Det har uppstått en intressant replikväxling mellan mig och Urban Thoms på Dagen som jag skulle vilja kommentera. Jag skrev så här på min blogg 3 oktober med anledning av att jag väntar med nyfikenhet på en debatt om min nyutgivna bok: ”Är mycket nyfiken på tidningen Dagens reaktion. Därifrån har det hittills varit en kort nyhetstext. Dagen skrev ju uppskattande om Rob Bells bok. Min bok ligger betydligt mer i linje med pingströrelsens och EFK:s traditionella syn på dessa frågor i jämförelse med vad Bell gör. Var står Dagen idag? Man kan också ställa den frågan då systerföretaget Libris Media ger ut Rob Bell men refuserar min bok. Är det verkligen Lausannedeklarationen som gäller med nya ägarkonstellationen?”
Urban Thoms skriver då följande kommentar på min blogg: ”Blir lite konfunderad av Swärds sätt att resonera. Betyder det att om en Dagenrecensent skulle tycka att Swärd skrivit en dålig bok, eller har invändningar i största allmänhet, så har tidningen tagit ställning för Rob Bell och mot Stefan Swärd? Att tidningen då har fjärmat sig från Lausannedeklarationen?
Samma sak om Swärds bok inte resulterar i minst lika mycket spaltutrymme som Rob Bells, då ska det också ses som ett ställningstagande från Dagens sida.
Jag tycker det är ett märkligt sätt att resonera. Det synsättet rimmar mycket dåligt med hur en redaktion arbetar.
Dagen skrev en nyhetstext i samband med att Swärds bok kom ut just för att tidningen finner ämnet intressant och Stefan Swärd är en viktig röst i den kristna debatten. Möjligen var texten för kort för att falla författaren i smaken, men å andra sidan var det säkert desto fler som läste den.”
Låt mig få utveckla resonemanget och uttrycka mig lite tydligare. En kristen tidning kan inte vara teologiskt-ideologiskt neutral. Vilka rubriker man sätter, vilka frågor man tar upp, vilka frågor journalisterna ställer – är uttryck för ideologiska och teologiska värderingar. Även vilka kristna böcker man uppmärksammar, uttrycker sig positivt eller kritiskt om.
Frågan om synen på himmel och helvete, och den eviga domen är en vattendelare i hela västvärldens kristenhet. En mer konservativ kristen syn där man slår vakt om en mer bokstavlig läsning av Bibeln och kyrkans tradition krockar med en benägenhet att göra kristna kyrkan mer tidsanpassad och anpassa budskapet efter tidsandan. Mycket förenklat kan man skilja på en konservativ och en liberal linje i den kristna kyrkan, och den går på tvärs genom många samfundsgränser. De samfund som uppstått senaste 100 åren och har sina rötter i pingströrelsen, som t.ex. den svenska pingströrelsen och EFK, har kategoriskt tagit ställning för den konservativa linjen i tolkningen av den kristna tron i den här typen av frågor (i varje fall om vi ser historiskt på frågan). I en svensk kontext är det framförallt Svenska kyrkan som tagit ställning för den liberala linjen men också med ett mer omfattande stöd bland de äldre samfunden, som nu formar Gemensam framtid.
Bells bok ligger uppenbarligen i linje med den liberala trenden, även om han behåller ett visst evangelikalt språkbruk. Francis Chans bok som kom ut i somras är ett exempel på en bok som värnar om befintlig bibelsyn och bibeltolkning, den kan klassas som konservativ. Min bok ligger mycket nära Chan i perspektivet på dessa frågor. De ledande evangelikala teologerna och förkunnarna i USA kommer nu med moteld mot Bell, bland annat New York-pastorn Keller som jag uppskattar mycket. Både Bell och Chan kommer ut på svenska under hösten, så vitt jag vet kommer Livets ords förlag att ge ut Chans bok.
Att en tidning som Världen Idag väljer att ge utrymme åt och uppmärksamma en bok som kan klassas inom ramen för den konservativa hållningen, det är också uttryck för ett ideologiskt och teologiskt ställningstagande hos chefredaktören.
Jag ställer frågor i min text om Dagens linje, jag uttrycker inga påståenden – vi har ju inte facit i handen ännu. Jag kommer med intresse följa hur Dagen uppmärksammar t.ex. Chans bok i jämförelse med Bell. Att Libris Media satsar på Rob Bell väcker frågor hos många inom Pingströrelsen och EFK, det kan man inte bortse ifrån – i synnerhet om man samtidigt avvisar böcker som företräder en mer konservativ linje i denna fråga. Låt oss bortse från min bok för stunden, för det här handlar inte om en enskild bok, utan om grundläggande teologiska och ideologiska konfliktlinjer i kyrkan. Om det nu blir så att Libris media satsar på Rob Bells bok och tidningen Dagen ger mest uppmärksamhet åt Bell i positiva ordalag, kan jag inte tolka det på annat sätt än ett tydligt ideologiskt ställningstagande. Och som krockar med ideologiska linjen hos de ledande svenska ägarsamfunden och Lausannedeklarationen – i varje fall enligt min uppfattning. Men här ställer jag bara frågor, jag kommer med intresse att följa bevakningen och rapporteringen närmaste månaderna. Och kommentera saken mer ingående när vi har facit i hand ett tag efter årsskiftet.
Och för att uttrycka sig mycket tydligt. Det handlar inte om den ena eller andra boken. Det handlar om olika bibeltolkning, olika syn på grundläggande kristna lärofrågor och olika syn på hur vi ska predika evangeliet i vår tid. Här menar jag att Francis Chan och Rob Bell står för två helt olika linjer.
En kristen tidning kan inte stå neutral i den här typen av diskussioner, inte ens på nyhetsplats. Vad man skriver om, hur frågorna ställs, vad man uppmärksammar, vilket utrymme man ger åt olika frågor – kan i vissa lägen vara uttryck för grundläggande teologiska och ideologiska ställningstaganden.
Jag skulle dessutom uppskatta lite tydligare hållning i den här typen av grundläggande teologiska och ideologiska debatter från de samfund som är delägare av Libris Media och Dagen.
Och en sak till. Det är mycket okunnigt att beskriva Bell som nytänkare i frågor som gäller himmel och helvete. Missionsförbundaren EJ Ekmans bok från 1903 har nu kommit ut i ny tryckning. Han har identiskt samma uppfattning som Bell, och Ekman blev avfärdad som univeralist i dåtidens frikyrkomiljö. Jag tycker dock att Ekmans bok är bättre än Bell, han gör större ansträngningar att försöka förankra sina teser i Bibeln, och har en mer genomtänkt teologisk hållning.