Jesus i centrum – det är inte förenligt med relativisering teologiskt och moraliskt

~ stefan

Ett uttryck jag har hört till leda i kristna sammanhang är att vi ska inte tala så mycket om gränserna utan om centrum, Jesus. Det har väl historiskt varit liberalteologins mantra.

De som säger så brukar alltid mena att vi ska som kristna undvika svåra gränsdragningsproblem, besvärliga synd- och livsstilsfrågor, undvika det mest utmanande i Bibeln, inte vara så strikta var går gränser i vår lära för att kallas kristen m.m.

Man brukar mena att Jesus i centrum innebär någon sorts kärna som alla är överens om som handlar om att Gud älskar oss, och vi är kallade till att älska varandra. En light-variant av kristendom.

Jag uppfattar detta bara som ett försök till att på ett fromt sätt undvika besvärliga frågor.

Och jag tycker också att det uttrycker en fullständig feltolkning av Jesu undervisning och person.

Att ha Jesus i centrum får dramatiska konsekvenser. Jesus utmanar oss att ge allt. Jesus kräver total lydnad från vår sida. Ska vi ha Jesus i centrum, då handlar det om en mycket radikal och konsekvent kristendom.

Jesus sade bl.a. i Joh. 14:23: ”Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom.”

Jesus sade åt sina lärjungar att gå ut i hela världen och döpa och lära de nykristna att hålla allt Jesus hade befallt. Jesus i centrum betyder radikal lydnad och efterföljelse av det Jesus har sagt och undervisat.

Jesus är Bibelns skarpaste domedagsförkunnare. ”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den”.

Jesus kom med enorma anspråk, han sade bl.a. att ”Jag är vägen, sanningen och livet”.

Hans budskap passar inte alls in i en tid av relativisering, både när det gäller etiska frågor och frågan om tron.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://warcry.olterman.se olterman

    Är det inte lustigt hur 

  • Noname

    Är det den enda befallningen du känner till? Då behöver du läsa noggrannare. Den första befallningen Jesus ger i Matteusevangeliet är ”Omvänd er!” (4:17). Markus börjar likadant.

    Är nu inte detta symptomatiskt för kristna som inte behöver något annat än ”Kärleken” i centrum – att Jesus undervisning kan stoppas undan och glömmas bort tillsammans med all annan slags bibelkunskap…

  • ulrikajansson

    Bra skrivet Stefan!

    Och nu besvarar du min besvärliga fråga?

  • http://www.facebook.com/people/Ronny-Andersson/1655618727 Ronny Andersson

    Kom ihåg mig i bön jag har fastnat i en del ,behöver Herrens nåd och sanning och vilja och kraft och tro på honom och hans Ord bibeln för att komma los ,för en fortsättning som han vill för tid och evighet   med din välsignelse och frid  med dig Gode Gud ,och förlåt mig mig minna felsteg och gör all väl om i frid med dig Gode Gud för dig och beröda och mig   i Jesus namn,amen…Gud välsigne er och Guds frid!!!Ronny

  • ulrikajansson

    Matt 11:28
    Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor* så skall jag ge er vila.

  • Torbjörn S Larsson

    KUL
    Kul att det finns någon pastor som inte bara seglar på i populismens kölvatten.

  • Mats

    Intressant, bra skrivet !

    http://www.cqnet.se

  • Cissi

    Om jag förstod artikeln i Världen Idag rätt så menade Mikael Tellbe att frågan om Bibelns auktoritet i den kristnes liv egentligen är viktigare än frågan om Bibelns inspiration och spetsade till det när han påminde om att det väsentliga är om vi låter Bibeln bli Guds ord in i våra liv d.v.s. att auktoritetsfrågan är mycket mer akut än inspirationsfrågan i dag. Utan att vara varse någon regelrätt koppling mellan den trosbekännelse du beskriver och trolöshet, så var jag efter att ha läst den artikeln snabb att tolka ett undvikande av gränsdragning i termer om ”Hä löns int’ förklar’ för dem som int’ begrip” eller ”Love thy neighbour as thyself.” ”(That which is hateful to you, do not do to your fellow.) That is the whole Torah; the rest is the explanation; go and learn it.”

  • http://www.facebook.com/people/Ronny-Andersson/1655618727 Ronny Andersson

    Tack Ulrika Jansson och allihop och Stefan… Gud välsigne er och Guds frid!!! Det håller att tro på Jesus stod det en gång i tiden på väggen på en ladda  uppåt Norra Uppland…Bra vad …Jesus Herren är bäst och värd allt lov och pris … Han sa själv också i Bergspredikan, bygg ert hus hälleberget så består det mot regnen och vindarna och stormarna som kastar sig emot det…På Honom och Hans Ord  bibeln som han vill alltså …Och är vi och vårt  liv och vår tro på honom trygg och säcker… Vi kan få lidda prövningar och förföljelse för vår tro och hans fostran och tucktan också…Men vi och vår tro på Gud och Guds Ord och eviga liv som frälsta av Gud av nåd består in i döden  och för evigt…Om vi förblir i  hans Ord och vilja, honom  trogen genom honom och   hans  kraft och nåd och sanning i tron ,,,Och det gäller oss alla och bådde bäste och sämste sonen och dottern…För vi kanske inte alla blir honom helt trogen och ödmjuk om allt ,som han skulle önska…Men jag tror Gud är mer än nog glad om han får  oss ,att vilja tro på honom och hans nåd och frälsning så han får födda oss på nytt till sinna barn med evigt liv i  honom Gud .Och låta oss efter vårt livs slut komma till honom  till himlen där vi får se honom som han är som vi trodde på här…

    Sen så är det ju förstås ett plus i kanten ,angående allt gott i övrigt vi fritt och för intet, också kan ta  emot av Gud …Och att  även  dela med honom med andra evangeliet  till tron och frälsningen och all dess välsignelse och frid med Gud som Gud vill med… Men det är ju inte prestige och konkurans det handlar om, utan  nåd och Kärlek fritt och för intet…Och den som beröme sig beröme sig av Gud … För  det är Guds vision och nåd och sanning frälsning / räddning av människan och livet  det handlar om och inget eget eller mänskligt eller demoniskt från djävulen…,Utan Guds nåd och sanning och frälsning / räddning från allt sånt och hans skydd emot på alla livets områden… I utbyte emot det nya livet med honom istället i tron på Gud och Ordet bibeln Guds vilja att få nåd av Gud att komma till tron på Gud om…Om eller när vi vill…Så äran tillhör Gud och Lamet för Guds verk för evigt i tron … Guds frid och  välsignelse dig er!!! Ronny

  • http://warcry.olterman.se olterman

    Vilket härligt nedlåtande svar. Jag är helt med på att Jesus sa omvänd er, men till vem? Från vad? Till vad? Samma Jesus säger att hela lagen och profeterna vilar på det dubbla kärleksbudet att älska gud och älska sin nästa, så uppfyller du hela lagen. 

    Jag blir uppriktigt ledsen när kärlekens väg utmålas som den enkla eller den breda, alla som har försökt vandra kärlekens och nådens väg vet att det kostar så mycket mer att förlåta och älska än att döma och fördöma. 

  • Sward

    Cissi,
    jag har fortfarande inte tagit del av bibelsynsdebatten i lördags. Ska försöka lyssna i efterhand. Jag tycker dock inte att man kan skilja på frågan om Bibelns inspiration och Bibelns auktoritet. Inspirationen är grunden för auktoriteten. Det är övertygelsen om att det är Guds ord som gör att det blir en auktoritet i mitt och i församlingens liv.
    hälsn
    Stefan Swärd

  • uffe_lundberg

    Det är lätt att prata om ”Jesus i centrum” och att följa honom. Men vad innebär det rent konkret, förutom en massa känslor? Vad innebär det rent konkret att vara Jesu lärjunge? Om man ser på kristenheten i stort och jämför med hur han levde och vad han sa, tycker jag att det är en milsvid skillnad. Kristendomen verkar ha blivit en må-bra kultur istället för den kärleksrevolution som Jesus pratar om. Kärleken till Gud och till nästan är det enda bud han ger oss. 

    Konkret alltså, vad blir följden av att följa Jesus?

  • Gäst

    oj, va Jesus ”enda befallning” lät enkel när du skrev den så. I den befallningen ”att älska varandra” tycks det ingå många andra befallningar.

  • http://warcry.olterman.se olterman

    Jag menar att man kanske måste skilja på ”enkel” som i inte komplicerad och ”lätt” som i inte svår. Att älska sin nästa, att älska gud och varandra är en enkel befallning men en otroligt krävande livsstil! 

  • Sward

    Olterman,
    Jag har nog ingen egen Jesus, utan försöker så väl jag begriper läsa innantill och tolka och förstå Nya Testamentet. Jag har aldrig sagt att Jesus är auktoritär, krävande, befallande – men jag menar nog att man hittar gott om NT-texter som handlar om både lydnad till Jesus och efterföljelse. Utmanande tycker jag är ett bättre ord.
    Jag ifrågasätter inte Jesus i centrum, det är väl en självklarhet för en kristen, det jag ifrågasätter är att det ibland tolkas som en Jesus som inte utmanar till omvändelse.
    Dina begrepp om modernitet och postmodernitet behöver definieras, du behöver förklara vad som menas med modernistisk tolkning av evangelium och Bibeln, för att jag ska kunna kommentera det,
    Allt gott,
    Stefan Swärd

  • http://profiles.google.com/stig.melin.vasteras Stig Melin

    Hans budskap passar inte alls in i en
    tid av relativisering, både när det gäller etiska frågor och
    frågan om tron, skriver Stefan. Men om ingen predikar synd och nåd
    i absoluta termer blir allting också relativt.

    Paulus skriver i Rom 10:14

    ”Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till
    tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört?
    Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar? Och hur skulle
    någon kunna predika om de inte blev utsända?”

    Det var just det, vem predikar i dag om synd och att människan
    behöver omvända sig, från sin synd? Vet en modern predikant vad
    synd är? Nåd vet dom flesta vad det är, men synd.

  • Noname

    Förlåt. Jag kunde inte motstå öppet mål. Jag borde uttryckt mig schysstare. Hade jag som du inlett med orden ”Är det inte lustigt…” hade vi kanske åtminstone framstått som ungefär lika nedlåtande, men jag var den som verkligen gjorde bort mig.

    Angående det du skriver senare tror jag att vi är många som delar samma sorg. I Jesus undervisning om efterföljelse likställs ofta kärleken och lydnaden. Därför är det inte heller per automatik fel att använda de ord om Jesus som du kritiserar i din första kommentar, nämligen ”auktoritär, krävande och befallande”. Att uppfatta Jesus så är inga problem för den lärjunge som vet att hon är älskad och vet vem det är som kallar.
     

  • http://bengtwikstrom.blogspot.com/ Bengt Wikström

    Äter du blodpudding Stefan Swärd?

    Jesus uppmanar oss att äta blodmat då han säger:   
    ”Det som kommer in i munnen gör inte människan oren. Men det som går ut ur munnen, det orenar henne.” (Matt 15:11)

    Blodpudding är okey för Jesus. Men inte för Paulus.

    Han tycker att vi bör smyga med blodmaten av hänsyn till kristna judar som har sin identitet i judiska traditioner:
    ”Därför anser jag att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som vänder sig till Gud utan endast skriva till dem att de skall avhålla sig från sådant som orenats genom avgudadyrkan, från
    otukt, från köttet av kvävda djur och från blod. ”(Apg: 15:19-20)

    Vilken matsedel väljer du — Paulus eller Jesus?

    Där Jesus är rak och omvälvande är Paulus villig att kompromissa. Han vågar inte riskera att de egna leden ska glesna eftersom en kristen jude aldrig kunde tänka sig att äta blodmat. Så långt var juden i honom aldrig beredd att gå. Den judiska identiteten höll honom i ett fast grepp.

    Men vilken är din första identitet Stefan Swärd?

    Tre identiteter (menar jag) framträder här på din blogg: den andliga människan, den ekonomiska  och den politiska människan. Vem är det som följer Jesus? Kan alla tre följa Jesus samtidigt? Råder det ett slags ”treenighet” inom dig, som är guds avbild?

    I de två senare rollerna agerar du byråkrat. (”Konsult”  är ju bara ett annat modeord för den lojala ”byråkraten”.)

    Den judiska tanken att blod är liv är en vacker tanke som fått mig att avstå från att äta blodpudding.
    Men vem kan döma Paulus som tvingas kohandla för att kunna påbörja bygget av den andliga byråkrati som senare skulle komma att bli den Katolska kyrkan, en inskränkt och tråkig byråkrati, som ständigt är stel och fordrande mot sin omgivning.

    Det är inte lätt att följa Jesus. Det vet alla som försöker. Men vem har sagt att det ska vara lätt? Det är ingen konst att finna bibelställen, det svåra är att finna Jesus.

  • Birgit Hedstrom

    Mycket bra skrivet Stefan!
    Jesus älskar oss totalt; absolut! men är det NÅGON som är mycket utmanande och radikal i bibeln, så är det ju Han! där var inget välj och vraka vad som känns mest bekvämt och trevligt för oss… en mys-pys-Jesus alltså där det var fritt fram att plocka några godsaker här och några där. Nej, så sa Jesus aldrig, utan Han sa; försaka dig själv, ta ditt kors på dig och följ mig, älska dina fiender, förlåt dem som gör dig illa, du kan inte tjäna två herrar (både Gud och mammon.) Håller just nu på att gå igenom evangelierna i lugn lästakt för att verkligen ta in; vad sa Jesus? vad gjorde Han? vad vill Han med mitt liv? hmmm… yes! radikalt budskap… för väl att frälsningen e av nåd :). Man känner liksom att man (=jag) har en hel del att överlåta, omvända mig från och lyda. Tack Jesus för din enorma kärlek och nåd,men tack även för att du är Herre med allt vad det innebär, att välja dig som Herre i vardagslivets allehanda. Sök Jesus alla bloggare! läs evangelierna, låt Jesus utmana, älska, förmana och hjälpa.

  • Gäst

    Ja.
    Det jag mena var ju att man kan se väldigt många befallningar ”i” den enkla befallningen…
    Det står ju att hela lagen grundar sig på den enkla befallningen. Att älska Gud…. och att älska sin nästa som sig själv.

  • wildwest63

    Jag tror inte man ska underskatta känslor, det är många som tycker det skymmer det riktiga budskapet, men det ena motsäger inte det andra. Vem skulle orka gifta sig med någon som kommer ha synpunkter på mej om inte känslor fanns där? Ingen skulle orka.

    Intressant vinkling annars. Jag har funderat ett tag på vad Du skrev. Vad skulle hända om alla som tror på Jesus verkligen följde honom och hans bud? Ja, det skulle antagligen vara himmelrike på jorden. Det är inget vi lyckas med, men vi bör åtminstone försöka.

    På nåt vis måste vi våga hävda att det vi tror på är mycket bättre än någon annan ism eller religion, livsåskådning eller poltiskt parti. Vi är ute på ett äventyr där Jordens Skapare är vår Far och där vårt uppdrag är att omvända världen. På hans uppdrag och med hans hjälp och det enda vi behöver göra är att lyssna på vad han säger. Så enkelt – och ack så svårt!

    Det är där känslor kommer in för det är svårt att presentera detta budskap på ett trovärdigt sätt i torra fraser och utan entusiasm.

  • Cissi

    Och jag håller med er, Stefan Swärd, är tacksam att församlingarna växer när vägen är smal och porten är trång men har samtidigt nyligen blivit medveten om att politiskt korrekthet tidvis definierats som fronesis.

    Frid och fröjd//Cissi

  • ulrikajansson

     Du kommer inte att få svar från Stefan idag heller.  Jag har inte svar på dina frågor eftersom jag inte är Jesus men jag vill åtminstone försöka följa Honom genom att lyssna på dig och möta dig. Att likt Stefan ställa en massa stora frågor utan att vilja möta det minsta kring de frågor han ställer är inte Herdemässigt. De stora frågorna ställs med hull och hår medan svaren har sitt utrymme i vänster lillfinger.
    Visste du förresten att hans äktenskap är ogiltigt? Inte enligt mig men enligt definitionen i Stefans församling.

  • http://warcry.olterman.se olterman

    Vi kan nog vara överens om Jesus som utmanande, jag blir själv utmanad dagligen av Jesus radikala kärleksbudskap.

    När jag skriver om en modernistisk tolkning så talar jag om den inriktning där att ”tro rätt” står i centrum snarare än kärleken, nåden, förlåtelsen (jag är medveten om att det är en otroligt förenklad bild av modernismen och dess inverkan på det kristna budskapet, men här finns nog varken tid eller utrymme att packa upp begreppen till fullo) När det gäller omvändelsen ställer jag återigen samma fråga som jag ställer på ett annat ställe i den här tråden: omvändelse från vad? Till vad? Att bara säga omvändelse från synd till helgelse eller lydnad är enligt min åsikt att gömma sig bakom lager av lära och tradition som också måste definieras.

    Jag tillhör ju vad som kan kallas för en post-liberal fåra i svensk kristenhet och är en av de som menar att fokus måste vara Kristus, nåden och kärleken. Jag tror att bara i den ovillkorliga kärleken, den skandalösa nåden kan sann omvändelse ske.

    Jag tror också o. Jag på nått sätt skall försöka sätta fingret på skillnaden mellan den Jesus jag har erfarenhet av och den bild av Jesus jag tycker mig utläsa ur din blogg. Jag ser i Jesus en Gud som inte tvingar, inte driver sin vilja igenom utan en Gud som lockar, inbjuder och varsamt leder. Då blir att lyda som ordet antyder att lyssna, att höra (låt den som har öron höra). Jesus leder då inte genom att befalla utan genom föredöme, han kräver inte utan lockar. Jesus auktoritet ligger i den kärlek han exemplifierar och lever ut inte i ett mandat från himlen. Älska varandra så som jag har älskat er. Följ mig…. Det är en inbjudan inte en order.

    Det betyder inte att vi skall undvika några besvärliga frågor, utan att när vi samtalar om dom besvärliga frågorna måste vi behålla kärleken och nåden i centrum.

  • http://bengtwikstrom.blogspot.com/ Bengt Wikström

    Stefan Swärd är skeptiskt till ”centrum och periferi”, han vill sätta tydliga gränser. I praktiken innebär det en hackordning där höns (som du och jag) hamnar på den nedersta pinnen.
    Han tillåter oss kackla på och vi förväntas vara nöjda med vår lott.

    Vill du ha svar måste du klättra uppåt i hackordningen: Är du mediakändis får du svar. Har du makt och inflytande i politiken kommer svaren omgående på twitter.

    Men jag kan inte låta bli att kackla på i hönsgården! Det är min natur. Och även en blind höna hittar ibland ett korn…

  • ulrikajansson

     http://www.youtube.com/watch?v=_4E23XYy_uU

  • http://www.gudistromstad.se/ Gustaf Henriksson

    Angående vår gudsbilden och efterföljelsen….

    Vi behöver infoga alla de karaktärsdrag som Bibeln presenterar som Guds och inte dra EN av dem till sin spets och förvisa de andra. Det blir skevt att betona Guds suveränitet på bekostnad av hans delaktighet och omsorg om oss. Lika skevt blir det att bara tala om Gud som kärlek utan att ha med perspektivet att han är helig. 

    När det handlar om att följa Jesus så är det uppenbart att ribban ligger oändligt högt. Den som läser bergspredikan inser att Jesus lyfter standarden långt ovan dekalogen. De tio buden handlar primärt om vårt handlande, medan Jesus sätter fingret på våra hjärtan och de syndiga attityder och tankemönster vi bär. ”Ni har hört att det blev sagt… men jag säger er…”

    Här är min övertygelse att sann efterföljelse innebär förvandling inifrån och ut. Detta är inte att nedvärdera etiken, utan att poängtera att efterföljelsen går långt djupare än etiken. Den kristna tron ÄR INTE en etik. Den HAR dock en etik. Den kristna tron (och efterföljelsen) är ytterst sätt inte vad jag lyckas göra för Jesus, utan hur han kan får leva i och genom med. Detta sker genom hans Ande och genom att jag lever i ständig omvändelse.

    Jesus måste vara i centrum, eftersom Jesus ÄR centrum. Han är det inkarnerade Gudsordet. Han är nyckeln till att förstå såväl Gud som människan. Det stör mig lite när du Stefan tillskriver ”Jesus i centrum” hållningen som liberal och tillhörande relativister. Med Jesus i centrum menar jag hela honom, hans födelse (inkarnationens mysterium, vilket ofta vi missar att betona och förstå i frikyrkan), hans liv, hans undervisning, hans död och uppståndelse och – hans nuvarande verksamhet genom sin Ande (i sin kyrka).

  • Westinbo

    Du säger: ”När jag skriver om en modernistisk tolkning så talar jag om den
    inriktning där att ”tro rätt” står i centrum snarare än kärleken, nåden,
    förlåtelse”

    Finns det överhuvud någon mening med att tala om nåd och förlåtelse om det inte finns något som heter ”tro rätt”? Utan lag finns ingen synd som bekant är. Begreppen hör nog väldigt mycket ihop och förutsätter varandra skulle jag vilja påstå.