För en evangelikal kristen är Bibeln riktmärket för lära och liv. Bibeln innehåller dock en enorm rikedom av sanningar och perspektiv, och som Bibelläsare kan vi lätt hamna i för begränsade perspektiv.

När det gäller en kristen skapelsesyn och en därmed sammanhängande kristen syn på miljöfrågor, miljöengagemang och naturvård – tycker jag ofta att evangelikala kristna och även pingstvänner-karismatiska kristna – har hamnat i för begränsade teologiska perspektiv. Det verkar som att ett gnostiskt perspektiv har tagit över, det materiella är ont eller ointressant. En Gudsrikessyn handlar om en helhetssyn, Gud bryr sig om våra liv, våra kroppar men också allt det skapade.

Den mest klarsynta evangelikalen på detta område var Francis Schaeffer som i början av sjuttiotalet skrev en bok om kristen tro och miljöfrågor och försökte skapa en teologisk helhetssyn. Han gick då i polemik mot en vanlig ståndpunkt vid den tiden, att miljöförstöringen var kristendomens fel. Uppdraget att förvalta jorden ledde till en exploatering av jorden. Schaeffer svarade på denna kritik på ett utmärkt sätt.

Bibeln säger att ”Jorden och allt som uppfyller den tillhör Herren, världen och de som bor i den”. Ps. 24:1. Det är utgångspunkten för en kristen syn på miljöfrågor. Amazonas tillhör Gud. Antarktis tillhör Gud. Korallreven utanför Australien tillhör Gud. Stockholms skärgård tillhör Gud. Norges fjordar tillhör Gud.

Uppdraget till Adam och Eva var att uppfylla jorden, lägg den under er och råd över den. Människan fick ett ansvar att förvalta skapelsen. Den tillhör Gud. Uppdraget är inte att fördärva den, uppdraget är att förvalta den och ta hand om den. Även fiskarna i haven fick uppmaningen av Gud att föröka sig och uppfylla havet. Samma uppmaning till fåglarna. Hur påverkar detta vår moderna havsfiskepolitik som mer bygger på utrotning?

Syndafallet drabbade även skapelsen. Död och förintelse smög sig in även där, det som var gott och som var skapat av Gud. Men det var ändå Guds skapelse, den fortsatte att tillhöra Gud. Skaparen övergav inte sin skapelse.

Jesus talade om skapelsen. I bergspredikan sade han: ”—Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske fader dem” Matt. 6:26. Jesus talade inte bara om fåglar i bergspredikan, han talade även om blommorna. ”Se på ängens liljor hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset” … Matt. 6:30

Det intressanta med dessa bibelord är att de visar att Gud aktivt bryr sig om sin skapelse. Den himmelske fadern föder fåglarna. Det är Gud som ligger bakom skönheten hos ängens liljor. Vi predikar ofta om hur Gud bryr sig om oss människor, hur ofta predikar vi om att Gud även bryr sig om fåglarna och blommorna.

Profeten Hosea tar upp i kapitel 4, vers 2 och 3, att även skapelsen och naturen lider, när vi människor syndar. Han talar om att fiskarna, djuren på marken och fåglarna förgås, på grund av att människorna har brytit mot Guds förbund.

Psaltaren 148 visar hur hela skapelsen tillber Gud. Bergen uppmanas att prisa Gud, vilda djur och all boskap, fruktträd och all cedrar, vinden och havsdjur – hela skapelsen, allt skapat ska lova Gud. De ska prisa Herrens namn för att Gud har skapat dem.

Psaltaren 104 är en mäktig skildring av hur Gud bryr sig om, och är engagerad över hela sin skapelse. De unga lejonen begär sin föda av Gud. Herrens träd blir mättade, Libanons cedrar har Gud planterat. Gud har låtit källor flyta fram i dalarna, mellan bergen. Du vattnar bergen från dina salar.

Gud är närvarande i hela sin skapelse. Gud ligger bakom både Dalälven, Sognefjorden och Amazonfloden. Han är engagerad i skogen, i haven, i djurlivet.

Vilka konsekvenser får det för synen på biologisk mångfald? Vilka konsekvenser får det för vår syn på att sprida kemikalier i naturen? Vilka konsekvenser får det för vår syn på utsläpp av växthusgaser som påverkar atmosfären och därmed allt liv på jorden? Vilka konsekvenser får det för vår syn på skogsbruket? Vilka konsekvenser får det för vår syn på jordbruket?

Bör inte vi evangelikaler börja läsa Bibeln lite mer innantill, lite mer bokstavligt, då hittar vi massor i Bibeln som har direkt koppling till miljöengagemang.

Skapelsen ska också upprättas, precis som människan ska upprättas. Kristi försoningsverk gäller hela skapelsen. Den väntar på Guds barns uppenbarelse skriver Paulus i Rom. 8:19. Skapelsen har lagts under förgängelsen men ska bli befriad.

Medan vi väntar på Jesu tillkommelse och den kommande tidsåldern, har vi ansvaret att predika evangelium för hela världen, men skaparens uppdrag att vårda och förvalta skapelsen ligger fast – ett uppdrag vi människor har ändå in i evigheten. Allt ska bli upprättat igen, även Guds skapelse.

På domens dag ska vi även få göra räkenskap för hur vi har förvaltat Guds skapelse.