Lördagen ska jag helt ägna åt att förbereda min predikan i Elimkyrkan i morgon klockan 11.00 om att döpas i Anden och att skriva klart kapitel 8 i min kommande bok som är en analys av läran om att den orättfärdiges dom blir inte att plågas för evigt i helvetet utan att förintas och utplånas. Min fru är i Skellefteå och hjälper sin mor att flytta, så jag kan göra precis vad jag vill idag utan att ta hänsyn till några yttre restriktioner och då blir det bokskrivande och predikoförberedelser som jag väljer idag.
Var ute med Ungdomskyrkan Konnekt igår kväll, vi var i Tantolunden, hade samtal med en massa tonåringar. Samarbetade med polis och social under kvällen, bland annat med transport av ungdomar till maria pol. Men vi fick en hel del samtal med ungdomar om Jesus. Det är ju en av mina hjärtefrågor, att kyrkan ska flytta ut på stan och möta inte minst ungdomar i stökiga situationer. Jag kan inte som ledare bara predika och säga att man måste gå ut, jag måste ju själv gå ut och vara ett exempel för att någon ska lyssna på vad jag säger. Jag är glad över att detta har påverkat Elimkyrkan, det är en hel del som nu är ute på stan och ägnar sig åt olika former av gatuevangelisation, Konnekt, Stureplan, Hallonbergen, Skärholmen, Alby – är exempel på platser i Stockholm där man kan möta någon från Elim som berättar om Jesus och bjuder på kaffe eller något annat.
Men för mig är det ingen uppoffring, jag njuter av att vara i Tantolunden, Stockholms kanske stökigaste plats under sommarhalvåret. Ska jag vara riktigt bottenärlig, möter jag Jesus mest i Tantolunden eller på Sveriges Kristna Råds årsmöte? Jag dras mest till det förstnämnda även om det sistnämnda också spelar en viktig roll, framförallt som mötesplats för de olika kyrkorna.
Jag återkommer med nästa analys av frikyrkans utveckling.
Jag har lovat Frälsningsarméns chef Marie Willermark att noga granska TV-programmet om Frälsningsarmén på söndag kväll och rycka ut till deras försvar om det blir stormigt. Det är väldigt viktigt att vi kristna står upp för och försvarar varandra när någon del av Kristi kropp lider eller blir utsatt för orättvisa angrepp. Att bara sitta hemma och gnälla när kristna blir hudflängda i media, det är nog bland de grövsta former av kristna illojaliteter man kan tänka sig.