Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Dagens Industri har i helgen publicerat ett mycket intressant och omfattande reportage om svensk frikyrka. Här är länken till reportaget. Samma artikel har också publicerats i tidningen Sändaren. Fokus är på ekonomin i de större frikyrkorna, men det är också en analys av frikyrkans utveckling.

Det är sällsynt att sekulära media gör initierade analyser av frikyrkan som är kunniga och analytiska, men detta reportage är en positiv överraskning. Slutsatsen är att de större etablerade frikyrkorna i större städer är ganska rika församlingar men de har ändå problem med ekonomin på grund av svag medlemsutveckling och svagt offrande. För att uttrycka sig i ekonomiska termer, de etablerade frikyrkorna har starka balansräkningar men svaga resultaträkningar.

Bland annat konstaterar man att Immanuelskyrkan i Stockholm sitter på tillgångar på över en miljard med sina fastigheter i bästa citylägen. Bästa affären har de församlingar gjort som har byggt upp fastighetsbestånd som inte bara handlar om kyrklokaler utan som har tillgångar som även kan hyras ut. Det konstateras att Livets ord i Uppsala är en församling med omfattande ekonomiska tillgångar. Byggsatsningen 1987 var helt riktig, ur ekonomisk synvinkel.

Det skulle vara intressant att utvidga analysen till att gälla frikyrkan som helhet. Större fastighetstillgångar ägs ju också av samfunden och det skulle vara intressant med en heltäckande kartläggning av frikyrkliga ekonomin.

Det man kan konstatera är att stora ekonomiska resurser bygger på tidigare generationers offrande. Det saknas dock väckelse, vision, initiativkraft och kraft för att utveckla arbetet idag. Jag tänker på en viss bibeltext i Uppenbarelseboken 3 om en rik församling när jag läser i Dagens Industri.

Djärva pionjärinitiativ, med glöd och passion, jobbar med hyrda lokaler och inga balansräkningar. En omfördelning behöver ske. De rika församlingarna borde börja investera sina tillgångar i mer än fastigheter, varför inte adoptera olika pionjärprojekt och församlingsplanteringar, som har stort behov av ekonomiskt stöd. Det är en ännu bättre investering än att bygga upp stora fastighetstillgångar.

En slutsats man kan dra från Dagens Industris genomgång är att givandet är näst intill katastrofalt dåligt i de svenska frikyrkorna. Vi ligger långt från tiondegivandet. Den enda församlingen med högt givande är Livets ord, men då kanske räknas in även de gåvor Livets ord får genom konferenser och direktgåvor, det verkar så av reportaget att döma.

  • http://www.avemarisstella.blogspot.com Anders Gunnarsson

    Tiondegivandet må vara förankrat i GT, men då inbegrep det saker som vi idag har staten till. Få saker har väl i en ameriansk kontext missbrukats så som denna dogm…

    Må vara att frikyrklighten är i kris, men ytterst tror jag det handlar om att mammon fått styra, då materialismen är hårdare förankrad i ex. pingst; än hos medelsvenssons.

    Klart är att ur ett universiellt kristet perspektiv; så har svensk kristenhet missat två viktiga pelare för sin tro; skolor och diakoni/sjukvård. Farbror staten har mutat in territoriet och kvar stod kyrkans män och gapade…

    Ge till dem som inte har; ty de törstar (efter kunskap, hälsa eller kärlek) och då får man också (mer tro och hopp). Rika frikyrkopastorer eller småpåvar; gör kristendomen lika trovärdig som ”stalinismen” (vi behöver varandra så att JAG kan förtrycka alla och vältra mig i lyx).

  • O

    Människor vill vara delaktiga men det är en ”maktelit” som styr i våra stora församlingar och om det blir lite mindre i kassan så startas bara en secondhand butik så att vi kan få in mera pengar och anställa några pastorer till (Bara en liten del går till bistånd)Vad var det Jesus sa om månglarna i templet När sedan medlemsantalet minskar så vill ingen erkänna det för då måste några pastorer bort Ta saron som exempel som sägs vara 1200 medlemmar men som i verkligheten bara är ca 350 När en medlem reagerade mot den nya trenden att frångå troendedop och öppnande för homo så fick han till svar att passar det inte så gå och vi behöver inte dina pengar

  • wildwest

    Allt beror på den konstanta fastighetsprisuppgången. Nånting som inte automatiskt finns i alla länder. Utan den hade tillgångarna inte varit så fantastiska. Som DI skriver beror dagens rikedom på gårdagens uppoffringar. Idag förslösar vi vårt arv. Man borde kunna leva gott på avkastningen för den ordinarie verksamheten och satsa allt offrande på evangelisation.

    För övrigt kan det inte vara så att medlemmar ger och ger och ger och pastorer, kommittéer o församlingsstyrelser slösar bort pengar på vansinnigheter, spekulationer och värdelösa investeringar. Kyrkor är som politiker, man vill ha in så mycket pengar som det bara går, hittar på nya sätt hela tiden, sen kan man slösa, låta bli att prioritera. Ser man sånt så sjunker offrandet.

  • Broder Roger

    Stefan, klart att journalisten Stefan Lundell är initierad. Han har rätt gedigen insikt i åtminstone en lokal EFK-församling. Han har även föreläst för medlemmarna i kristna kulturföreningen SYNERGY under 2010.

    Jättebra att du tog upp artikeln i Dagens Industri Weekend. Vad de olika frikyrkoledarna säger om den negativa utvecklingen av medlemssiffrorna – EFK och Metodistkyrkan redovisar dock medlemsökning – och de ekonomiska nyckeltalen skulle vara intressant att ta del av. Från min tid i Filadelfiakyrkan kommer jag ihåg att dåvarande ekonomiansvarig talade om att församlingen behövde få in 1 000 kr per månad från varje hushåll. Minst ett årtionde senare ligger man tydligen på under 500 kr per medlem och månad. Givandet i Elimkyrkan är nästan i nivå med Korskyrkan, dvs. litet bättre än i Filadelfiakyrkan. En 500-lapp per månad är en rätt skral ekonomisk insats för en höginkomsttagare i Stockholms innerstad. För en arbetslös är däremot 500 kr kanske närmast omöjligt att ge varje månad. Om ingen ekonomisk utjämning snart sker bör därför höginkomsttagarna omedelbart öka givandet.

    Tiondegivande kan man diskutera, men det verkar inte vara just någon frikyrka som uppfyller ett sådant högt mål; åtminstone inte om man räknar tionde på bruttoinkomst. Jag tror nog att man bör ha andra principer för givande än just tionde. Det handlar ju även om att utveckla förtroende för Gud genom att våga växa i sitt givande.

    Att Pingst minskat med cirka 17 procent, Svenska Missionskyrkan cirka 25 procent och Frälsningsarmén med mer än 40 procent under perioden 1985-2009 är rätt skrämmande. Att EFK trots allt går rejält framåt är väl något av ett under. De övriga frikyrkorna får väl se och lära av EFK.

  • Ulf Stenlund

    Kära bloggarvänner
    Ta er gärna tid att läsa kommentarerna till DI artikeln. Det är verkligt intressant att ta del av alla fördomar om frikyrkan som florerar. Det som inte blir tydligt i den debatten är att frikyrkan drivs av viljan att följa Jesu befallnng att gå ut i hela världen och göra folk till lärjungar. Pengar är ett medel att nå detta mål. Den faktor vi ofta glömmer är att vår svurne fiende, djävulen, tar alla tillfällen till att försöka utnyttja mänsklig svaghet för att kväva väckelse och förblinda sökare genom att skymma Jesus med att peka på det som går snett bland Guds folk.

  • Broder Roger

    Ulf, i morse läste jag alla kommentarerna till Stefan Lundells två artiklar om frikyrkoekonomi respektive Immanuelskyrkans ekonomi. Jag har själv bidragit till kommentarer till bägge artiklarna på webbplatsen för Dagens Industri. Du har helt rätt i att de flesta kommentarerna kommer från människor som vädrar sina anti-känslor mot frikyrkan. Därför skrev jag två mer positivt hållna kommentarer till artiklarna.



Subscribe to Stefan Swärd