Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Jag skulle vilja fortsätta diskussionen jag tog upp om Charles Kridiotis blogginlägg om så kallade ”Simple church”. Jag och Charles har träffats för ett lunchsamtal för att försöka reda ut detta.

Skulle vilja utveckla diskussionen och förklara mig. Kristna församlingar organiserar sig på många olika sätt idag. Det finns små församlingar, det finns stora församlingar. Det finns megakyrkor, och husförsamlingar. Det finns förortsförsamlingar och innerstadsförsamlingar. Det finns landsbygdsförsamlingar och storstadsförsamlingar. Det finns mycket traditionella församlingar och det finns mycket moderna församlingar. En del föredrar historisk-liturgisk kyrka, en del föredrar avslappnad form med pastor i jeans och senaste musiktrenden.

Även i Sverige är den lutherska enhetskyrkans tid över, då alla gick till samma kyrka och samma samfund. Allt annat var förbjudet för 200 år sedan.

Kristi kropp är en, Kristi kyrka är en, men vi möts på olika platser och organiserar oss på ett spretigt sätt. Det är möjligt att ha ett antal olika församlingar men ändå uttrycka en synlig enhet i Kristus.

Om jag nu avgränsar min analys till två trender i vår tid. Det lilla och det stora. Dels har vi en trend med husförsamlingar, ”simple churches”, cellgrupper, det finns olika namn. Men fokus är att den kristna kyrkans uttrycksform främst är småskalig. Folk kan känna delaktighet och närhet. Man behöver inte lägga en massa pengar på byggnader och anställda. När den lilla gruppen börjar bli för stor för ett hem eller annan mindre mötesplats, delar man sig, avknoppar sig och bildar en till församlingsenhet. Det här är en kraftigt växande trend i internationella kristenheten, inte minst i ett land som Kina. Men det finns en spridning både i USA och Västeuropa. I vissa delar av världen där den kristna kyrkan är förföljd och underjordisk, är husförsamlingen och ”simple churches” det enda möjliga alternativet.

Den andra trenden är megakyrkan. Även om megakyrkor fortfarande är en marginell företeelse i USA:s kyrkoliv, så är det en växande trend. I svensk kristenhet har megakyrkor spelat en stor roll, inte minst beroende på att pingströrelsen byggdes upp enligt principen en församling i varje stad. Filadelfia i Stockholm och Smyrna i Göteborg, pingstkyrkan i Jönköping m.fl. blev tidiga megakyrkor.

Livets ord i Uppsala är en påtaglig megakyrka. Hillsong i Stockholm är väl den senaste i denna kategori. Megakyrkor präglas av en stark och visionär ledning, skicklig organisation, stora gudstjänster, och blir ofta bas för mission, församlingsgrundande, bibelutbildning och annat.

Den lilla församlingen har en oslagbar fördel i att skapa närhet och engagemang, lärjungaformande är enklare i den lilla församlingen. En nackdel med den lilla församlingen är att man har svårt att täcka in alla behov. T.ex. för familjer med barn i olika åldrar. Hur man än gör så har tonåringar behov av att röra sig i större gäng, större församlingar har lättare att dra till sig tonåringar och tonårsfamiljer. Ska man organisera ett bra barn- och familjearbete krävs det en viss volym. Och även om små gudstjänster har sina poänger, så har stora gudstjänster och kristna sammankomster en unik förmåga att nå och attrahera människor. En annan nackdel med den lilla församlingen är att den har en tendens att vara instabil. Livslängden är betydligt högre hos större församlingar än hos små församlingar.

Den stora församlingen har sina styrkor på dessa områden. Man kan bli mer heltäckande när det gäller att nå människors olika behov och livsfaser. Och man kan utveckla fullt ut den dynamik som skapas i större gudstjänster. Megakyrkan blir också mer ett ansikte utåt för kristenheten och kan inte minst i media förmedla den kristna tron. Det är megakyrkepastorerna i USA som syns och hörs i amerikansk TV och sekulär debatt. Megakyrkans svaghet är att den kan bli opersonlig, det kan bli svårt med lärjungaformande, man kan lättare glida med och ingen vet hur man lever, det kan bli svårare med personlig delaktighet. Megakyrkor med en duktig ledning lyckas med att forma smågrupper och skapa delaktighet, och skapa lärjungaformande miljöer, även om församlingen är jättestor. Men det är en svår ledarutmaning.

Min enkla poäng är att människor är olika, det behövs både husförsamlingar och ”simple churches” och megakyrkor, och en rad olika församlingar som ligger någonstans mitt emellan. Inte minst i dagens storstäder behöver vi bygga församlingar med olika inriktning och profiler för att nå en alltmer heterogen befolkning. Megakyrkor kräver dock betydligt större utrustning och kompetens hos ledningen för att fungera bra, här har vi olika gåvor i Kristi kropp, där vi kan komplettera varandra. Jag vill inte spela ut dessa modeller mot varandra.

Låt mig ta en enkel bild. Fotboll.

Vad har församlingar med fotboll att göra? Min poäng är att det finns fotbollslag på olika nivåer. Överallt finns det fotbollsserier för knattelag och pojklag. Det finns korpserier. Det finns division fem för lag som består av motionsspelare och som trivs med det. Men sedan finns det elitnivån. Och så finns det globala elitnivån. Barcelona, Milan, Manchester United m.m.

Min poäng är att allt behövs. Finns det inga knattelag blir det inte heller något Barcelona. Det är i alla lokala småklubbar runt om i världen som proffsspelarna rekryteras. Och Barcelona och Milan inspirerar knattespelarna och division fem-spelarna, man tittar gärna på TV och lär sig och blir inspirerad, när de stora stjärnorna spelar.

Kanske är det så även med kristna församlingar. Det är bra med Willow Creek och Bill Hybels, med Rick Warren och Saddleback, med Niklas Piensoho och Filadelfia, med Ulf Ekman och Livets ord, med Andreas Nielsen och Hillsong.

Men i Kristi världsvida församling behövs också små lokala kristna gemenskaper, församlingsplanteringar i ett vardagsrum och på ett café, en ny liten församling i ett studentområde.

Det lilla och det stora. Allt behövs. På samma gång. Både Barcelona och pojklaget i Rågsved.

Stockholm behöver både Filadelifa, Hillsong, och en nystartad församlingsplantering i studentområdet Kungshamra, en pionärförsamling med fokus på etiopier-eritreaner och husförsamlingen i området XX. Det viktiga och avgörande är att man når och vinner människor, och gör lärjungar av dem.

  • Richard Hultmar

    Det är inte helt rättvisande att jämföra dagens svenska Megakyrkor med tex Filadelfiaförsamlingen i Stockholm på 30-talet. Det var en helt annan rörelsedynamik i pingströrelsen och ÖM m.fl. på den tiden där man sände evangelister till varje stad, samhälle och by och grundade församlingar. Man tillverkade egna gitarrer, sångböcker och hade en modell för hur man skulle starta en ny församling på varje plats på kartan. I en sådan rörelse har en Megakyrka sin givna plats som motor. I vår tid när Megakyrkorna samlar kristna ungdomar från hela Landet och tränar dem till mötesvärdar och ljudtekniker, istället för evangelister som planterar församlingar, är jag mer tveksam till fenomenet Megakyrka. Självklart kommer människor till tro och blir lärjungar, men vore det inte mer spännande med lite rörelsedynamik? Gillar inte fotbollsallegorin utifrån ett landbygdsperspektiv, där fotbollsplanerna växer igen, för att de stora klubbarna i städerna slukar sponsorpengar, och ideella krafter, och småkillarna har inget knattelag att spela med.  Är det så vi ska ha det i kristenheten också? Det behövs församlingar i storstäderna, men det behövs också församlingar på orter där det bara går att ha små församlingar. Därför bör Megakyrkorna ge förutsättningar för att starta enkla församlingar, för rikets skull. Till sist vill jag bara säga att jag tycker om alla former av pionjära satsningar, både Mega och Simple om inriktningen är missionerande och inte inåtvänd. 

  • Ps23enkristens

     Nedan utan för ämnet en vädjan om hjälp??? Stefan och den som vill ??? Ber om er förbön för minna barn och deras mor om ett liv i tron som frälsta igenom Guds nåd och sanning och kärlek och skydd och omsorg? Helt  välsignat i frid med Gud och Guds Ord och vilja och människor och livet och sinna egna ? Och Guds Ord och Guds församling och kristna sammanhang och på rätta vägar för dem  med Gud och hela livet ? På rätt väg i andens frukter  och med andens gåvor  och all Guds nåd och välsignelse och frihet och frid med Gud  och Guds Ord bibeln och vilja blott därefter?Upprättade i trons lydnad med liv och övernog i Guds nåds mångfald som Gud vill för Gott och för evigt och villigt och tacksamma i tron ?

    Och med  vardag och  fritid  och god gemmenskap och församling och gott privatliv och lungt och tryggt och verkligt menningsfull och glädje rikt i Guds nåd och Goda vilja i Gud och underbara livsgnista och evig i Jesus vår Herres godhet och kraft  ?Och bildning och jobb och gott och rätt ställt med i trygghet och säckerhet med Gud ? På rätta väggar  som Gud vill  efter Guds Ord för tid och evighet? Med Herren som sin sköld och skärm  och styrka och försvar och genrositet och vishet och integritet och barmhärtighet i försonningen i kristus med kristus som sin rättfärdighet försonnade med Kristus med Gud och alla  och varandra och sig själva  och livet i Gud ? Och med Guds Ord och vilja och kristna och kristna sammanhang blott som Gud vill , Gode Gud ?Och likaså för alla och mig och livet angående allt och alla som Gud vill i Gud Kol 2:14-15? Och till tro och till sundhet i tron i den sunda tron och läran och frälsningen för gott och för evigt ? Och med ett och till ett gott liv och samhälle för och från Gud som det blir bäst nu och alltid , Gode Gud  som vårt Hälleberg byggt på ditt Ord bibeln så huset består  med liv och övernog igenom alla tider  och för tid och evighet? som du bara vill  Gode Gud och villigt för din skull  och med trygg tillit till dig och ditt Ord och din vilja och nåd och sanning och dig Gud och ditt Ord  och livet och dinna kristna sammanhang med din integritet och barmhärtighet  ?Och trots allt för din skull ,och till din ära genom din nåd som varar evinnerligen och kärlek som aldrig förgår nu och fortsättningsvis och för gott och för evigt med trygg och äckta tro på dig och omvändelse till dig och till levande relation och frälsning och pånyttfödelse till ditt barn med evigt liv i dig Gud och med dig Kristus som vårt härlighets hopp i oss i din härlighet bara som du vill Gode Gud för tid och evighet i Jesus namn,amen Ronny ps 103 ,ps 3,ps 23, ps 24 … Jhon 3:16-17, Jhon 14:6, matt 28 :18-20, Joshus 1.8 ,Jes 53:5 och lukas 22-24 och 1kor 13 Kärlekens lov , Jermia 31:3… ps 136:1 Guds nåd varar evinnerligen och Herren är vår frid …Ps 62:1 Endast i Gud har du din ro min själ( vår själ)Jes 40:10-11 ,Jes 40:27-27- 31…Ps 104…Guds frid och Gud välsigne er, och dig ,och alla, och livet ,som Gud vill!!!

  • Sward

    bra kommentar,
    hälsar
    Stefan Swärd

  • Pingback: M4europe.se « Richard Hultmars blogg()

  • Pirko_s

    Megakyrkor är mest till för redan kristna iaf i Sverige kolla bara på Livets Ord. 

  • Thomas Sjoberg

    Usch, den där fotbollsliknelsen smakade riktigt illa, använd inte den mer är du snäll. Skulle Megakyrkan vara på elitnivå kontra den lilla församlingen. Ska målet för knattespelaren vara att vara en stjärna i Megakyrkan?

  • wildwest63

    Alla församlingar behövs. Skillnaden går mellan de som predikar Guds ord och de som predikar snällistisk humanism. Man kan inte organisera ihjäl sig. Jag gillar när församlingar frivilligt sammansluter sig till organisationer. Det var inte den tidigare pingströrelsen bra på med sin teologi om en församling per stad. Slagkraften går förlorad om man inte vill samarbeta med varann.
     
    Vad man aldrig kan göra är att isolera sig, vilket går i linjen med Richard Hultmars kommentar. Där är husförsamlingar i riskzonen. Man kan odla specifika beteendemönster, det kan bli något sektliknande över det om man inte har utbyte av tankar med andra. Detta är ju också ett problem i t ex Kina, detta var också ett stort problem i det gamla Sovjet.
     
    Det finns många restauranger i en stad för att människor gillar olika rätter. Huvudsaken är att man blir mätt och gärna vill komma tillbaka. Problemet är när det går slentrian i menyn, när den inte förnyar sig, då försvinner ätarna åt olika håll, restaurangen slår igen, det öppnas en ny. Detta sker ständigt i kristenvärlden. Det är inte bra, det är åtminstone slöseri med resurser.

  • Sward

    Bilden haltar säkert, men innehåller nog ändå korn av sanning.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • Niklas

    ”Simple church”… 

    Vi bor i Sverige och talar svenska. Trots detta tillåter vi oss själva att använda utländska uttryck. Till vilken nytta? Det svenska språket har över 200.000 tusen ord att beskriva tillvaron med. Mota Olle i grind och lär den unge den väg han ska vandra, så viker han inte av därifrån när han blir äldre. 

    Här tycker jag att många som uttrycker sig offentligt i kyrkans miljö ska vårda vårt svenska språk. 

  • http://www.facebook.com/people/Henrik-Emanuel-Wagbrant/1431366114 Henrik Emanuel Wågbrant

    Megakyrkor är mer en företeelse kopplad till vår kultur än de små församlingarna (som också i viss mån är kopplade till vår kultur) . Om inte PA-system, religionsfrihet och välstånd skulle finnas i ett land skulle inte ”megakyrkor” existera på samma sätt som de gör nu. Jag vill inte kritisera, utan undrar bara hur du skulle formulera megakyrka/simple church-frågan utifrån bibeln? :-)

  • Micke Goteman

    Det är väl trevligt att det finns så många spännade språk att vårda. Ibland kanske det är nyttigt at blanda lite grann också. Det har väl egentligen sällan funnits perioder i historien då ett språk förblev oförändrat under någon längre tid :)

  • Micke Goteman

    Fick samma tankar som Thomas vid tanken på spelare av olika förmåga i större och mindre församlingar. Men håller med dig i poängen Stefan, Det finns stora behov av många olika uttryck av att vara församling.

  • Micke Goteman

    Jag tycker nog att jag sett ganska många exempel på hur ”Megakyrkor” tränar och formar mer än bara mötesvärdar och ljudtekniker. Jag håller med Stefan om att Megakyrkan är en plats som kräver en skicklig och känslig nivå av ledarskap. Som min kära vän David Johansson så väl uttryckte det för mig, det kan vara så att stora kyrkor ofta (kanske inte ALLTID) är stora för att de ÄR duktiga på att se och utmana människor.

  • Niklas

    Att förändra det svenska språket med förhållandevis amerikanska uttryck (och ibland slang-uttryck) ser jag inte som någon språklig utveckling. 

    Det handlar nog mer om att man har ett fattigt ordförråd. 

    Om inte vi vårdar vårt språk, vem ska då göra det? Amerikanerna, fransmännen, nysvenskar? 

  • Charles Kridiotis

    Sorry Stefan, jag håller med Thomas – fotbollsiknelsen är inte bra alls! Skall det betyder att ”Enkla församlingar” är bättre för att nästan alla är engagerad från ”pojkar” och ”flickor” till ”föräldrarna” (GÖRANDET)? Och att Megakyrkor är dåliga för att tusentals titta på medan några få är enagagerad? Tror inte du menade det :-).

  • Charles Kridiotis

    Du har rätt Niklas. Du kanske kan hjälpa oss? Jag användar ”Enkel församling” eller ”Enkla församlingar” fast att det finns bara ett ord på grekiska som beskriver alla församlingar oavsätt. Jag vill helst bara använda ”församling” som i N.T. men använda ”Enkel församling” för att skilja från kyrkbyggnaden, traditionella kyrkor, scenkyrkor, inåtvänd husförsamlingar, kollektiv o.s.v.

    När man är i Europa använda jag och andra ”Simple Church” för att beskriva ett sätt att vara och bygga missionerande församlingar som möts i hemmet, kafé, kontor, o.s.v. och ja, även i kyrkbyggnader när det passar. Då förstår folk vad vi menar oavsätt var vi kommer från.

    Omkring 2001 och 2002 började någonting händer i Europa när det gällde mission. ”Vanliga” kristna (d.v.s. icke professionella för det mesta) började ”GÅ” ut och nå sina medmänniskor vart än de befann sig med evangeliet istället för att bjuda in folk till en kyrkbyggnad (”KOM TILL OSS”). På slutet av 2010 fanns det nästan 148,000 kristna i ”enkel församlings” miljö med en genomsnitt tillväxt på 23% per år. 33% av tillväxten var nya som har kommit till tro på Jesus. Jämfört med det traditionella församlingar som tappar med 1% för varje år och evangelisk/karismatiska ny församlings planteringar, inklusive ”megakyrkor”, som växa med 1% är detta imponerande. Gud gör saker i Europa som påmine oss om Apostlagärningarna i vår nutid. Folk nås med evangeliet i sin vardagsliv och det sker med under, mirakel, botande, befrielse och praktiskt omsorg för människor.

  • Charles Kridiotis

    Henrik du är på rätt spår tycker jag. När jag lunchade med Stefan för ungefär två veckor sen några av frågorna som jag stöllde var: Enligt Bibeln 1.) Vad är vår budskap? 2.) Vad är vår mandat? 3.) Vad är mission? 4.) Vad är vår model? 5.) Vad är medeln? 6.) Vad är metoden? 7.) Vad är vår tjänst? och 8.) Hur ser vår sammankomsterna ut?

    Dessa frågor är grundläggande, inte frågorna om ”enkel församling” kontra ”megakyrka.” Svar på frågorna utifrån skriften kommer avgöra om i vilken sammanhang, församlings miljö, vi gör lärjungar som gör lärjungar som gör lärjungar…

    Dessa frågor skulle Stefan ta upp när vi träffades. Säkert kommer mer bloggning om detta i framtid. 

  • Charles Kridiotis

    Fråga: Vet du hur mycket procent i megakyrkor blir lärjungetränad och bli apostlar, profeter, evangelister, lärare, pastorer, äldste, diakoner?

  • Micke Goteman

    Jag ser språkutveckling som en demokratisk frihet. Majoriteten styr. Finns det tillräckligt intresse för att använda eller låta bli att använda vissa uttryck så går det ju åt det hållet. Personligen ser jag inte att vårda eller bevara ett språk som ett mål med ett syfte i sig själv. Så länge det fyller sin funktion, att hjälpa oss kommunicera med varandra så känns det bara kul att saker förändras lite ibland.

  • Maria

    Vi som människor är olika och fungerar olika. Jag är uppvuxen inom frikyrkan och har befunnit mig olika typer av församlingar. Just nu är jag med i en husförsamling. Visst kan jag personligen sakna att vara med i ett stort sammanhang, att ha en tydlig roll i en organiserad kyrka, att få gå på gudstjänster med medryckande predikningar och lovsång. Det kan jag helt ärligt säga att jag saknar stundom… Men, gällande lärjungaskapet, så tycker jag att det är mycket enklare att leva som en lärjunge utifrån det sammanhang jag står i nu. Jag tycker det underlättar för mig att leva missionerande, att vara en bibelläsare, att dela med sig av sina gåvor när man träffas med församlingen men också i vardagen. I detta tror jag de små församlingarna KAN ha en styrka- att göra det enklare för medlemmarna att vara missionerande lärjungar. Men, det är bara min enkla erfarenhet än så länge… 

  • Kommentaren

    Till Ps23enkristen:

    Sorry, att behöva säga det, men… allt osammanhängande löst överandligt ”tugg” passar sig inte här. Som i alla liknande kommentarsfält, bör man hålla sig till ämnet. Ett väldigt bra råd… Försöka inte göra flera inlägg o absolut inte här.

    Från en gästläsare

  • felicia

    Det är väl ändå kvalitén som räknas å inte kvantiteten i våra församlingar eller hur stor eller liten den är? Jag letar idag efter en SUND församling som INTE är influerad t.ex. av framgångsteologi eller inslag av New Age med mera. Det viktigaste ska väl ändå vara att en församling håller sig ren från irrläror å villoläror? Sedan om församlingen är liten, mittemellan, stor eller mega är av underordnad betydelse för mig.



Subscribe to Stefan Swärd