Nu blir det Almedalsveckan som gäller för min del. Jag reser till Gotland redan på fredag, och Almedalsveckan börjar på söndag. Det är viktigaste forumet i Sverige för politiker och opinionsbildare. Det är självklart att företrädare för kristna kyrkan finns där. Svenska Kyrkan är mycket aktiva i Almedalen, och Frälsningsarmén och tidningen Dagen i samarbete. De organisationer jag är engagerad i, finns också aktivt med i Almedalen, nämligen Claphaminstitutet och Svenska Evangeliska Alliansen.

Jag kommer att vara moderator för en riktigt het debatt i Almedalen, om Abortdebattens spelregler. Då kommer Nasrin Mosravi Sjögren och Mats Selander från MRO, Människorätt för ofödda, att debattera med RFSU-ordföranden Kristina Ljungros och Anna Ardin ordförande för Hjärta – troende socialdemokrater i Stockholm. Debatten blir torsdag den 7 juli klockan 13.00, på missionsbåten Elida som ligger i Visby hamn under Almedalsveckan. Här är länken till information om seminariet.

Svenska Evangeliska Alliansen ordnar också ett seminarium om avdragsgilla gåvor med rubriken ”Ett generösare Sverige”. Det blir tisdag 5 juli klockan 13.00 också på missionsbåten Elida. Då medverkar bland annat Mats Odell och Stefan Fölster som är chefsekonom för Svenskt Näringsliv, moderator Siewert Öholm. Här är länken till info.

En riktigt spännande debatt ordnas av Claphaminstitutet, Världen Idag och Svenska Evangeliska Alliansen tillsammmans. Det blir en debatt mellan tidigare MUF-ordföranden Thomas Idergard och humanisternas Christer Sturmark om Religionens roll i Europeisk demokratiutveckling. Moderator Tuve Skånberg. Det blir måndag klockan 13.00, 4 juli. Här är länken till information.

På fredag 8 juli ordnar Världen Idag ett seminarium klockan 10.30 om Journalistik och religion. Det blir mycket intressant. Bland anant medverkar Ulf Brunnberg skådespelare och Marie Söderqvist från Expressen. Rasmus Troedsson blir moderator. Också på missionsbåten Elida.

Midsommardagens kväll hade jag glädjen att lämna ifrån mig ett bokmanus till mina förläggare. Boken handlar om himmel eller helvete, Guds dom, hur kan Gud vara rättvis och kärleksfull.

Jag brottades mycket med dessa frågor under åttiotalet då jag tyckte att den traditionella undervisningen om himmel och helvete var för fyrkantig. Lutade nog då åt annihilationismen, att det knappast finns eviga straff, men en verklig dom som får eviga konsekvenser men inte på ett medvetet sätt.

Därför började jag fördjupa mig i dessa frågor för cirka 10 år sedan. Det blev dock inget färdigt bokmanus, utan bara en halvskriven bok. I början på detta år kände jag att tiden var inne för att jobba vidare med bokmanuset och göra det färdigt. Med hjälp av Martin Wärnelid som är en av pastorerna i Elimkyrkan, har jag nu jobbat färdigt med bokmanuset. Undan resans gång har Rob Bell hunnit komma ut med sin bok i USA, något jag inte kände till när jag dammade av det gamla halvskrivna bokmanuset vid årsskiftet. Boken handlar egentligen om exakt samma ämne som Rob Bells bok ”Love wins”, men vi kommer till helt olika slutsatser, och resonerar på helt olika sätt.

Frågan har nu blivit den hetaste i den internkristna debatten så det är minst sagt en bra timing att komma ut med en bok.

Evangelikala kristna kommer inte att ha några problem med min bok. Knappast heller katoliker eller lutheraner som håller fast vid kyrkans traditionella lära. Från andra håll räknar jag dock med en hel del kritik, kanske blåsväder. Men det är jag ju ganska van vid.

Jag försöker försvara den traditionella kristna undervisningen om den så kallade dubbla utgången, men samtidigt brottas med alla de svåra frågorna. Det är en grundlig genomgång av Bibeln men också av kristet tänkande på detta område, jag sneglar även åt hur andra religioner än kristendomen resonerar.

Jag är faktiskt riktigt nöjd med texten, och även de som inte delar min evangelikala kristendomssyn kommer säkert ha intresse och glädje av att läsa boken. Jag hoppas på att boken ska komma ut under september månad. Hela planeringen och förberedelser för tryckning sätter igång kommande vecka.

Ägnade onsdagen åt att skriva en rapport om kärnkraftsdebatten. Jag driver ju ett konsultbolag också och skriver ständigt om globala utvecklingen i miljö- och energifrågor. Svenskarna är dock stabilt kärnkraftspositiva, efter en händelse som Fukushima i Japan blir folk mer skeptiska till kärnkraften, men det brukar i regel vara ganska tillfälliga reaktioner. En analys jag gör är att Sverigedemokraterna stabilt stöder regeringen när det gäller energipolitiken. Det var kärnkraftsdebatt i riksdagen i tisdags, hyfsat intressant faktiskt. Det börjar nu komma upp en mer aktiv diskussion om negativa miljökonsekvenser med vindkraften också.

Är nu uppslukad av slutspurten i manuset om min bok om himmel och helvete. Räknar med att bli klar med texten idag, och sedan ska min redaktör Martin Wärnelid titta ett sista varv på texten, leverans till förläggarna på måndag. Frågan om förläggare är klar. Återkommer om detta.

Vi som är 50 plus har vår egna bekymmer. Jag har försökt gå ner i vikt i 8 år genom motion, det har inte fungerat, trots att jag har motionerat ganska mycket. Motion ökar ju också muskelmassan, och aptiten. 

För en månad sedan, efter en dotters övertalningar, började jag en ny bantningsmetod. Att räkna kalorier. Får smälla i mig max 1978 kalorier om dan, och ett datorprogram räknar ut det åt mig. Ska enligt planen gå ner 6 kg på 4 månader, det tycks fungera för nu har jag gått ner 4 kg på en månad.

Kalorimetoden är bra för man måste inte vara så förtvivlat spartansk. Gärna en tårtbit, men då kanske det blir en morot till kaffet istället. Gärna en brakmiddag, men då kanske jag behöver köra ett rejält träningspass samma dag för att hålla mig inom ramen 1978 kalorier.

Jag följer Aftonbladets viktklubb, www.viktklubb.se – om någon skulle vara intresserad.

Det finns ju en amerikansk kyrka som satsar på viktminskning i församlingen, det är Saddleback och dess pastor Rick Warren. I jämförelse med Warren är jag dock en fjunis. Jag tror han ska gå ner 30 kg på ett år. Det är viktigt att vi i församlingar tar upp praktiskt om livsstils- och hälsofrågor. Kropparna är Andens tempel, något vi ska vara rädda om.

Bra reflektioner av Underbara Clara i abortdebatten. Klar kontrast till kristna vänstern Seglora tankesmedjas känslokyliga och teknokratiska inlägg.

Notera gärna att bloggen Teologicaféet redan i april gjorde en intervju med mig med anledning av min kommande bok. Långt före tidningen Dagen, jag minns inte om Världen Idag har uppmärksammat frågan. Här är länken till intervjun hos Teologicaféet.

Ska predika i Elim i morgon 11.00 över Psalm 137. Har ni bloggläsare några intressanta reflektioner över den psalmen, som jag kan ta med mig i predikan.

Tidningen Dagen intervjuar mig idag om min kommande bok. Här hittar man länken.

Noterar att Dagens chefredaktör Daniel Grahn tar upp om mitt blogginlägg om sexuella övergrepp, i sin krönika i Dagen idag. Det är svårt att få fart på ämnet. Dels beror det på att det är mycket ovanligt i frikyrkliga sammanhang, det är nog min bestämda uppfattning. Och de som har drabbats, eller sett något är väldigt obenägna att prata om det. Sedan har vi en snällhetskultur i frikyrkan, där vi är mycket förlåtande mot mycket, vilket ofta är bra, men ibland går det till överdrift.

I söndagens gudstjänst i Elimkyrkan fick jag se en profetisk syn. Jag nämnde inget om det i gudstjänsten. När vi träffades som pastorsteam i tisdags förstärktes synen och jag delade den med teamet. Synen berör främst kyrkan och kristna i Stockholm men kan säkert överföras även på andra situationer. Därför tycker jag det är relevant att nämna det här.

Jag såg en karta över Stor-stockholm. Det fanns ett antal små eldar runt om i staden, det var ganska små eldar, mörkret härskade över staden. Eldarna var små och med ganska långa avstånd från varandra. Eldarna representerade levande kristna gemenskaper, församlingar, bönegrupper, cellgrupper m.m.

Det jag såg är att det läggs ved och bränsle på eldarna så att de växer. Det startas fler eldar på fler platser. En del eldar blir stora som mäktiga brasor som lyser upp på långt håll. Hela staden lyses upp då eldarna blir fler och större. Eldarna är olika, en del är stora, en del är små, de finns på olika platser och täcker in olika områden. Avgörande för ljuset i staden är det totala antalet av eldar och deras storlek.

En nyckel till att eldarna ska spridas och bli större, är att det skapas kanaler mellan eldarna, de ger kraft, näring och livsluft åt varandra. Dessa kontakter ligger utanför strukturerade samfundsramar – det handlar om livet i Kristi kropp.

Jag tolkar synen som att Gud vill säga att han vill resa upp sin församling i Stockholm på ett nytt sätt, att vara ett starkare ljus i staden. Församlingen har många olika uttrycksformer, men det viktiga är helheten. Det finns potential för en ny andlig besökelsetid, och där det lokala församlingslivet ska växa sig allt starkare. Det skapar ett ljus över hela staden som skingrar mörkret.