Jag har lovat att komma med en kommentar med anledning av Benny Hinn-debatten. Försöker göra det nu. Vill dock bara markera direkt att min kommentar bygger på en mycket bristfällig kunskap. Mitt underlag är mina egna iakttagelser från mötet på Livets ord lördag kväll, granskning av hemsidan för Benny Hinn ministries, granskning av en amerikansk hemsida som granskar och betygsätter olika amerikanska ministries, samt översiktlig granskning av något av både svenska och amerikanska Benny Hinn-debatter. Mina omdömen är alltså inte gjutna i sten utan kan ändras om det framkommer mer information.

1. Min första iakttagelse gäller mötet på lördagskvällen på Livets ord. Eftersom jag hade förmånen att sitta på sjunde bänkraden rakt nedanför plattformen, i kyrkan som rymmer 6000 kunde jag följa Hinn nästan på första parkett. Överlag tyckte jag att det var en fantastisk gudstjänst. Packat med folk, hängiven lovsång, hängiven bön, bra framtoning i det som sades framifrån, mycket Jesuscentrerat, proffsig organisation. Benny Hinn höll en mycket lång predikan, cirka 1,5 timme. Men han är en folktalare och kommunikatör av stora mått och folk satt som klistrade och lyssnade, och jag tror nästan ingen gick därifrån trots att mötet höll på till 23-tiden. Predikan var Jesuscentrerad och evangeliecentrerad. Huvuddragen handlade om Anden, Jesus och frälsningen och behovet av omvändelse, och det fanns inget att invända emot. Han tog dock med åhörarna på stora svängar och gick igenom både demonologi, änglakunskap, frälsningshistorien, Jesu stamtavla etc. Det är möjligt att det kunna finnas märkliga bibeltolkningar på några punkter, en strikt systematisk teolog kunde nog ha synpunkter på detaljer i predikan, men jag tyckte att huvuddragen hade fokus på frågor som handlade om frälsning, Jesus, Anden som person, och Guds verk i vår tid. Jag tyckte dock att man märkte ett visst spekulativt drag hos Benny Hinn som predikant, så jag är inte förvånad över om det har förekommit att han sagt märkliga saker tidigare i sina predikningar. Förbönen efter predikan var också intensiv och kraftfull, som vanligt stöp folk som käglor, han bjöd fram alla pastorer till förbön och då gick jag fram. Missade dock förbönen från Hinn eftersom pastorn som stod bredvid mig, en 120-kg-biff, ramlade ihop fullständigt när Hinn bad för honom och jag drogs med i fallet, så jag missade förbönen när det var min tur. Men hela gudstjänsten inklusive Hinns framträdande var inspirerande och trosstärkande och gav en stark känsla av Andens närvaro. Jag har svårt att göra en annan bedömning att huvudfokus i hela Hinns verksamhet är förkunnelsen av evangeliet, föra människor till tro på Jesus och be för de sjuka – jag kan inte se någon anledning att kritisera en sådan agenda. Så långt om lördagskvällens gudstjänst.

2. Benny Hinn är anklagad för att leva lyxliv och tjäna en massa pengar på att predika. Vad jag förstår är det helt utan tvivel att Benny Hinn har en hög lön (en gissning från min sida är att årslönen ligger någonstans på 5-10 miljoner, vilket enligt amerikanska mått inte är anmärkningsvärt för denna typ av arbete). Det finns också information på hans hemsida om hur lönesättningen görs, och att en oberoende grupp fastställer hans lön, där man utgår från vissa allmänna principer. Tror rent spontant att lönesättningen inte är orimlig om man utgår ifrån amerikansk praxis, verksamhetens omfattning, bokförsäljningens omfattning etc. I USA råder betydligt större tolerans mot höga löner än i Sverige. Det finns dock även i USA en omfattande kritik mot TV-predikanters löner och lyxliv, men man bör vara medveten om att den kritiken gäller en större grupp av pastorer, inte bara Benny Hinn. Stora amerikanska ministries är verksamheter på miljardnivå rent ekonomiskt, det gäller även etablerade organisationer som Billy Graham bl.a. I svensk kristenhet försöker vi också hålla en lönesättning som har en viss anpassning till samhället i övrigt. Ärkebiskopens lön ligger t.ex. på en lön motsvarande en generaldirektör, biskoparna ligger snäppet under, kyrkoherdarna och andra chefstjänstemän i kyrkan hamnar på en nivå nedanför o.s.v. Vi har lönestrukturer även i frikyrkorna – och för allesammans gäller ett lyxliv i jämförelse med afrikanska pastorer. Det jag försöker säga är att det är fel att bara kritisera Benny Hinn för lyxliv och höga löner, man behöver då kritisera hela lönesystemet. Rick Warren i Saddleback, Californa, har också nått en sådan framgång i sitt kristna arbete så att han nu tjänar mångmiljoninkomster varje år genom sitt kristna arbete. Han har dock valt att ligga kvar på samma lönenivå som tidigare, och ge bort resten av pengarna. Billy Graham har så vitt jag vet alltid haft en hög lön men aldrig varit i blåsväder för detta. Det är uppenbart att rikedomens lockelser griper tag i dessa TV-predikanter, men det är självklart att personer som Billy Graham och Rick Warren har varit betydligt mer trovärdiga när det gäller sin livsstil. Men en viss ödmjukhet bör finnas när man kritiserar folk för att tjäna för mycket pengar och en lyxuös konsumtion. Det blir inte rätt när vi hänger ut Benny Hinn för en synd, som vi många brottas med. Jag tror att inte minst unga kristna mer tilltalas av kristna ledare som väljer en mer konsekvent kristen livsstil. När man diskuterar löner hos amerikanska TV-predikanter bör man också komma ihåg att vissa delar av intäkterna handlar om gåvor som är avdragsgilla. Medan vissa intäkter är rent kommersiella, som t.ex. intäkter av bokförsäljning. Ska man ha idealitet som utgångspunkt när man kritiserar Hinn, då behöver vi även kritiskt granska lönesättningen inom Svenska Kyrkan och även frikyrkan, som visserligen inte är höglönesektorer enligt svenska mått mätt, men absolutet inget volontärarbete. Personligen tycker jag det inte är omoraliskt att ha goda inkomster, det avgörande för mig som kristen är hur jag använder mina inkomster.

3. En annan punkt som diskuteras i USA handlar om ekonomisk redovisning. Benny Hinn och många andra trosrörelseinriktade organisationer är hårt kritiserade för att man inte har en öppen redovisning. Jag tror att man har en inställning att man inte behöver eller bör gå ut i media och redovisa hur man använder sina pengar. Jag tror dock att dessa kristna organisationer behöver lära sig något från näringslivet, som får utstå ännu tuffare granskningar från media och civila organisationer. Ärlighet, öppenhet och tydligt deklarera sina principer – är det som vinner förtroende i längden. Jag tror att både Benny Hinns organisation och många andra organisationer måste jobba mer aktivt med ekonomisk information och hur man förvaltar gåvopengar. Något av dessa debatter har vi ju även i Sverige, jag tänker på debatten om Röda korset, och hur mycket biståndsorganisationer använder på administration. Kritiken mot Hinn när det gäller rapporeringen av helandeunder är också relevant, men bör riktas mot hela pingstkarismatiska rörelsen, inklusive pingstkarismatiska tidningar. Vi vill gärna se under, så vi hjälper gärna Gud på traven genom att överdriva, och så intensivt tro att vissa saker händer, fastän de inte händer. Det är möjligt att denna kritik mot Hinn är riktig, men vad jag menar är att vi alla i pingstkarismatiska sektorn behöver rannsaka våra liv. Mer av Andens kraft och närvaro – är nog botemedlet, och inkluderar även världsberömda helandepredikanter.

4. Kritiken mot Benny Hinn om märkliga läror, uttalanden m.m. kan jag inte gå in på, har inte närmare granskat frågorna.

5. Den punkt där jag främst har kritiserat Benny Hinn för är hans sargade familjeliv. För oss som vill värna om en klassisk kristen äktenskapssyn och äktenskapet som ett förbund där Gud är inblandad sörjer över både tilltagande skilsmässor, alltmer accepterande av samboskap och samkönade förhållanden. Skilsmässor kan dock bero på många orsaker och uppenbarligen har Hinn haft ett krisartat äktenskap under en lång tid, för annars skulle han inte kunna bli förvånad över att hustrun lämnar in en skilsmässoansökan. Här har jag svårt att backa från det jag har sagt tidigare. En kristen ledare behöver vara ett föredöme och hur man behandlar sin hustru är högsta prioritet. Man måste dock kunna komma igen efter äktenskapliga misslyckanden. Jag rekommenderar dock öppenhet kring denna typ av personliga problem, och jag rekommenderar också någon form av timeout för att bearbeta skilsmässoprocessen. Under lördagskvällen insåg jag dock att Gud använder vem han vill, även personer med stora svagheter, och när det inte fungerar exakt enligt regelboken. Så ett visst mått av ödmjukhet behövs även kring dessa omdömen.

6. Jag har blivit kritiserad för att jag för lite har kritiserat Benny Hinn, och för att jag har kritiserat Benny Hinn. Det här blogginlägget blir också lite av mittemellan, jag kan inte hamna i svartvita onyanserade slutsatser i denna fråga, utan jag måste väga olika faktorer mot varandra. Flera av punkterna Hinn har kritiserats för, tycker jag att det finns täckning för, men jag tycker att det är orättvist att rikta kritiken bara mot honom som person, det handlar om hela systemet med amerikanska TV-predikanter. Jag har också svårt när det gäller tonfallet i Hinn-kritiken. Det handlar ändå om en person som har gett sitt liv åt att predika evangeliet och be för de sjuka, jag kan inte se annat än att kärnan i hans verksamhet har goda uppsåt och en god vilja. Även om man ser svagheter och brister, så kan man inte bara se den sidan. Vad vi än tycker så har Benny Hinn varit en mycket framgångsrik predikant, i det avseendet att många människor har velat lyssna på hans budskap, och har faktiskt responderat på inbjudan till frälsning, ta emot förbön och en överlåtelse till Kristus. Vi svenskar bör ha en viss ödmjukhet när vi bedömer dessa predikanter.