Till försvar för tidningen Dagen och Elisabeth Sandlund

~ stefan

Jag har suttit i tidningen Dagens styrelse i tio år och där representerat en av de största ägarna, nämligen Evangeliska Frikyrkan. Under de flesta av dessa tio år var Daniel Grahn chefredaktör, på slutet kom Elisabeth Sandlund in i det uppdraget. Daniel Grahn lyfte vid ett antal tillfällen upp i styrelsen känsliga och besvärliga frågor han hade att hantera som chefredaktör. Vid ett tillfälle var jag med och mötte representanter för EKHO tillsammans med Daniel för att just diskutera frågan om annonsering.

Tänkte skriva ett blogginlägg till försvar för Elisabeth Sandlund och Dagens ledning, behöver först bara titta lite närmare på kritiken mot dem. Återkommer så snart som möjligt.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://vemtanderstjarnorna.blogspot.com Per Ewert

    Mot bakgrund av det du skrev här vore det då ganska intressant om du även ville beskriva om du upplever någon kursändring jämfört med de tidigare tillfällen som du refererar till.

  • Olof

    Varför försvara? Hon har inte tagit in annonsen och sedan är det väl bra med det? Vad vill du uppnå? Är det något slags plakatpolitik i efterskott som eftersträvas? Försvar behöver väl någon som inte har makt att genomföra sin egen vilja eller som saknar möjligheter att försvara sig själv? Sandlund besitter emellertid båda dessa resurser, frågan är dessutom redan utagerad. Kan du inte förklara hur du tänker, svårt att förstå åtminstone från min horisont.

  • Andreas

    @Olof…

    Eftersom kritiken kvarstår är det kanske inte så konstigt att Stefan kommer med ett inlägg till försvar och klargörande av Dagens och Elisabeths agerande.

    Eller har jag fel?

  • http://katobs.se andres chacòn

    Rakryggat, osvenskt och mkt Kyrkligt agerat av Dagens chefredaktör! Skönt att kunna se att det även finns svenska kvinnor av frikyrkligt snitt som i beslutsposition, vågar stå upp för Den Odelade Kyrkans Tro!! Amen!!

    pax et bonum! :)

  • Olof

    Andreas: Ja, jag tycker att du har fel. Att det finns ”kritik” mot beslut man fattar som chef i olika sammanhang, det tillhör jobbet.

  • http://www.hallstromper.blogspot.com/ Per Hallström

    Elisabeth Sandlund är uppenbarligen en mycket stark person och hon behöver troligen inte något direkt stöd i annonseringsfrågan. Men kritiken mot henne har varit så orimlig att ett inlägg från förre EFK-ordföranden måste vara mycket välkommet.

  • Olof

    Per: Nej, det är exakt genom den typen av aktioner som bilden av kyrkan som sjukligt upptagna av homosexualitet stärks. En annons togs inte in, det gick stick i stäv med tidsandan, Sandlund blev intervjuad, positionerna tydliggjordes. Färdigt. Att efter detta gå ut ”till försvar” och ”backa upp” tjänar ingenting till. Alla förstår att en person som Swärd har denna hållning i frågan.

  • Karin

    Visst har Dagen en annan ”grundton” nu, mot när Daniel Grahn var chefredaktör!? I mitt tycke har den blivit hårdare och mindre tolerant, något som jag tror Elisabeth Sandlund tillåtits bidraga till. I mitt tycke saknas medkänsla och ödmjukhet inför människor med andra åsikter än de egna!

  • Maja

    Andres Chacòn, om det var så att Sandlund godtog beskrivningen av sig själv som någon ”av frikyrkligt snitt”. Men Klaramänniskorna vidhåller ju att de är svenskkyrkliga. Och där har du ett problem. Står man verkligen för vad man står för? Eller använder man epitet lite som de passar? Det är isåfall politik och inte religion.

    Sen en detalj Andres, om du ska dundra om det svenska så passar det sig bättre att stava korrekt svenska. De flesta ord skrivs med liten begynnelsebokstav inuti meningar. Gör så. Det ser bättre ut.

  • http://vemtanderstjarnorna.blogspot.com Per Ewert

    Karin: Även jag upplever att Dagen under Elisabeth Sandlund har en något förändrad ton på ledarplats än tidigare. Men jag skulle inte använda samma negativt laddade ord som du: snarare skulle jag säga att tidningen mognat och blivit tydligare, och ofta mer ideologiskt genomtänkt. Men låt oss inte föregripa Stefans skildring alltför mycket.