Predikan idag över Psalm 51

Predikade i Elimkyrkan idag över den 51:a psalmen. Jag blev omskakad av predikan. Den handlade om synd, syndabekännelse, och om att leva så att våra liv är välbehagliga för Gud. Och att komma igen, när man misslyckas totalt. Det var ju det kung David gjorde, när han begick äktenskapsbrott med Batseba och sedan försökte skyla över synden, genom att indirekt döda hennes man Uria.

Vi behöver mer lyfta fram bikten i karismatiska-evangelikala kristna sammanhang – var en slutsats. Man kan lyssna på predikan genom att gå in på www.elimkyrkan.org och klicka till höger på nedladdningar, 2011-07-10.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • kjell

    Så som David gjorde förekommer i våra församlingar idag, någon ”stjäl” den andres partner, och lever sedan ”lyckliga” i alla sina dagar i en annan församling och tror att dom blir förlåtna liksom David, samtidigt som en sviken partner lever ensam och sörjer. Så som jag uppfattar Bibeln är att den som ångrar sig, skall gå tillbaka eller leva ensam, varför gjorde inte David så?

  • Anonym

    För att Batsebas man var död….

  • kjell

    Jag ställde frågan i första hand till Stefan
    Men menar du då att Gud skulle acceptera ett sådant förhållande som grundar sig på ett beställt mord, det vore väl praktiskt för en del, men jag har svårt för att tro det.

  • http://www.facebook.com/people/S-e-Sköld-Sköld/100002546165625 S-e Sköld Sköld

    Gud acceptertar inte, men Han förlåter.

  • kjell

    Sven-Erik  Förlåtelse är vad våra pastorer förmedlar, men det hjälper inte den som fortfarande lever ensam och sörjer, och jag tror inte det på sikt hjälper den som lättvindigt byter partner och som hittar en pastor som bara pratar om förlåtelse, risken är då att när den verkliga ångern kommer så är det för sent att göra något åt det, jag menar att man borde anstränga sig för att rädda äktenskapet. (jag har sett detta på nära håll) 

    Men med detta som jag skrivit hoppades jag på ett fint teologiskt svar, med utgångsläge från Davids tid mot Jesu tid här på jorden, och då kunde kanske någon i framtiden bli hjälpt innan det går galet (vi har alldeles för många skilsmässor i våra församlingar)