Kunskap och fakta får stryka på foten
Pastor Stefan Swärd skrev en artikel på Brännpunkt med rubriken Medmänskligheten får stryka på foten (17 februari). Den gode pastorns text är säkert välment och hans intentioner goda. Men det är inte så mycket som är korrekt i den.
Han talar i sin text genomgående om ”flyktingar” när han i själva verket menar ”asylsökande”. Det är nämligen en ganska liten andel av de asylsökande som är flyktingar (enligt FN-konventionens och utlänningslagens definition). Visserligen är Migrationsverkets statistik knappast ett under av tydlighet, men med lite detektivarbete får man fram att andelen asylsökande som klassats som flyktingar under de senaste tio åren (2001-2010) har varit i genomsnitt cirka 9,5 procent av alla asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd (PUT) i Sverige. Lägst var siffran år 2006 då endast 4,6 procent gavs flyktingstatus och högst var den år 2010: drygt 19 procent. Det är inte seriöst att, trots ovedersägliga statistiska fakta, som pastor Stefan Swärd gör bara tala om ”flyktingar”. Det är förvirrande att han talar om ”flyktingpolitik”, när i själva verket den politik som förs på området är en migrationspolitik där många andra asylsökande, inte bara flyktingar, inräknas.
Det vackra talet om barmhärtighet och medmänsklighet är vi många som stämmer in i. Men barmhärtighet och medmänsklighet är inte detsamma som politik och juridik, och lagar som i demokratisk ordning stiftats av Sveriges riksdag och regering ska följas. Annars blir det anarki! När pastor Stefan Swärd skriver att ” Sverige är i dag i det närmaste ett slutet fort när det gäller att ta emot flyktingar…” så har han fel. 2010 (Migrationsverkets statistik för 2011 har inte publicerats än) var året då Sverige tog emot flest flyktingar under ett helt decennium, såväl procentuellt som numerärt! Det lägsta antalet flyktingar som under samma tid togs emot numerärt var 307 under 2001 och 4,6 procent procentuellt under 2006. Det är bara att läsa innantill i Migrationsverkets statistiktabeller.
När Stefan Swärd skriver att ”den känsla vi har är att Sverigedemokraternas väljarframgångar skapar en restriktion även i den svenska flyktingpolitiken”, så borde han inte ha gåt enbart på sin känsla utan tagit reda på fakta. Han har alltså fel även där eftersom det tvärtom är så, att det är flest asylsökande som har fått flyktingstatus åren 2008, 2009 och 2010 medan Sverigedemokraterna suttit i riksdagen.
Barmhärtighet och medkänsla är viktiga egenskaper och känslor. Men man måste också handskas sanningsenligt och korrekt med fakta, om man ger sig in i debatten. Om man vill få gehör för sin vädjan om dessa egenskaper och känslor så kan man inte lyfta fram enskilda fall, lösryckta ur sina sammanhang, utan att redovisa hela bakgrunden. Det är inte hederligt och det bidrar till att ge en felaktig bild av hur asylprocessen gått till. Samma sak gäller när man vårdslöst handskas med ord och begrepp som ”tvångsutvisades” (vilket Swärd gör) och man inte förklarar att den som fått avslag på sin ansökan om asyl enligt lag ska lämna landet och har all möjlighet att frivilligt göra det med hjälp av Migrationsverket. Det är bara om man vägrar följa lagen, vägrar följa domstolsbeslut som säger att man inte har rätt att vistas i landet, som ärendet överlämnas till Polisen. Polisen är en myndighet som i sin tur har lagstadgad plikt att se till att utvisa personer som vistas olagligt i landet.
Swärd är förvånad över att asylsökande, som han alltså felaktigt betecknar som ”flyktingar”, utvisas ”helt plötsligt efter ett antal år i Sverige”. Det är märkligt att han inte vet att det handlar om personer som hållit sig undan och vägrat komma till Migrationsverket för att i samråd diskutera sin återresa, och som kanske påträffas efter en längre tid. Självklart går ju inte besluten om utvisning bara upp i rök, de kvarstår hur länge man än håller sig gömd. Det här är basala fakta som borde vara väl kända för alla numera, inklusive pastor Stefan Swärd.
Påståendet att ”flyktingarna är de allra mest utsatta i Sverige idag” är inte heller korrekt. De som får uppehållstillstånd och flyktingstatus har rätt att få främlingspass och att få hit sina anhöriga så fort som möjligt, utan försörjningskrav. De har därmed en positiv särställning bland alla som beviljas uppehållstillstånd.
Rätt ska vara rätt.

Ett (vanligt) skäl till avslag är att det  måste företes originalhandlingar… Att i en flyktsituation ha detta eller ens  kunna ordna exempelvis vis originalprotokoll ur demokratirörelsens styrelsemöten i aktuella landet är en närmast omöjlig omständighet. Att åka tillbaka för att försöka ordna detta innebär en säker period med tortyr och sannolikt avrättning. Överklagandet blev en ren prestigefråga ärendet inleddes med en fullständigt inkompetent advokat som inte ens påkallade rätten till tolk på modersmålet, inte såg till att översätta den dokumentation som fanns men som kunde fakturera sitt arvode i godan ro efter ett minimum av engagemang.