Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Det här blir nog min summerande kommentar i Jonadebatten. Jag läser Jona historiskt, men textens budskap är det viktiga för mig. Jag följer skriftens uppmaningar att läsa Bibeln för att få vägledning, kraft, ljus, förståelse, lärdomar etc. Då är inte reflektioner om vad för sorts fisk som svalde Jona, och hur han kunde överleva i fiskens mage – det är marginella frågor, man hamnar endast i spekulationer om man ska försöka begripa detta. Jag bekymrar mig inte heller över hur Ninive kunde vara så stor stad att det tog tre dagar att gå igenom, det är ju helt omöjligt för mig att idag veta något om hur man räknade tiden för att gå runt hela staden, hur fort gick man, hur många timmar gick man per dag, räknade man en hel region runt Ninive – man hamnar ju helt i periferin i förhållande till bibeltexten om man fastnar i sådana spekulationer. Det är ju en typ av spekulationer som man bara ägnar sig åt när man läser Bibeln ur ett bibelkritiskt perspektiv.

Det låter på vissa kommentatorer att man fastnar i detaljer när man läser Jona bok historiskt, det tror jag är en felbedömning av bibelläsaren som läser Jona som historisk text, även för oss är budskapet det viktigaste.

Och då menar Greger att vi egentligen ligger ganska nära varandra i uppfattningarna, för honom är också budskapet det viktiga, inte historiska kontexten.

Jag är ändå något förvånad över att Greger hela tiden glider undan frågan om historiciteten. Tror han inte på den borde han säga det rent ut. Jag har försökt skumma igenom den teologiska forskningen om Jona bok, och de forskare som kallar Jona för fiktion, brukar inte tro på historiciteten. Men den frågan glider Greger undan. Min huvudfråga blir dock, vad säger han i klassrummet på Örebro missionsskola? Radar han då upp bibelkritikens alla argument mot Jona historicitet? Radar han upp argumenten för historiciteten och kyrkans klassiska hållning i denna fråga? Hur väger han samman argumenten?

Jag tror inte heller att jag får Greger att svara på den frågan, han har inte gjort det i två gästblogginlägg eller i två Världen-idag-artiklar.

Det är möjligt att han skulle svara att han inte vet hur det ligger till med historiciteten, det går inte att avgöra om texten är baserad på historiska fakta eller enbart fiktion. Den tydliga bibelkritiken går ju mycket längre, och förnekar historiciteten, något jag inte kan se att Greger gör i sina texter. Om detta är Gregers hållning, vilket jag tror när jag läser honom (men ändå inte kan veta med full säkerhet eftersom han uttrycker sig ganska vagt), så är det inte rättvist att hävda att han fullt ut har anammat bibelkritikens idéer och argument.

Men, som jag hävdade i mitt tidigare blogginlägg blir det en stor skillnad att läsa Jona historiskt och utifrån detta få fram budskapet, som framförallt handlar om Guds övernaturliga ingripande vid en specifik punkt i mänsklighetens historia.

Budskapet blir avtrubbat om man inte tror att detta faktiskt har hänt. Det är min uppfattning.

Sedan förs det ju fram synpunkter att det är skillnad på historia och historia. Texter som är mer än 2500 år gamla, kanske präglas av ett annat sätt att skriva historia än vad vi har använt oss av i modern tid. Kanske att man mer blandar historiska fakta och fiktion. Det kan vara en möjlig hypotes. Tycker dock att Bibeln konsekvent visar på en historisk noggrannhet. Jag tycker nog att hela den judiska traditionen var mycket historiemedveten och exakt och noggrann i sin historiska hållning. Och även Jona bok präglas av denna typ av biblisk historicitet. Och när Jesus, Lukas eller Paulus kommenterar händelser i gamla testamentet så gör man det med ett tydligt historiskt perspektiv, det är händelser och personer som har hänt och existerat som man kommenterar.

Att man då kan hitta saker i Bibeln som är svårförståeliga, eller som uppfattas som ologiskt utifrån vår tids bedömningar, är väl inte särskilt konstigt, det handlar om mycket gamla texter, skrivna i en helt annan tid, på helt andra språk. Läser man Bibeln för att höra Guds röst och få vägledning i sitt lärjungaskap, man tenderar då att hoppa över sådant man inte begriper. Knappast någon hävdar att Bibeln är en manual i naturvetenskap eller att allt historieskrivande exakt följer dagens normer.

Jag har gjort vissa snabba efterforskningar och hittar en rad exempel på teologer, bibelkommentarer m.m. som försvarar historiciteten i Jona bok. Jag har något tittat även på den katolska debatten där kritiker av Jona historicitet klassas som liberala teologer, och där försvaret av Jona historicitet tycks vara kyrkans huvudlinje.

Mina snabba efterforskningar visar att kyrkohistorien försvarar historiska tolkningen. PP Waldenström försvarade historiciteten. Jag vet inte om det går att hitta någon av de banbrytande frikyrkoprofilerna som hade en annan hållning, samma sak med reformationen. Inom den evangelikala rörelsen är det uppenbart att tron på historiciteten är huvudlinjen.

Jag har också snabbt plöjt igenom bibelkritikens argument mot Jona historicitet. Tycker mest att det liknar bibelkritikens vanliga spektakulära hypoteser för att hitta fel i Bibeln. Utifrån det jag har läst finns det ingen avgörande bevisning som omkullkastar historiciteten. Jag är mycket skeptisk till den vetenskapstillit jag märker hos en del som försöker ifrågasätta Bibelns budskap, genom vetenskapliga argument. Bibelkritiken läser Bibeln med agendan och utgångspunkten att hitta så mycket fel och motsägelser som möjligt. Som jag har sagt i tidigare debatter, är det helt fel ingång när det gäller att läsa Bibeln – det är i varje fall ingen evangelikal ingång. Ett  exempel på ett bibelkritiskt argument är att det i Jona bok står om kungen i Ninive, det är felaktigt uttryck. Det fanns ingen kung i Ninive, det var kungen över Assyrien. Märklig invändning, både i Bibeln och modern språkbruk kan man väl beskriva regenten utifrån bostads- och arbetsort. Att Ninives omvändelse inte har gett mer avtryck i allmän historia är en annan invändning. Också spektakulärt, det är inte säkert att en sådan händelse sätter avtryck i andra former av historiska data. Invändningen tycks mer bottna i en allmän skepsis om Guds mäktiga ingripande i historien, mer än i en välargumenterad vetenskaplig teori.

Det är den moderna bibelkritiken som har fört fram idén om att boken inte ska uppfattas som historia utan som fiktion (jag använder då begreppet som att berättelsen inte uttrycker något som faktiskt har hänt, Greger använder inte begreppet på det sättet), detta borde man väl ändå kunna vara överens om. Samma bibelkritik ifrågasätter ju mycket av Gamla testamentets historicitet, som kung David, Abraham, Adam och Eva, Noa etc.

I kommentarer här på bloggen  har det också ifrågasatts att Jesu ord bekräftar Jona historicitet. Det hävdas att den typen av referens hade kunnat göras även om Jona bara var en berättelse utan historisk förankring. I min läsning av evangelierna refererar Jesus enligt min mening till GT-berättelser som historiska händelser. I samma avsnitt nämner Jesus t.ex. om drottningen av Saba som besökte Salomo, den händelsen har ju inte ifrågasatts på samma sätt inom den kritiska forskningen (vad jag begriper).

Den här bloggdebatten har ju inte heller gett några övertygande argument varför man inte ska betrakta det som står skrivet i Jona bok som faktiska historiska händelser. Greger Andersson har inte gett något argument för detta vad jag kan se. Några av bibelkritikens argument har nämnts i några kommentarer, bl.a. att Ninive inte var så stort som det beskrivs i Jona bok, men detta kan jag inte betrakta  mer än somspekulativa hypoteser, inte någon verifierad teori som omkullkastar historiciteten i Jona bok.

Tydligen ska man klassas som fundamentalist i en svensk kontext, om man hävdar att det finns en historisk trovärdighet i gamla testamentets berättelser. Det är en helt annan definition av fundamentalist än vad t.ex. John Stott förespråkar. Då får man väl bära den smäleken.

När söndagsskolbarnen frågar mig när det berättas om Jona, har detta verkligen hänt, då svarar jag ja på den frågan.

  • Jonasq

    Jaha, det visade sig att du hade rätt hela tiden helt enkelt. Måste kännas bra.

  • Christian

    Väl skrivet Stefan!

  • Jonas Rosendahl

    Vad Greger lär ut i klassrummen är väl inte svårt att lista ut. Det är bara att se alla Örebroteologer som försvarar honom här på din blogg Stefan. 

  • Ola

    Samma utgångspunkt som du verkar inta! :-)

  • Tommy Wasserman

    Ett inlägg av C.S. Lewis (”icke-Örebroteolog”) i jonadebatten (intet nytt under solen):

    Brev från C. S. Lewis till Corbin Carnell, daterat 4 april, 1953

    Dear Mr. Carnell:

    I am myself a little uneasy about the question you raise: there seems to
    be an almost equal objection to the position taken up in my footnote and to
    its alternative of attributing the same kind and degree of historicity to
    all books of the Bible. You see, the question about Jonah and the great fish
    does not turn simply on intrinsic probability. The point is that the whole
    Book of Jonah has to me the air of being a moral romance, a quite different
    kind of thing from, say, the account of King David or the New Testament
    narratives, not pegged, like them, into any historical situation.

    In what sense does the Bible ”present” the Jonah story ”as historical”?
    Of course it doesn’t say, ”This is fiction,” but then neither does our Lord
    say that the Unjust Judge, Good Samaritan, or Prodigal Son are fiction (I
    would put Esther in the same category as Jonah for the same reason). How
    does a denial, a doubt, of their historicity lead logically to a similar
    denial of New Testament miracles? Supposing (as I think is the case), that
    sound critical reading revealed different kinds of narrative in the Bible,
    surely it would be illogical to suppose that these different kinds should
    all be read in the same way?

    This is not a ”rationalistic approach” to miracles. Where I doubt the
    historicity of an Old Testament narrative I never do so on the ground that
    the miraculous as such is incredible. Nor does it deny a unique sort of
    inspiration: allegory, parable, romance, and lyric might be inspired as well
    as chronicle. I wish I could direct you to a good book on the subject, but I
    don’t know one.

    With all good wishes, yours sincerely,

    C. S. Lewis

  • WO

    Känns nog inte alls bra, eftersom det så tydligt visats att man då är på väg att bli, om inte ensam, så åtminstone att man riskerar att bli sedd som okunnig/naiv/fientlig mot kunnande etc. Sådant som ”ingen” vill bli kallad…

    Att ändå stå upp och hävda att det man tror på är det rätta, eller så nära som man kan tycka sig komma, det är säkerti och för sig en ”bra känsla” men en ”känslobägare” med smolk i. Att även från ”icke liberalteologer” (som de själva vill hävda) få höra att den ”gamla” tron sannolikt är fel….

    Nä, helt bra känns inte sånt. Nu ger jag uttryck för min känsla, inte vad SS må känna, det vet jag ju inte, mer än vad han skriver.

  • Greger Andersson

    Tack för diskussionen Stefan och ni som skrivit kommentarer. Som ni alla vet har jag inte diskuterat Jonabokens historicitet utan endast velat visa att vi inte läser Jonaboken som vi läser genren historia enligt gängse uppfattningar om denna genre. Det är roligt att se att Stefan och jag är helt överens på denna punkt.

    Mvh

    Greger Andersson 

  • Wildwest63

    Jag tycker den springande punkten är den som Stefan tror kan tänkas vara tillämplig på Greger Andersson, men jag tar det allmängiltigt:

    Man kan vara osäker på den historiska autenticiteten, det är inte solklart, men det går inte exakt att avgöra. I det läget, som evangelikal kristen, så tenderar jag inte åt att glida ifrån den historiska kyrkans mittfåra utan tills vidare anser jag då att en bibelbok, ett bibelsammanhang, är äkta, historiskt autentiskt, har verkligen inträffat. Varför välja den negativa vinklingen när man lika bra kan välja den positiva vinklingen?

    Jag pratar inte om Greger nu, men här tycker jag många teologer vill verka världsvana o överkritiska eftersom det verkar vara något som premieras i den akademiska världen, så kritisk mot allt som möjligt. Att bara tro som det står, kan inte det vara precis lika bra? Men kanske är det alldeles för enkelt, inte så coolt…

    Är det inte så med den allmänna historieforskningen också där Weibull var oerhört källkritisk, t ex helt underkände de isländska sagorna av Snorre, medan man på senare tid återigen omvärderat innehållet till att mer kunna vara delvis historiskt sant?

  • Anton

    Man kan ju tänka sig att lärarna i Örebro tycker att eleverna är mogna nog att skaffa sig en egen uppfattning om sådana här frågor. Eller måste de skrivas på näsan i allt?

    Tråkigt att du känner dig ansatt av de som antyder att du är fundamentalist. Men du kanske också borde tänka över hur du använder begrepp som liberalteolog som du tyvärr kladdar av dig på väldigt många. Sätt dig gärna in i vad som egentligen menas med liberalteologi.

  • http://www.christianmolk.se/ Christian Mölk

    Jag har studerat tre år på Örebro Missionsskola och haft Greger Andersson som lärare i bland annat kursen De profetiska böckerna (där Jona ingår). När Greger har föreläst om Jona så har han lyft fram olika perspektiv och hur man kan se på Jona på lite olika sätt och sen är det upp till oss elever att själva skapa oss en uppfattning så länge som vi kan argumentera för vår sak. Det är ju inte så att lärare undervisar oss i ett enda synsätt och sen bara godkänner oss om vi håller med. 
    Idag är jag pingstpastor i Timrå och älskar Guds ord mer än någonsin. Att man blir liberal bara för att man studerat på Missionsskolan stämmer inte med verkligheten om nu någon trodde det. Jag tror inte det skulle vara några problem om nu någon exempelvis har en fundamentalistisk syn på Bibeln att gått och väl gå igenom kurserna på Missionsskolan och bli godkänd, så länge som man kan argumentera för sin sak och visa hur man resonerar. 

  • Henrik

    Äh, låt Swärd vara evangelikal, bara jag slipper. Bibeln är alldeles för viktig för att tolkas på det bokstavliga sätt jag uppfattar att Swärd gör. Jag tycker mycket om Bibeln, men det är Jesus jag älskar.

  • Isak Spjuth

    Jag har ett tag nu känt att jag behöver skriva något om Greger Andersson och om Missionsskolan. Det är nämligen svårt för en person att försvara sin egen andliga integritet, det är lite som att bestämt hävda att man är ödmjuk…

    Själv har jag varit student på Missionsskolan alldeles för länge, något som har skänkt mig mycket glädje. Jag har inte haft Greger i så många kurser som jag skulle önska (eftersom jag är mer intresserad av NT än GT) men han är nog ändå min favoritlärare på skolan. Det som är intressant med Greger, och som inte framkommer här på bloggen, är att han både som teolog och lärare är driven av ett otroligt patos för de svaga, både i våra egna sammanhang och i samhället. Det är han främst av alla exegeter på skolan (kanske med undantag för Josef Bergdahl) som försvarar den ”vanliga bibelläsaren” och dennes rätt till Bibeltexten. Det är inte ovanligt att Greger går hårt åt andra (kända) exegeter när han tycker att de gör våld på texten och tar den för långt från det som han uppfattar som den ”naturliga” eller ”instinktiva” läsningen (alltså den som ”vanliga” människor har. Det är alltså väldigt ironiskt att det är just han av alla lärare på Missionsskolan som får stå till svars för en ”elitisering” och ”akademisering” av teologin. Hela hans poäng med att ta det litterära greppet är nämligen att kunna visa att man inte behöver akademiska poäng för att förstå Bibeln. Vi är alla instinktivt duktiga läsare.

     Nej, jag tror snarast att Gregers problem är att han överskattar de vanliga läsarna. Till skillnad från honom tror jag nämligen inte att vi är några naturligt goda läsare när det gäller Bibeln. Det räcker med att jag ser på mig själv och hur jag läste Bibeln innan jag började studera den (som en ärkefundamentalist). Eller hur mina tonåringar i kyrkan läste den (de förstod inte mycket eftersom de varken förstod det Bibliska språket (ord) eller den historiska bakgrunden till texterna).

    Så för att säga något om Missionsskolans Bibelsyn. Det intressanta är att vi har flera lärare i exegetik på skolan som alla förespråkar ganska olika syn på metodval och Bibelläsning. Jag vet inte om det är uppenbart för alla som pluggar där men i vissa fall är dessa metoder oförenliga med varandra. (Vi har Greger Andersson med hans litteraturvetenskapliga metod. Josef Bergdahl med lectio deviva. Mikael Tellbe med en ganska utpräglad historisk-kritisk metod, men det skulle han nog inte gilla att jag sa… Lägger man dessutom till Calle Carlstein, timlärare, eller lärarna i systematisk teologi, och deras Bibelläsningsmetoder, så blir spridningen väldigt stor!)

    Frågan är då: kan man tala om att Missionsskolan har ”en” Bibelsyn? Kan man säga att alla ryms inom vad som kan kallas evangelikal teologi? Kanske om man ser att de alla är intresserade av att lyssna på vad texterna vill säga. Att texterna är kanoniska och auktoritativa. Att de förmedlar ett budskap från Gud till oss idag. Att dessa texter framför allt är till för kyrkan (inte akademin) och bör tolkas där. Och att Missionsskolans uppgift är att utbilda pastorer och församlingsledare.

    Tycker vi som samfund att de gör ett bra jobb? Det förstår jag om varken Stefan eller någon annan kan svara på utifrån diskussionen om Jona bok. Men jag tycker själv att de gör ett fantastiskt jobb!

    PS: De åsikter som jag har framfört i kommentarer på denna blogg är mina egna och inte skolans eller Gregers. Ibland överlappar de och ibland inte. Inte ens jag håller med Greger om allt i hans bibelsyn/bibelmetod.

  • Jonasq

    Ibland är det bra att tänka om. 

  • Jonasq

    Jante-reflex?

  • http://twitter.com/EmilJonzon Emil Jonzon

    Jonas. Du slänger ur dig en hel del svepande kommentarer. Kan man exempelvis tolka den här kommentaren på annat sätt än att du ser ”alla Örebroteologer som försvarar honom” som lydiga nickedockor utan något som helst kritiskt filter. Du ser ett direkt samband mellan det Greger ”lär ut” och att hans studenter sedan ”försvarar honom”. Det är att ifrågasätta en rad studenters integritet.

    Det skulle ju faktiskt kunna vara så att man ”försvarar” Greger för att man i sina egna studier har sett samma sak som honom, och/eller att man finner hans argument som väl underbyggda. Eller?

  • Pingback: Evangelikaliserad pentekostalism eller pentekostaliserad evangelikalism? | itpastorn.nu()



Subscribe to Stefan Swärd