Almedalen torsdag kväll

Nu är det sen torsdagkväll i Visby, och en ny dag på Almedalsveckan går mot sitt slut. Det blev en intensiv och spännande debatt som vi ordnade med Humanisterna under torsdag sen eftermiddag. Det kom en hel del folk (en bra bit över genomsnittet för Almedalsseminarier) och Tuve Skånberg och Stefan Gustavsson var på ena laget, och Christer Sturmark och Sara Larsson var på ”andra laget”. En tät och intensiv debatt mellan kunniga personer, som ändå var vänlig i tonen. Och massor av publikfrågor. Min bedömning var att en majoritet av publiken hade inte någon kristen bakgrund eller tillhörighet. Gustavsson och Skånberg försvarade kristna tron på ett bra sätt mot den omfattande kritiken från Humanisterna. En kul grej i Almedalen är också att en massa intressanta människor kan dyka upp i en tillställning av detta slag, på andra raden satt t.ex. rektorn för Lunds universitet, skådespelaren Rasmus Troedsson fanns med, liksom skatteutskottets Lennart Sacrédeus, efteråt pratade jag med den ledande socialdemokraten Stefan Edman, tidigare statsminister Göran Perssons miljörådgivare, som tyckte att det var ett mycket intressant arrangemang. Både tidningen Dagen och Världen Idag var där.

De närvarande fick höra när Stefan Gustavsson och Tuve Skånberg berättade om sin kristna tro, och svarade på den omfattande kritiken mot kristna tron. Min uppgift var att vara moderator, vilket inte var helt lätt, debatten var ytterst engagerad, och publiken var ytterst engagerad, och många ville ställa frågor och hålla inlägg.

Men det var nödvändigt, vi som är kristna ledare och företräder kristna organisationer, det är ju i dessa miljöer vi ska vara och berätta om vår tro. För mig är det en högre prioritet än alla våra internkristna konferenser.

Tidningen Dagen ordnade ett seminarium under torsdag förmiddag som jag hade möjlighet att besöka, och det var också en mycket intressant debatt om hur kristna röstar. Statsvetaren Magnus Hagevi stod för fakta, och han är ju mycket kunnig på området. Niklas Piensoho gjorde en bra insats. En mycket intressant medverkande var Tomas Idergard, tidigare ordförande för Moderata Ungdomsförbundet, som är ganska nyfrälst och nykonverterad katolik, men han var mycket tydlig i sin kristna tro på ett sätt som ingen nyanserad och lagom utslätad frikyrkoledare skulle vara. I jämförelse med Idergard känner jag mig som pastor Jansson, skärpning Stefan Swärd, var inte för utslätad, försiktig och nyanserad.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://avemarisstella.blogspot.com/ Anders Gunnarsson

    Tänk vad kul att någon från den urgamla tron i moderata ungdomsförbundet – alltså Tomas Idegard – kan inspirera frikyrkligt sinnade år 2010. Jag tycker 2000-talet i svedalas religiösa ankdam kan ses an med extremt stor tillförsikt. Vi behöver varandra och det kommer bli ett spännande århundrade; kolla gärna om 90 år så får ni se att jag hade rätt. :-)

  • Nils

    Fint drag av dig Stefan… att du kan spegla dig i din medbroders vittnesbörd !

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Anders Gunnarsson,
    jag lovar att jag ska kolla upp detta om 90 år.
    hälsn
    STefan Swärd

  • http://avemarisstella.blogspot.com/ Anders Gunnarsson

    Ni – eller Clapham – kan inte publicera debatten från almedalen; Mellan Sturmark vs Gustavsson? Gustavsson är min favorit då jag gick CredoAkademin. :-) Ingen är bättre på att försvara kristendomen än han. Sen kanske Stefan inte hade så bra inomkyrklig apologetik, men det kan ju inte han hjälpa; det var ju Fr Martins fel. :-)

    Finns debatten inspelad?

  • Pingback: Claphaminstitutet » Röster om debatten i Almedalen mellan kristna och ateister()

  • Pingback: Röster om debatten i Almedalen mellan kristna och ateister « Tuve Skånbergs blogg()

  • Ulf Stenlund

    Tack Stefan för en mycket intressant debatt
    På den kristna sidan var Stefan Gustavsson den skarpaste, trots sin lågmälda ton. Även Christer Sturmark och Sara Larsson drog uppskattande på smilbanden när han fick in någon ovanligt träffande poäng. Även Tuve Skånberg hade åtskilliga träffande synpunkter men inte så mitt i prick som Stefan Gustavsson. Christer Sturmark hade åtskilligt tänkvärt att komma med. Det är ju dessvärre så att kristendomen ställt till med åtskilligt elände och död. Det humanisterna i huvudsak sköt in sig på var dock de brister på mänskliga rättigheter som följt i Islams fotspår. Humanisterna plockade poäng när debatten kom in på den muslimske man som inte hälsade i hand på sin presumtive chef och därmed inte fick jobbet. Han tilldömdes skadestånd i domstol eftersom hans arbetslöshetsstöd drogs in.

    Just detta exempel gav, enligt min mening, pluspoäng till humanistsidan när det gäller argumenten som framfördes i debatten. De kristna debattörerna hade svårt att ge skäl varför staten ska ge bidrag till en som obstruerar sin egen möjlighet att få jobb genom att vägra hälsa på kvinnor. Observera att alla var eniga om att enligt svensk tradition hälsar man på kvinnor men poängen var att mannens religion förbjöd honom detta.

    Trots att mannen fick rätt i domstol hade den kristna sidan svårt att hitta argument till försvar för mannen. Humanisternas poäng var att mannen har visserligen rätt att hälsa på vem han vill men att han därmed också förverkade sin rätt till bidrag från staten. Sturmark fick auditoriet att tänka till när han föreslog att man skulle tänka sig samma händelse men att mannen vägrat hälsa på en svart eller en jude.

    Min reflektion med anledning av ovanstående är att vi kristna måste inse att staten kommer mer och mer att försöka styra det vi tycker och tänker med hjälp av sitt maktmedel pengarna. Dett gäller redan bidragen till våra församlingar och skolor. Detta kommer snart att spilla över till den privatekonomiska sidan!

  • Per-Erik Johansson

    Det skulle vara intressant att få del av de avsnitt i Ordet som beskriver Jesu debatter med hedningarna och otroende, min begränsade bibelkunskap sträcker sig i hast inte till att jag kan komma på var.

  • BW

    #8:

    Trots min okunskap dristar jag mig att dela en reflexion. Jesus var, enligt vad han själv sa, kallad till att i första hand dela Guds budskap till Israels folk, men han gjorde undantag ibland när han mötte ödmjuka människor med tro, t.ex den syriska kvinnan och en romersk officer.
    Men efter Jesu död och uppståndelse och missionsbefallningen blev uppdraget att gå ut i hela världen.

    Evangeliet måste få möjlighet att landa i varje person och därför behöver predikan kompletteras med samtal, debatter eller vad man vill kalla det där det finns möjlighet att förklara, besvara, korrigera och överbevisa. Det ägnade sig Paulus åt en hel del åt.

    Du ..

    Du vet varje tanke,
    varje nyans,
    varje rörelse i cortex

    Du som avlastar mig,
    stöttar mig
    och ger mig min vila

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Anders Gunnarsson,
    tyvärr finns inte debatten inspelad. Vi får fixa det till nästa år.
    hälsn
    Stefan Swärd

  • Per-Erik Johansson

    9, fortfarande tacksam om du då kunde visa var Paulus gör detta gentemot otroende och hedningar. Mitt intryck är att gruppen som jag refererar till var utsatt för ett starkt betjänande från de troendes sida och av undervisning åtföljd av tecken och under som bekräftelse på att det är en levande tro vi representerar och debatten i stället i huvudsak avhölls i de egna leden såväl av Jesus som Paulus. Korrigering etc.

  • BW

    11, Jag är lite trött efter att ha kört bil tur och retur till Stockholm i dag men ska försöka säga något. I Apg. 18:4 står: ”Och i synagogan höll han var sabbat samtal och övertygade både judar och greker”. Greker får väl räknas till den tidens hedningar och samtal indikerar väl någon form av dialog och tankeutbyte. Jag har svårt att se att debatter som den mellan humanisterna och kristna företrädare och en närvarande moderator (SS) förekom på bibelns tid och jag tror inte heller att vi alltför strikt ska överföra till dagens kultur de former för samtal som tillämpades på bibelns tid. Stefan skriver också: ”De närvarande fick höra när Stefan Gustavsson och Tuve Skånberg berättade om sin kristna tro, och svarade på den omfattande kritiken mot kristna tron”.

    Är det inte gott att de fick tillfälle att berätta för humanister och ateister om sin kristna tro? Jag var inte där och kan inte bedöma hur väl de lyckades men Stefan upplevde det som positivt. Dessa humanister/ateister är kanske inte öppna för dynamiska andliga manifestationer i dag men det kommer kanske en tid när vissa av dem börjar ompröva sina teser.

    Jag har problem med att man ibland använder bibeln som en absolut referens för att avgöra vad vi kan tillåta oss att göra idag, t.ex. huruvida vi kan engagera oss i debatter av detta slag som är så vanligt i vår kultur. Det är klart att vi måste anpassa oss och använda de fora som brukas idag år 2010, vilket inte hindrar att budskapet också kan predikas i ande och kraft och med under och tecken.

    Dessutom ser inte jag humanisterna som i första hand motståndare mot Jesus och kristendomen utan förespråkare för ett sekulärt samhälle där etik, moral och lagstiftning är uppbyggd på förnuft och rationalism och där tron på en Gud förkastas, vilket för övrigt också var ett program som många försökte realisera både under renässansen och under upplysningstiden på 1700-talet.

  • http://avemarisstella.blogspot.com/ Anders Gunnarsson

    #8

    Det finns inte hundra personer som hatar kristen tro eller Kyrkan. Det finns miljoner som hatar vad de tror är kristen tro/Kyrkan. Apologetik/debatter kan röja sådana hinder. Vägröjare finns det för lite av (det finns för få som lever ut Jesu ideal också; syndfri, jude, celibatär, uppväcker döda, ”hippielook”, dör på kors, ställer tusen frågor, upprör etablisemanget, slår världen med häppnad – med ett rep osv). Om du är kallad bara att göra som Jesus/Bibeln; så får du göra få saker och det blir rätt ”jobbigt”; har du avlagt löfte om fattigdom, lydnad och celibat? Har du sålt allt du äger? Har du avlagt Nasirlöfte (ej klippa hår, ej alkohol etc)? Har du flätat ett rep och gått till attack mot mammon i SvKy och frikyrkornas förmögenhet? OSV, osv

  • Ulf Stenlund

    Det enklaste sättet för humanistsidan att ta poäng var när de drog fram kyrkans brutala synder. Korståg och kvinnoförtryck t.ex.. En punkt där Sturmark faktiskt gjorde bort sig, även om det han sa var sant, var när humanismens rötter i franska revolutionen kom på tal. Hans förklaring till brutaliteten och slaktandet av varandra i denna blodiga historia var att det blev en maktkamp. Det den kristna sidan missade att kontra med var att de svåra felstegen i kyrkans blodiga historia också ofta handlade om maktkamper.

    Att leva efter vad Jesus lärde är inget vi klarar av i egen kraft. Redan på apostlatiden fanns folk som lät sig söndersågas för att uppnå martyrskap. Det mesta har det gjorts läror kring men mig veterligt inte just kring detta.Det är ju inte precis rimligt vare sig att slå folk med gissel eller att låta sig korsfästas även om Jesus gjorde det. Ett helgat liv i Jesu efterföljd är istället att rekommendera.

    Det är faktiskt bibliskt att använda den orättrådige mammons tillgångar till goda saker. Det är ytterst viktigt att använda penningen som ett medel att ge Guds församling resurser att nå ut till hela världen med evangelium. Att inte använda sådana medel till att bekosta superpredikanters lyxkonsumtion är förstås också jätteviktigt.