Vilka är ”vi” som ”fått” den helige Ande?

Mormonerna har den, Jehovas vittnen har den, Svenska kyrkan har den. De ansvariga för folkmordet i Rwanda, hutuerna, var uppfyllda av den helige Ande,  ledda av det kristdemokratiska regeringspartiet MRND.

Den helige Ande kan alltså  lika gärna vara en demon? I varje fall om vi ska tro alla som säger sig vara uppfylld av den.

Varför lita på ”uppenbarelser” när det ”uppenbara” är mer trovärdigt?  Uppenbarelser kan vara falska, lömska och leda till onödigt lidande. (Se kyrkohistorien.)

Min slutsats är att det inte går att lita på folk som hänvisar till den helige Ande, det kan lika gärna vara en demon.

Att du vill de goda tror jag.

Mitt råd till dig är att inte lita på uppenbarelser utan håll dig till det som är uppenbart,
det som kan vägas, mätas och förklaras. (Sanningen med andra ord!)

Här får du hjälp på vägen att se det uppenbara:

”Förnuft, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det  jag kan
och förstånd att inse skillnaden.”

Det är inte svårt att se skillnaden på gott och ont,
bara man använder förnuftet!

Vem har emot att en god ”ande” som hjälper goda människor att tänka rätt? Inte ens fredsälskande ateister protesterar mot en sådan ordning!

Men kristendomens helige Ande ”uppenbarar” sig till  stöd för krig och elände. Det är uppenbart.
Så kan vi inte ha det. Jesus lovade att skicka ”en hjälpare” till världen. Var är den?

Stefan, det är väl tyvärr så att mainstream kristendom i Sverige idag för 30 år sedan skulle betraktats som oerhört liberalteologisk. Pendeln har svängt rejält. Jag är nu inte lastgammal men jag kommer fortfarande ihåg hur och vad man predikade om på 70- och 80-talen. Såna predikningar förekommer inte längre.

Läste just i Henrik Berggrens utmärkta biografi om Olof Palme att i början av 50-talet räknade man med 400,000 aktiva frikyrkokristna i landet på ca 7 milj invånare. Dvs närmare 6% av befolkningen. Idag är det väl i bästa fall en tredjedel. Samtidigt som jag också noterar att ordet frikyrka i någon form dykt upp på var 50e sida i boken. Många av dåtidens makthavare eller politiker var antingen frikyrkliga själva eller hade sådana i sin nära familj. Det är klart att samhällsklimatet var annorlunda då.

Kommer ihåg mina första semesterresor i USA, när man på söndagmorgnar hamnade i bilköer med trafikpoliser som dirigerade trafiken. En seriekrock? Nej – alla var på väg till kyrkan!

Vi är många som avstår från att skriva och läsa här så länge som du finns kvar, med allt ditt hat.Stefan har förut uppmanat dig att skriva på din egen blogg, men det finns väl ingen publik där.

 Hat?

Du skojar?

Kärlek till sanningen är väl de rätta orden. Eftersom han älskar människor.

Jag vet inte vad du skrivit förut eller vad som har redigerats bort, men jag upplever inte just det här som något hat. Snarare en relevant fråga om vad som är den helige Ande. Hur kan man veta det?

För som du säger, många hänvisar till både Anden och Gud i alla möjliga sammanhang och tar det som en garanti för att man gör rätt. Det är farligt tycker jag och det kan bli hur tokigt som helst. Som Carola när hon kastade blommor ur en kruka ut i publiken och smutsade ner några som satt där. Helt befängt att tro att Gud skulle uppmana till sånt. Naturligtvis finns det värre saker, som att motståndare mördas i Guds namn osv.

Jag tycker att det skulle vara klädsamt och intressant att få ett konkret svar på detta. 

Jag vill kommunicera, inte framstå som arrogant eller styrd av irrationella känslor. Mitt tonfall är rakt eftersom ”sakfrågorna” jag pekar på handlar om liv och död, hot och straff. En svår balansgång. Det ska erkännas.

Jämfört med Bibelns språkbruk är denna blogg rena myshörnan. I Bibeln är tonfallet både brutalt och våldsamt.
Du kritiserar mitt ”tonfall” och inte mina argument. Detta uppfattar jag som ett erkännande!

Flödet i detta sociala media är enklast tänkbara: Du publicerar — jag läser och kommenterar. Men i stället för söka dialog har du för vana att hota mig.
Nu är det min tur att hota dig: Om jag inte får kommentera dina texter slutar jag läsa dina skriverier!
(Okey då, mitt utspel kan lätt uppfattas mer som ett löfte än hot.)

Inte framstå som arrogant?! I din första rad i denna tråd antyder du att Stefan behandlar dig sämre än vad djävulen blir behandlad.

Du framstår ofta som onödigt kritiskt, verbalt attackerande och allmänt illvillig mot Stefan och den församling han tjänar.

Måhända är dina frågor ärliga, men ditt sätt är fult och onödigt tillspetsat. Så, som så många andra försökt rekommendera… tänk på din nästa och snälla, gör bättring.

Om du inte kan skriva snällt, be en vän om hjälp.

Försöker korrigera mitt eget blogginlägg, får se om jag lyckas…

Jag antyder inte — jag  hävdar bestämt: Gud är för fri press och en varm anhängare av ”offentlighetsprincipen”, Bibeln är ett öppet dokument idag.

Jag står i stor tacksamhetsskuld till modiga protestanter som en gång offrade sina liv för att föra ut Bibeln till folket, utan att först censuras av Katolska kyrkan). Vidare är Bibelns Gud motståndare till all form av censur.

Mina ordval är tillspetsade, det är sant. Men mina obekväma frågor saknar aldrig relevans. Obekväma frågor uppfattas oftast som respektlösa och illvilliga. Varenda apostel slutade som martyr enligt traditionen eftersom de inte ”respekterade” de judiska lagarna och traditionerna.

Tack för att du ser mina frågor som ärliga och uppriktiga. Det värmer. Jag är ju bara en människa trots allt.

Du är snäll men det är inte jag, i betydelsen ”lydig” och ”foglig”. Snart kommer tomten och frågar ”Finns det några snälla barn här?”.
Alla snälla barn får juklappar utom jag som inte tror på tomten.

Jag tror inte heller på att censurera obekväma frågor. Jag kan nog räknar inte med att Stefan Swärd ger mig någon julklapp.

Det får bli mitt slutord på denna tråd, det har blivit för mycket fokus på min personlighet i stället för ”bibelsyn och bibeltro”.

 Sade Amen till det som Robert skrev, sade Hej då till det som stefan skriver och håller mig kvar hos Bengt.

Använd ögonen och öronen du fått. Eller är de överfyllda med hat?

 När man trycker på profilen så ser alla vem som skriver. Om man inte har ett anonymt alias som du. Stefan har svarat med tystnad. Enkla men viktiga teologiska frågor knutna till hans ämnen skyler han över med nya stora frågor i nya blogginlägg. Inom LO har frågor kring hälsa-tro betydelse. Temat var hälsa-tro. Det finns fria egna tankar utanför era ramar. Men den fria tanken är endast fri inom era ramar? Du talar om att hålla dig till regler. Varför gör du inte det då? Ämnet var väl varken Bengt eller jag?

 Intressant.
Hur såg du då att det var jag?

Ja men det är ju liberaliseringen som gjort att folk tappat stinget. Hade den konservativa bibelsynen varit kvar hade det varit fler människor, även den unga generationens människor, i kyrkan. Inte någonstans i världen växer en liberal kyrka. Den kyrka som växer är konservativ, dvs bibeltrogen, och karismatisk. Är det spännande och ett äventyr att komma till kyrkan, är kyrkan inte en sämre variant av fritidsgård, så blir det också många besökare. Annars blir det en gäspning och man orkar inte gå.

:  Ja, det är trist (och märkligt) att det rört sig åt det hållet SW beskriver. Att enbart LO och små kretsar inom SVK skulle stå för en evangelikal bibelsyn är ju väldigt fattigt om utrycket tillåts.
Har det ändå inte till hygglig del orsakats av hur man jobbar (jobbat, lobbat) på Missionsskolan (Ö-o) ??? Åtminstone för den del av kristenheten som utgörs av EFK, Pingst och närstående?

Den diskussionsdag som var i Örebro för dryga veckan sedan visade ju att det inte är främmande för lärare på skolan ifråga att se inte bara en utan flera bibelböcker som varande… fiction(!)…men ändå påstår man att Bibeln kan och ska ”vara källa till levande tro” eller hur det exakt sades (enligt Världen Idags referat)
(Jonaboken var det enligt ViD som satts ifråga, men samma lärare har även ifrågasatt Jesaja och kanske någon mer bok…)

Att stycken i Bibeln är lätta att se och förstå som bildspråk är en sak, att påstå att en bok Jesus själv refererar till (Jonaboken, utan att ta till bildspråk) som fiction det är ju helt oerhört.

Var på bibelstudium nyligen, där talades om Paulus, på ett bra sätt till största delen men mellan raderna förstod jag att det som egentligen var aktuellt att föra fram var åtminstone delvis det sk ”nya perspektivet på Paulus”. Inget som sades rent ut, begreppet är väl okänt för gemene man, men det antyddes och en del av det som sades gav mig klara besked att nu är det den teologin som gäller, eller kommer att bli den som ”gäller” inom den församling jag tillhör (Pingst)

I förlängningen ger den teologin grogrund för en annan, falsk, försoningssyn, och då har det halkat ut bortom där jag vill det ska förbli…

Vågade mig inte på att fråga något eller sätta ifråga, trots att tillfälle gavs. Det klarar jag inte som enkel lekman, ovan att tala inför en folksamling, vs en lärare (på nämnda skola) även om jag tycker mig våga mena att han kan (eller iaf riskerar att) leda människor fel.

Har läst lite om det ämnet, inkl. vad som skrivs av företrädare för den synen, men också lite om hur det kan argumenteras emot denna ”nya Paulussyn”, och de konsekvenser den för med sig, och måste säga att jag närmast känner sorg över sakernas tillstånd…

En liten bok köpte jag för snart 10 år sen (utan att känna till att detta var en stor diskussion inom NT(Paulus)-studie-världen) :
”Vad sade Paulus, egentligen?” av N. T. Wright

Fattade inte så mkt först, intressant bok men jag anade något var ’osunt’.
Såg av en händelse en artikel på webben, om detta, och läste då om boken, nu med lite mer vakenhet för vad det handlar om.

På websidan  ligonier.org finns många bra artiklar om allt möjligt, men sök på ämnet ”new perspective on paul” så finns en av Phil Johnson: ”What´s Wrong with Wright: Examining the New Perspective on Paul” där just den ovan nämnda bokens ’nyteologi’ analyseras, och som jag ser det, avslöjas. Hyggligt kortfattat, men koncist.
 
Detta bara som exempel på vad som är på g, eller redan har hänt, skulle man kanske få lov att säga.

Stefan !
 Är det inte så att oavsett goda bekännelsetankar, så divergerar dagsaktuell bekännelse betänkligt…
Ta exemplet när frikyrkliga numera förbereder sig inför möten & frikyrkoevenemang:

Vi äldre som funderat över ungdomars frekventa användning av slanguttryck som ”typ” i var & varannan mening likt amerikaners förkärlek till ”you know”.

Nu förfäktar pastorer & ungdomar att förbereda sig inför Gudstjänster med att använda klyschor som:
 ”jag (vi) laddar inför…”, ”taggar järnet inför…”

Man kan ju stilla undra om det är Luthersk framtidstro som uttrycks eller…

Det som slår en är att klyftorna synes öka internt i frikyrkligheten.
Dagens ungdomar läser inte bibeln lika frekvent som tidigare generationer – om de öht. läser bibeln.
Detta ger stort utrymme för nya mötesattraktioner, som inte primärt har som bas en bibelgenomsyrad verksamhet & bekännelse…

Bibeltro & bibelsyn blir sekundärt för en ny generation.
Det är andra agendor med kristna förtecken som appelerar.

Skrämmande, men så ser nog verkligheten ut.

Klara kyrka är en levande kyrka och en följd av det är att den växer. Men att en kyrka eller religiös gemenskap växer är ett klent kriterium på egen hand. Med tanke på vår gemensamma bristande allsmäktighet så kan vi alltså konstatera att många av de kyrkor som växer är karismatiska och konservativa men att det kan finnas andra mer liberala kyrkor som också växer, samt att tillväxt i sig kan vara en följd av en levande kyrka men att det både finns rörelser och kyrkor som växer trots att den finns problematiska inslag samt att det kan finnas levande kyrkor som inte växer. Jesus själv hade ju ingen vidare tillväxt utan många människor vände honom ryggen.

Tack! Äntligen någon som håller sig till ämnet, och dessutom talar rakt och ärligt! Det är sorgligt att läsa att ”evangelikala” teologer ägnar sig åt att rasera den grund Jesus godkänner. Får jag travestera ett uttryck? ”Ju fler teologer,ju sämre soppa!”

Håller med Wildwest om att runt om i världen är det konservativa, bibeltroende, karismatiska församlingar som växer medan liberala församlingar tappar medlemmar.

 ”Ser vi en enorm aktivitets- o medlemstillströmning till Sv kyrkan? Nej, på intet sätt.” Jo, tydligen finns det, enligt Olle Carlsson och Allhelgonakyrkan: ”….en liten bönegrupp där jag och några vänner träffades flera gånger i veckan för att ta oss tillbaka till livet. Denna lilla grupp av vänner, som på olika sätt stod inför avgörande val i livet, var fröet till det som skulle utvecklas till att bli Allhelgonamässan – den gudstjänst som idag blivit en andlig mötesplats för tusentals stockholmare som aldrig tidigare sökt sig till kyrkan. Det är min övertygelse att när vi gör saker av nödvändigthet, när våra försvar gått sönder och vi överlämnar oss till något större än oss själva, då sker mirakel. För det som hänt i Allhelgonakyrkan är inget mindre än ett mirakel…”

Är liberalteologi, andra religoner m m bara flum? Olle Carlsson skriver (i sin bok Kristendom för ateister): ”En anledning till att människor idag tilltalas av andra andliga traditioner än kristendom tror jag beror på att man inte är intresserad andlighet som bara en lära eller ett trossystem. Det människor är i behov av är ett nytt sätt att leva….Den protestantiska kristendomen, som vi i Sverige tillhör, har i sitt betonande av ”den rätta läran” kommit att avvisa de andliga övningar och metoder som utvecklades i den tidiga kyrkan, framför allt inom klosterväsendet.”