Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Bra att Campus Crusade for Christ byter namn. På tiden. En synnerligen korkad idé att kalla kristen evangelisation för korståg. Det har ju varit en vanlig term i Billy Grahams efterföljd, även i Sverige under många år.

  • http://tony48.blogspot.com/ Tony Malmqvist

    Antar du syftar på medeltidskristendomen? Men vad har det att göra med  den tid som nu är?
    Förvisso begicks det ohyggliga grymheter under och i korsriddarnas spår. Men att det på nåt sätt skulle ligga i fatet för kristen evangelisation idag har jag svårt för att se

  • http://www.kolportoren.com/ Joachim Elsander

    Jag är helt med Stefan efter den 11 sep och Bushs ”korståg mot terrorism” så knöts ordet på nytt med starkt negativa känslor, speciellt inom muslimvärlden. Så om det funkade hjälpligt på 1950 talet är det helt kört idag, Speciellt om man vill ni den muslimska världen.

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Precis – ingen skugga över t.ex. den uppfinningsrike pacifisten John Hedlund som snarast byggde på ”kontrastverkan” – här kommer  ett vapenlöst korståg med tält och 22.22-möten! I tydliga sammansättningar som ”korståg mot knarket” o dyl. kan termen fortfarande funka inomlands (ungefär som NT:s kamp- och stridsmetaforer inte blir obrukbara bara p.g.a. krigens ohygglighet i sej), men jag håller helt med Stefan Swärd och Joachim Elsander (som är ense här, härligt! ;o) om att korstågsmetaforiken är djupt olycklig i den globala missionen.

  • David Nyström

    Faktiskt märkligt att termen blivit så utbredd och levt kvar så länge. Ordet ”kampanj” är visserligen också krigsrelaterat  (romarnas härtåg), men har en annan innebörd idag och används allmänt för olika events. ”Korståg” däremot för tankarna enbart i en riktning…

  • Ludvig

    Larknews rapporterade om namnbyte redan 2003. http://larknews.com/may_2003/campus_jihad.html

    OBS! Larknews.com är en humorsajt…

  • Anonym

    Vad var fel med korstågen?

    Att försvara kristendom mot svärdets religion var helt ok!

  • http://www.kolportoren.com/ Joachim Elsander

    😉

  • Westinbo

    Lite fakta om korstågen. Det var inte påven, utan adelsmän i
    norra Spanien som i slutet av 1000-talet lanserade en ny typ av militärt
    fälttåg, korståget, mot muhammedanerna som kontrollerade största delen av
    Pyreneiska halvön. Kyrkan sanktionerade återerövringen av detta en gång kristna
    land och lovade säker frälsning åt alla riddare som deltog. Vid mitten av
    1200-talet höll Det heliga romerska kejsardömets korstågsriddare på att besegra
    de hedniska slaverna öster om Elbe och att lägga de södra och östra delarna av
    Östersjön under tysk, och följaktligen kristen kontroll. Det mest sensationella
    men minst framgångsrika korstågen hade som mål att erövra det heliga landet
    från muhammedanerna. Påven själv välsignade det första korståget mot det heliga
    landet och utlovade återlösning åt det korsfarare som räddade Kristi grav ur de
    otrognas händer. (Påminner om nutida militant islamism som försäkrar en plats i
    paradiset för islams krigare och försvarare mot de otrogna). Riddare från hela
    den latinska kristenheten lyssnade till påvens vädjan. Under de närmaste 200 åren
    deltog de i en serie fälttåg mot de arabiska muhammedanerna och även mot det
    bysantinska kejsardömet. Korstågen förändrade det feodala samhället och den
    västerländska civilisationen på flera sätt även om de inte lyckades lägga Det
    heliga landet under kristen kontroll: de minskade de lokala krigen i Europa
    genom att suga upp de överflödiga riddarna till att delta i utländska krig, de
    stimulerade handeln med fjärran länder och de förändrade smaken och de sociala
    vanorna hos Europas övre klasser. På 1100-talet blev det för första gången
    sedan Roms fall möjligt att bedriva handel i stor skala mellan öst och väst.
    Guld och annat byte fördes till aristokratin i Västeuropa.

  • Anonym

    Men den åsikten är dum på riktigt! (nej jag säger inte att du är det, bara denna åsikt). Var säger Jesus att vi ska gå ut i krig för att försvara vår tro?

    Du försvarar verkligen allt dumt som katolska kyrkan hittat på…

  • Bertil Hoffman

    Håller med. Fredligare än John Hedlund och Artur Eriksson finns knappast. Men ska vi låta ondskans knäppgökar muta in en massa begrepp som sen blir tabu ? Det är dags att ta tillbaka ord och symboler  och ge dem vettig innebörd.

  • SH

    Läser just nu ”Korståg – västerlandets heliga krig” av Sören Wibeck (Historiska media) och tänkt flera gånger att det sannerligen är dags att ändra namn på kristnas kampanjer världen runt.

  • Staffan

    Ända sedan kejar Konstantin’s tid († 337) hade man gjort pilgrimsresor till Palestina och Jerusalem, och att muhammedanerna tog landet 637 ändrade inte detta.  Antalet pilgrimer var under 1000-talet större än någonsin.
    –  När de turkiska seldjukerna tog Palestina ca 1075 ändrades detta.  Kejsaren i Konstantinopel och påven bad om hjälp.  Detta gav upphov till det första korståget.  1099 tog man Jerusalem.
    –  Kulturen i Nord- och Västeuropa var på 1000-talet fortfarande ‘hednisk’ och krigisk.  Att man nu fick föra krig i Kristi namn var uppskattat!
    –  Vi kan nog vara fredliga i vårt pratande.  Men 1939 räddades vi av engelsmännen, och efter 1945 var det USA som bevarade vår frihet…  Med vapen.

  • Westinbo

    Jag har haft anledning att studera reformatorn Martin
    Luther i sommar. Följande avsnitt står att läsa i Wikipedia beträffande honom:

    /Vid tiden för Magdeburgkonferensen var Wien belägrat av
    den Ottomanske härskaren Syleyman I och hans väldiga armé. Luther hade
    argumenterat emot att man skulle möta turkarna med väpnat motstånd i sin Kommentar till de 95 teserna vilket
    ledde till att han anklagades för defaitism. Han betraktade turkarna som ett
    gissel som Gud skickat för att bestraffa de kristna, eller som företrädare för
    den bibliska apokalypsen som skulle förgöra antikrist, vilken enligt Luther
    representerades av Påven och den romersk-katolska kyrkan.

    Han förkastade
    konsekvent idén om ett heligt krig som om
    vårt folk vore en armé av kristna mot turkarna, som alltså vore Kristi fiender.
    Detta står i absolut motsats till Kristi lära och varelse. Å andra sidan
    uppmuntrade Luther, i enlighet med Principen
    om de två kungarikena, ett ickereligiöst krig mot turkarna. År 1526
    författade han Huruvida soldater kan
    befinna sig i ett benådat tillstånd, där han hävdade att det är rättfärdigt
    att kriga för att försvara den egna nationen. Detta följdes upp i den år 1529
    utgivna Om att kriga mot turkarna där
    han uppmanade Karl V och det tyska folket att bekämpa turkarna.

    Samtidigt klargjorde
    han sin inställning, att ett religiöst krig mot en främmande religion var en
    separat fråga, och att ett sådant krig endast kunde utkämpas med böner och
    ånger som vapen./

    Den sista meningen behöver nutidens kristna ta till sig.
    Det är i princip endast med böner och ånger som vi kan utbreda Guds rike och segra
    i den andliga striden.



Subscribe to Stefan Swärd