Stefan Gustavsson, SEA:s generalsekreterare skriver ett svar i morgondagens Dagen tillsammans med mig. Det kommer att få bilden att klarna. Jag vill också ge några ytterligare kommentarer efter dagens intensiva debatt, jag kan se att det har varit enormt många läsare på denna blogg idag, så frågan har tydligen väckt intresse.

Den fråga man kan ställa sig är vad syftet är med den artikel som de tre forskarna har skrivit. Jag kan inte se något annat syfte än att skada SEA som organisation. Låt mig förklara varför.

Hade syftet varit att diskutera främlingsfientliga tendenser i svensk kristenhet, då förstår jag inte varför SEA ska hamna i skottgluggen. Då borde man föra en mycket bredare diskussion, t.ex. den omfattande närvaron av Sverigedemokrater i Svenska kyrkans beslutsfattande forum. En sådan diskussion är viktig och den skulle jag gärna delta i men var det detta man var ute efter hade artikeln skrivits på ett helt annat sätt. Att hitta aktiva kristna som är engagerade i Sverigedemokraterna hade varit ett intressant grepp.

Ett annat syfte hade varit att kritiskt granska SEA som organisation och granska SEA:s inställning till frågor som gäller religionsfrihet. Det är ett acceptabelt syfte med en artikel, jag hade gärna fört en sådan diskussion. Då hade man självfallet utgått ifrån SEA:s skrifter och officiella dokument som berör dessa frågor. Ett viktigt grunddokument för SEA är t.ex. Kapstadsöverenskommelsen som SEA lanserat i Sverige. Det finns inte någon form av rasism eller främlingsfientlighet i det dokumentet. Ska man granska vad SEA-företrädare säger, ska man självfallet fokusera Stefan Gustavsson som är SEA:s officielle företrädare och talesperson. Det är det han säger som kan anses vara SEA:s officiella linje. Vi i styrelsen företräder inte SEA utåt, det kan vara vid enstaka tillfällen som styrelsens ordförande finns med och skriver under något uttalande, men praxis är att det är alltid Stefan Gustavsson som företräder SEA. Ska man kritiskt granska SEA i hållningen till religionsfrihet ska man naturligtvis granska vad Stefan Gustavsson skriver och säger.

Sedan kan man naturligtvis granska vad styrelsens ordförande säger och skriver. Men då måste det klart anges att styrelsens ordförande företrädare SEA när man säger något. Jag har t.ex. medverkat i olagliga handlingar under min tid som SEA-ordförande, jag har deltagit vid två blockader vid utvisning av flyktingar, jag har varit med att administrera att gömma flyktingar. Är det därmed SEA:s linje att göra så? Självklart inte. Håller Stefan Gustavsson ett föredrag om civil olydnad kan det betraktas som SEA:s hållning. Nu har SEA haft fyra ordförande under de senaste fyra åren. De tre forskarna väljer ut den som avgick för några år sedan, inte någon av de tre ordföranden som har varit efter Mats Tunehag. Man borde rimligtvis granska även det jag har sagt i ämnet om man nu ska anse att ordförandeuttalanden är auktoritativa för SEA. Hade avsikten varit att granska SEA hade man i första hand utgått från vad nuvarande ordförande sagt i ämnet och vad Stefan Gustavsson har sagt. Vi lyser helt med vår frånvaro i artikeln. Varför?

Men att granska SEA som organisation, har uppenbarligen inte varit de tre forskarnas syfte. Då hade ju artikeln lagts upp på ett helt annat sätt.

SEA driver en aktiv hemsida och publicerar många texter och artiklar av olika slag. Det arkiveras på SEA:s hemsida. Detta sköts av Stefan Gustavsson med medarbetare. De artiklar som har dykt upp i denna debatt är gamla artiklar som publicerades under 2008 och lades ut på SEA:s hemsida. Betyder det att allt som läggs ut på SEA:s hemsida är officiella ståndpunkter för SEA. Självfallet inte. Men SEA:s kansli har gjort bedömningen att en viss text har varit intressant och läsvärd, det betyder självfallet inte att man måste hålla med om allt som står i artikeln. Det är inte alls frågor vi i styrelsen lägger oss i, vad som publiceras på hemsidan och i nyhetsbrevet. Man bör också komma ihåg att SEA är en mycket bred kristen organisation med mycket stor spännvidd. Man måste strikt skilja på vad som är SEA:s ståndpunkter, det vi står för gemensamt, och vad enskilda styrelseledamöter i SEA tycker och säger. Jag tycker och säger massor av saker hela tiden, det är inte SEA:s ståndpunkter. Ska man t.ex. kritisera vad jag skriver, kan man inte kleta över kritiken på SEA, det vore helt absurt. Samma sak gäller självklart för Mats Tunehag.

Ett tredje syfte med artikeln skulle kunna vara att man är kritisk mot Mats Tunehag som person och vill problematisera hans texter. Men då skulle ju artikeln också läggas upp på ett annat sätt. Jag förstår då inte alls kopplingen till SEA, Tunehag är ju engagerad i ett stort antal kristna organisationer på global nivå, bl.a. World Evangelical Alliance – är denna kritik riktad även mot dem, då Tunehag är deras officielle talesperson i religionsfrihetsfrågor? Så det kan inte heller vara ett syfte med artikeln.

De berörda artiklarna av Mats Tunehag får stå för honom, och han får diskutera och svara på frågor som gäller dessa texter. Jag har inte hört talas om de aktuella artiklarna förrän Per Hammarström tog kontakt med mig i somras för att få en diskussion om dem. Det är inte officiella SEA-ståndpunkter. SEA har överhuvud taget inte ägnat oss åt frågan om Islam vad jag kan minnas, däremot har vi mycket ägnat oss åt religionsfrihet. Att ge en rättvis bild av dessa tre artiklar, bör man dock närmare ta del av Tunehags verksamhet, och vad han skriver i ämnet vid olika fall. Dessa tre exempel ger ingen bra och rättvis bild av vad Tunehag står för. Han är ju framförallt religionsfrihetsaktivist, som globalt bekämpat förtryck och tortyr i religionens namn. När man jobbar globalt med den typen av frågor möter man massor av problem med islam, det är ju allmän kunskap.

Jag är beredd att föra en diskussion om Tunehags tre texter, eftersom det är ett stort tryck på mig att göra det. Men behöver då granska dem lite närmare och kan gärna återkomma i frågan. Och en viktig utgångspunkt för mig är att deet är inte främlingsfientlighet att kritisera en religion för att den förtrycker människor.

Och så till Dagens publicering. Jag har suttit i tidningen Dagens styrelse i tio år, och är nu ledarskribent på Världen Idag så jag vet väl de dilemman kristna pressen jobbar med. Det är inte enkelt att göra en bra tidning. Det sker ofta misstag av olika slag.

Men min mening är att denna artikels syfte kan inte vara något annat än att skada SEA som organisation och då tycker jag att Dagen tar på sig ett ansvar när man gör en helsida av artikeln och dessutom lyfter fram den på första sidan. Jag tycker att artikeln är så dålig att den inte borde publiceras, men om man ändå vill publicera den, trots att man är medveten om artikelförfattarnas avsikter, så skulle den kunna ges mer begränsat utrymme längre bak i tidningen.

Det går inte som Dagen ofta gör, att bara hänvisa till att man framför sina åsikter på ledarplats. En tidning kan inte vara objektiv. En kristen tidning i synnerhet kan inte vara objektiv. Man väljer väg genom hur man formulerar rubriker, vilka bilder man lägger in, vilket utrymme man ger åt en viss fråga, vilken sida i tidningen en viss fråga förs fram, hur man formulerar frågor – allt detta uttrycker tidningens linje. Debattsidan kan inte bara vara ett neutralt åsiktstorg i en kristen tidning.

Att man kan misskreditera kristna organisationer på så lösa grunder som sker i denna artikel, tycker jag visar ett nytt lågvattenmärke i kristna debatten i Sverige. Mer om detta i morgon.