöst begrepp. Vi kan inte ens tänka oss detta.

Ulrika Engström, vetenskapsjournalisten, menade att Krauss slutsatser leder till att vi slutar ställa frågor, vi behöver inte någon vetenskap, om man drar ut slutsatserna av Krauss resonemang.

Stefan Gustavsson Evangeliska Alliansen ställde tre frågor till Krauss. Dels undrade han om definitionen av ”ingenting”, universum är skapat utifrån ”ingenting”, men vad är detta.  Wikforss menar ju att Krauss inte är konsekvent här, det finns visst någonting från början. Gustavssons andra fråga handlade om synen på kunskap, han menade att Krauss står för en ganska förlegad vetenskapssyn, och som inte ens är logiskt konsistent. En strikt logisk positivistisk empirisk vetenskapssyn är inte rimlig, den tesen kan inte underbygga sin egen riktighet. Även Wikforss och även Christer Sturmark ställde frågor här, Krauss måste bygga sin vetenskap på filosofiska antaganden, något han motvilligt erkände efter en stunds diskussion. Stefan Gustavssons tredje fråga handlade om hur man bygger ett mänskligt samhälle och kultur utifrån Krauss teser, de kan ju sammanfattas av att våra liv är meningslösa och att allt kommer på sikt upphöra existera. Krauss menade att ett vetenskapsstyrt samhälle är bättre att leva i än ett religiöst. Gustavsson undrade om detta är budskapet, vad leder det till för konsekvenser om vi predikar för generation efter generation att våra liv är meningslösa och allt kommer sluta existera på sikt. Den frågan kunde inte Krauss svara på, det blev bara allmänna referenser till att religion leder till skador av olika slag.

Krauss betonade vetenskapen som en övergripande verksamhet som förenar många människor oavsett religion och kultur. Försöker i boken strikt skilja på spekulation och vad som kan vara bevisat eller sannolikt. Det universum vi kan se idag det stora miraklet. Kan det bara förklaras med Gud? Kan det förklaras med att inte ha någon avsikt, mening? Den frågan försöker han förklara. Hur kan universum finnas? Skapat från ingenting, spontant, olyckshändelse. Multipla universum är en möjlig förklaring varför något existerar. Vi är produkt av tid och rum. Teologisk definition av ingenting, bara det som Gud kan skapam, teologin ger helt annat svar på att skapa ur intet, än vad Krauss menar ur intet. Kunskapssyn –  har teologi givit något bidrag till kunskapsuppbyggnad undrade Krauss? Teologerna ställer bara frågan vad man menar med kunskap menade han.

Vetenskap ger bättre kultur är teologi, bygger på verkligheten hävdade Krauss. Vill inte leva i ett universum med en kosmisk Saddam Hussein. Filosofi bra för att ställa frågor, vetenskap försöker svara på frågor.

Kan inte ha en kunskap, om det inte går att empiriskt mäta hävdade Krauss.

 

 

 

  • Ulrika Jansson

    Ny pysselbok om skapelsen för barn:)

    http://www.myransforlag.se

  • Birgit Hedstrom

    Bra Myran!!… eller ica… ;D

    /Toppagenten XXXXXX :-I

  • Birgit Hedstrom

    Har gjort en beställning nu Ulrika ;D

    /B

  • Ulrika Jansson

     Ja, du är ju för skön…som sagt.

    (Första kunden i webbshopen och fjärde totalt…,nej femte förra året medräknat;)

  • Nils

     Jaa – dessa lärde borde förkovra sig med barnboksläsande…

    Bra infallsvinkel Ulrika !

  • sungaMagnus

    Stefan, finns det någon länk till panelsamtalet eller Krauss föreläsning?
    mvh Magnus

  • Pingback: Vikten av att veta sin betydelselöshet eller att jag är värdefull | Marie Willermark()

  • Sward

    Vet inte,
    arrangörer var nog Humanisterna, Kungliga Vetenskapsakademin, och bokförlaget som ger ut Krauss bok på svenska, minns inte vilket förlag, sedan gjordes det TV-inspelning för Kunskapskanalen tror jag.
    Du får söka på dessa och se om du hittar något.
    hälsningar
    Stefan Swärd

  • Ulrika Jansson

     Tack,
    Hur har vi det själva med barnaskapet?
    Som barn bad jag till en Gud som jag trodde på utan allting som jag 30 år senare var tvungen att få ta emot för att hitta hem igen.

  • Nils

     inte för inte så skildras barn-vuxenperspektivet av Jesus själv när han tar upp barnet i sin famn men undervisar de vuxna & inte barnet.

    ”Barnaskapets ande”  är inget man intelektuellt lär sig förstå utan en källa att erhålla.

  • Ulrika Jansson

     Ja,
    Tänker samma sak om den händelsen. Många väljer att tolka ”låt barnen komma…” bokstavligt men fattar inte att Gud talar vidare än så. Med den bokstavliga tolkningen skulle ju aldrig den vuxne få tillhöra himmelriket. Barnet i fråga är alltså inte åldersrelaterat utan…relationsrelaterat.

  • http://www.facebook.com/people/Roger-Gustavsson/739650813 Roger Gustavsson

    Intressant bloggpost. Frågan om vad ”ingenting” är har sin betydelse för de kosmologiska gudsargument som har som en premiss att inget kan uppstå utan en orsak. Om universum har en startpunkt så har det därför också en orsak (precis som allt annat som har en begynnelse också har en orsak). 
    En startpunkt för tid, rum och materia skulle ju peka på en orsak (som då alltså inte kan vara materiell men däremot transcendent). Upptäckten att universum inte är evigt har därför gjort livet motigt för många ateister. I långliga tider har ateister tryggt lutat sig på att universum är evigt. Till och med Bertrand Russel gjorde det.
    Nu försöker Lawrence Krauss desarmera dessa farliga tankar genom att motbevisa premissen om att allt som börjat existera måste ha en orsak. Har han rätt så finns det något som kan uppstå utan orsak, ur ingenting. Att det här anses som viktigt bland nyateister visas av att Richard Dawkins utnämnt Krauss bok till fysikens motsvarighet till biologins ”om arternas uppkomst”.
    Men vakuum inom fysiken är, har många påpekat, inte ingenting utan någonting, nämligen fluktuerande energi, som styrs av fysiska lagar.
    En artikel i New York Times, skriven av en filosofiprofessor och vetenskapsteoretiker, visar på svagheten i Krauss ståndpunkt.
    http://www.nytimes.com/2012/03/25/books/review/a-universe-from-nothing-by-lawrence-m-krauss.html?_r=0
    Från teistiskt håll kanske vi ska vara glada över att Dawkins, som nog trots allt inte är den skarpaste kniven i den ateistiska lådan, genom att rekommendera Krauss leder ut humanisterna på så tunn is. Tydligen har även svenska vetenskapsteoretiker svårt att köpa Krauss ståndpunkter, gudstroende eller ej.
    Att kritiken mot Krauss ibland är känslig ser man i en annan artikel från samma tidning.
    http://artsbeat.blogs.nytimes.com/2013/03/13/worlds-in-collision-after-tangle-over-physicists-book-philosophers-invitation-to-a-debate-is-withdrawn/?ref=arts

  • Birgit Hedstrom

    Håller med dig WO!! Tycker faktiskt det är ganska (läs mycket) otroligt hur man kan tro att universum kommer från intet… att vi är resultatet av slumpmässiga explosioner…För mig är detta resonemang faktiskt en otroligt naiv och helt ointelligent inställning. Nu säger jag inte att den som tror så är ointelligent som person, men dessa tankegångar tycker jag verkligen är det! Om man begrundar universum; dess obeskrivliga storhet, om man studerar och läser på om rymden, planeterna, stjärnorna, om man tänker på hur liv blir till; allt liv: människan, djuren, naturen o.s.v. Tänka sig att man skulle sitta i ett fullständigt tomt rum utan någonting; här sitter jag (egentligen kan ju inte jag heller sitta här förstås, eftersom INGENTING finns) och så från INGENTING så börjar saker ske; explosioner från höger och vänster börjar ske helt okontrollerat. Märkliga livsformer börjar ta form, universum. Till slut efter miljontals år eller vad man nu tror på, och som en följd av alla dessa slumpmässiga explosioner som nu skett, så titta! Där från INGENTING ligger mitt älskade, underbara lilla barn i mina armar. Barnet tittar på mig med sin djupa begrundande blick, barnets små fingrar griper tag i mitt lillfinger och den lilla bröstkorgen höjer sig och sänker sig allteftersom mitt lilla barn andas, när barnets lilla hjärta pumpar blodet runt i kroppen. Sen går jag ut i min trädgård och bara njuter av mina vackra blommor; färgerna, dofterna och alla varierande sorter som jag har. Ur INGENTING…hur kunde INGENTING skapa (visst ja! inte skapa förstås!!!) allt detta??. Det var ju bara en massa slumpmässiga explosioner som råkat äga rum (hur explosioner nu kan ske från ingenting bör vi däremot försöka låta bli att fundera på alltför mycket). För så här är det ju: de slumpmässiga explosionerna (ur INGENTING) har nu till slut lett till att det underfundiga människhjärtat har börjat att slå. Att min trädgård blommar så vackert. Det är ju såå det är!! Att jag inte har fattat det innan.
    INGENTING och slumpmässiga explosioner var det ju!!
    Birgit

  • Birgit Hedstrom

    rättelse: skrev miljontals år men jag menar naturligtvis miljardtals år

    Birgit

  • WO

    Har nu läst NY-Timesartikeln, tack Roger G.! 

     ”… the nutcases are moving the goalposts”

     Underbart citat av författaren till artikeln!

    Krauss har problem, som du säger bara bra när det inte är ”svårare än så” att säga emot honom.  😉

  • http://www.facebook.com/people/Roger-Gustavsson/739650813 Roger Gustavsson

    Roligt att du uppskattade länken, inklusive artikelförfattarens drastiska ordvändningar! Noteras bör att recensenten själv inte är troende. Jag har också hittat några hörvärda podsändningar av Lane Craig om Krauss bok, från februari 2012. Tycker förresten att appen från Reasonable Faith är en riktig guldgruva inom dessa och relaterade områden.

  • WO

    OK, får kolla den appen (RF). Surfar dock sällan på smartfånen då det både är slött internet vs hemma med ”riktig dator” samt trots en av de större skärmarna är det smått att läsa några längre skriverier. Men finns det genom den appen ett smidigtsätt att hitta artiklar kan den ju ge glädje/nytta ändå!
    Ja, jag såg att NY-T artikelns förf. var inte troende (såvitt han uttryckte sig i slutet av artikeln så är han inte troende) och att detta iom hans raka puckar gentemot Krauss tokiga resonemang var klart notervärt då det visar på (ett ytterligare sätt) att det inte alls är självklara saker rent vetenskapligt det Krauss försöker med, ens hos dem som själva har en ateistisk, eller i vart fall agnostisk hållning. (Sen är det ju synd att han inte är troende, men han kan ju bli, liksom även Krauss kan bli det…)

  • http://www.facebook.com/people/Roger-Gustavsson/739650813 Roger Gustavsson

    Håller med, både om det senare och om smartfånen. Ska man läsa så är datorn bättre. Vill man däremot lyssna på föredrag så är appen lysande. T ex när man promenerar, reser eller har svårt att sova.



Subscribe to Stefan Swärd