Claes Newman har frågat mig om jag är fundamentalist, eller rättare sagt hur jag definierar evangelikalism kontra fundamentalism. Även Joachim Elsander har uttryckt oro över detta på twitter. Jag är något konfunderad över frågan. Räknas man som fundamentalist i Sverige om man uttrycker tilltro till historiciteten i Jona bok? Ordet fundamentalist är alltid ett skällsord i svenskt språkbruk. Det är ingen som går runt och kallar sig för fundamentalist.
Jonasq har i denna bloggdiskussion fört fram John Stotts definition av fundamentalism, för att göra en gränsdragning mellan evangelikalism och fundamentalism. Följande lyfter Jonasq fram i sitt Stott-citat:
i. A general suspicion of scholarship and science, which sometimes degenerates into a thoroughgoing antintellectualism;
ii. a mechanical view or ’dictation theory’ of biblical inspiration, with a consequent denial of the human, cultural element in scripture and therefore of the need for ’biblical criticism’ and careful hermeneutics;
iii. a naive, almost superstitious, reverence for the Authorised version of the bible, warts and all, as if it were quasi-inspired, which leads to a neglect of textual criticism;
iv. a literalistic interpretation of all scripture – every word as literal truth, leading to an insufficient recognition of the place of poetry, metaphor and symbol;
v. a separatist ecclesiology, together with a blanket repudiation of the Ecumenical Movement and the World Council of Churches;
vi. a cultural imprisonment, whose evil consequences have included racial prejudice and prosperity teaching;
vii. a denial of social implications of the gospel, except for philanthropy and some extreme right-wing political concerns; and
viii. an insistence on premillenial eschatology, with a rather dogmatic contemporary interpretation of prophecy, including an uncritical espousal of Zionism.
Det är 8 kännetecken på fundamentalism enligt denna definition. Mitt svar är när det gäller vissa av punkterna är jag absolut inte fundamentalist, vill någon hävda det får man verkligen ge argument för ståndpunkten. När det gäller punkt 3-7 är jag absolut inte fundamentalist. När det gäller punkten 4 så visar ju denna diskussion att det inte är solklart vilken genre som olika bibeltexter hör till.
När det gäller vetenskapssynen och första punkten så är jag nog ganska kluven. Modern vetenskapsteori visar ju tydligt hur fragmentarisk och osäker den vetenskapliga kunskapen är. Vetenskapssynen har ju inom akademin blivit betydligt ödmjukare under de senaste 40 åren. Här tycker jag nog att tekniska och naturvetenskapliga forskningen har kommit längst. Så hur vetenskapstroende man måste vara för att kalla sig evangelikal, jag antar att jag uppfyller kriteriet, men jag vet inte hur Claes Newman ser på det.
Punkt 2 är jag också osäker på. Ser inte bibelns inspiration som diktamen vilket muslimerna tror om Koranen eller mormonerna om Mormons bok. Men jag anser att även ordvalet i Bibeln är inspirerat (eftersom Jesus och Paulus så ofta diskuterar exakta ordval i GT kan jag inte gå förbi detta), även om inspirationen sker genom mänskliga redskap, deras språk och kunskapskällor.
Sista punkten 8, så har jag försvarat en nyanserad variant av kristen sionism. Är det fundamentalism, så är det risk för att jag kan klassas på det sättet.
Min bedömning är nog att jag ligger närmast fundamentalismen i tre av de åtta kriterierna, dels att jag har en ganska vetenskapsskeptisk grundinställning vilket beror på att jag har doktorerat och sysslat med forskning en hel del i mitt liv, har nog insett ganska väl vetenskapens begränsningar, jag vet inte hur jag ska beskriva min syn på bibelns inspiration, men ligger nog ganska nära en verbalinspirationshållning, och jag har ställt mig positiv till en nyanserad form av kristen sionism.
När det gäller de övriga frågorna är jag i varje fall inte medveten om några fundamentalistiska drag hos mig, men det kanske andra kan bedöma bättre.
Eller vad tycker Claes Newman? Jag kan köpa att någon kallar mig för fundamentalist om man ger en vettig definition av begreppet, och kan påvisa att min inställning motsvaras av dessa kriterier.
David Willgren har också frågat mig om jag rekommenderar folk att läsa på Örebro missionsskola.
Även där tycker jag att frågan är något märklig. Jag har inte diskuterat Örebro missionsskola i denna diskussion. Att vissa kommentatorer kommer in på detta får stå för dem, det beror ju naturligtvis på att Greger jobbar där.
Det enda jag har gjort är att skriva ned några kritiska reflektioner över en text som Greger Andersson publicerat i Världen Idag. Allt jag skrivit sedan i debatten, är bara ett svar på kritik och invändningar som har riktats mot mig i denna debatt.
Jag har aldrig haft några problem med att rekommendera Örebro missionsskola. Jag har till och med suttit i skolans styrelse i flera år och som de flesta vet varit ordförande för skolans ägare i åtta år. Så jag vet inte varifrån frågan kommer. Om jag uttrycker synpunkter på något Greger Andersson har sagt, innebär det då att jag tar avstånd från hela den skola han jobbar på?