Reflektioner över kristna konferenstalare och författare

maj 10, 2010 ~ stefan

Efter en predikan i en av Elimkyrkans söndagsgudstjänster ägnade jag söndagen åt familje- och släktsamvaro då min svärmors födelsedag firades, fick till och med tacka nej till en inbjudan från Niklas Piensoho som bjöd lite folk på kaffe under söndag eftermiddag för att prata om evangelisation till hösten.

Reflekterade dock lite över kristna profiler och kristna konferenser under kvällen. Jag är skeptisk till kristna ”kändisar” som profileras som författare och konferenstalare som inte har visat på ett fungerande lokalt ledarskap. Ska man vara trovärdig om det man pratar om och skriver om, behöver man ju visa att det funkar i en vanlig församling.

Det är också en anledning till varför jag själv håller på att delvis sadla om. Mitt kristna liv handlade under många år om att leda en lokal församlings arbete och finnas med i processen att föra människor till tro, döpa dem och göra dem till lärjungar och efterföljare till Jesus. Sedan blev man ett kristet styrelseproffs och kristen experttyckare under några år – allt längre bort från att finnas med och göra lärjungar och föra människor till tro.

Fast nu är jag tillbaka i lokalt ledarskap. Det mitt liv går ut på är att se människor komma till tro på Kristus och bli efterföljare. Vi ser nu de första komma till tro i Elim efter vår Alphasatsning den här terminen. Förra fredagskvällen fick vi be för ett antal tonåringar ute på stan i samband med Ungdomskyrkan Konnekts arbete. Det är kristendom. Inte att prata, skriva, tycka till, och hålla föredrag.

Gärna skriva, prata, tycka till, och hålla föredrag på kristna konferenser, bara man kan visa upp att det man pratar om fungerar i en lokal församling.

Jag tar för givet att de olika EFK-konferenserna har det som ett avgörande kriterium när man kallar talare till olika konferenser och andra experter vi anlitar för att skriva och utbilda.

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

BW

Det ligger mycket i det du säger men samtidigt finns det en fara med att hårdra kriterierna för vem som får tala på en konferens på detta viset. Som jag ser det finns det två kriterier som behöver vara uppfyllda för att någon ska få stå i en predikstol: För det första att man har en smörjelse från Gud och för det andra att Gud vill att man ska stå där och dela med sig och tala till andra. En prövning bör också ske av en persons moraliska ”oförvitlighet. Det kan ju var så att det man har att säga är något ganska nytt som ännu inte hunnit avsätta konkreta resultat, t.ex en vision eller ett profetiskt budskap som Gud vill att man ska dela med sig. Vi behöver vara försiktiga så att vi inte stänger in Gud med om än så vällovliga intentioner. Det viktiga är att vi inte stänger in Guds ande för det viktigaste är att lyssna till Gud som kan göra sådant som är dårskap i våra ögon och öron.
Ulf Stenlund

Ditt val känns rätt. Paulus reste runt och talade men framför allt engagerade han sig i de lokala församlingarna. Tidningarnas konferensbilagor visar ju också på en jakt efter att engagera kändisar. Är det inte så att den ökade konkurrensen mellan konferenserna leder till kändisjakt. Mitt konferensideal är min ungdoms Lapplandsvecka. Visst, en och annan kändis kom upp för att krydda tillställningen men det var engagemanget och tillströmningen från mängden av små omgivande församlingar som gjorde Lappis så speciell.
Christer Roshamn

Stefan det du längtar efter att mera fungera i är vad vi ska syssla med. Jag vill det för egen del. Det finns inget häftigare än att vara pastor och ledare i en lokalförsamling. Jag hade glädjen i helgen att be med en ung tonåring till frälsning!
Fredrik

Underbart inlägg, Stefan. För mycket av efterföljelse i våra församlingar tar sig bara uttryck i ett stort åsiktsprojekt.
http://davidwillgren.blogspot.com David Willgren

Tack för ditt inlägg, Stefan, håller med dig och skulle väl vilja säga att detsamma också borde gälla kringresande lovsångsteam.
Anna

Jag tycker det är så jobbigt med församlingsliv och längtar inte efter det. Vet att vi är många som växt upp med ”eldiga” frikyrkomöten som tycker så. Jag har kvar min tro på Gud, men verksamheten i en församling orkar jag inte med.
http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

David Willgllren,
En helt riktig iakttagelse, det handlar inte bara om lovsångsteam, det handlar om kristna musiker och artister i allmänhet.
hälsn
STefan Swärd

Anna,
Jag älskar församlingsliv, det kristna livet ska levas tillsammans med andra. Däremot finns det olika sorts församlingar.
hälsn
Stefan Swärd
Broder Roger

Stefan, hur blir man så positiv till den lokala församlingen som du verkar vara? Anna, jag och andra kan behöva veta mer om hur du alltid kan se möjligheter när andra ser problem. Jag har stor förståelse för att alla troende inte passar in i en lokal församlingsgemenskap. Personligen tycker jag också att det kan vara svårt.
Stefan A

#8
Jag är extremt positiv till den lokala församlingen. Det är ju Herrens skötebarn och enda väg för oss människor.
…
Man kan ta antalet församlingsmedlemmar och multiplicera med 50 så har man ett ungefärligt mått på problem och svårigheter i en församling. Om detta får fylla näthinnan och sinnet är den enda raka vägen att fly!
…
Men om man får uppleva något i stil med
Ps 34:6 De som ser upp till honom strålar av fröjd
har man en helt annan längtan till sina syskon. Dels vill man ge av det man har och dels möta Gud i den personen. Tillsammans kan vi bli en landningsbana för Guds härlighet vilket är värt allt!
…
Skillnaden är var ditt hjärta hämtar näring. Båda två scenariorna är sanna. Men var har du dina rötter?
…
Jag kapar in mig i debatten för att visa att det finns vanliga dödliga också som gillar församlingen. Sen har jag ett så fint namn som påminner starkt om en stor andlig ledare…. 😉
Magnus

”Reflekterade dock lite över kristna profiler och kristna konferenser under kvällen. Jag är skeptisk till kristna “kändisar” som profileras som författare och konferenstalare som inte har visat på ett fungerande lokalt ledarskap. Ska man vara trovärdig om det man pratar om och skriver om, behöver man ju visa att det funkar i en vanlig församling”.

I agree!!! Bingo!!
Magnus
johnny lithell

Också jag håller med, verkligen. Tack för ett klarsynt och befriande inlägg!

Och samtidigt tvingas jag också konstatera att jag möter en del bitterhet bland pastorer och förkunnare som INTE lyckats träda in i det åtråvärda ”kristen-kändisskapet”, trots att de inget hellre vill. Då är det enkelt (och säkert ganska skönt) att kritisera den ”kände” med att man inte vet något om dennes lokala sammanhang. Jag tror tyvärr att moralismen och ytligheten sticker fram sitt fula tryne på båda sidor om kändisgränsen.
David Axelsson

…eller som en kristen ledare har sagt: ”Jag var en kändis i den krisna världen men en nolla i min trappuppgång!”
http://richardhultmar.wordpress.com Richard Hultmar

Ja det kan ju bli ganska mycket öronkliande på konferensestraderna…viktigt med lokal jordnära förankring.

Kändisskap är inget att sträva efter i Guds rike.

Anna och Broder Roger:
Jag vet ju inte vilka ni är och och var ni bor, men det finns alternativa sätt att vara lokal församling och det växer fram nätverk av relationsbaserade husförsamlingar och andra typer av nya kristna gemenskaper på olika håll i landet. Och eftersom Stefan är med och vill starta en massa nya församlingar i Stockholm, kanske det går att starta nåt som kan passa även er?
BW

Så du menar alltså på allvar Stefan, att ”kändis” inte är en av de andliga tjänsterna i Guds församling, pss som lärare, profeter? Det kanske vore på sin plats att säga vilka kändisar du har i tankarna. Jag tror att ibland är konfrontationslinjen efter Guds vilja om vi ska kunna rensa upp i träsket. Driv månglarna ur templet och sätt postmodernisterna i kanantän
Ulf Stenlund

Wikipedia har ofta rätt välformulerade beskrivningar av vad ord står för. så här står det om kändis:
”Kändis är slang för en person som är allmänt känd i en stor del av samhället. Det är framför allt massmedia som gör personer till kändisar. Några branscher med många kändisar är politik, underhållning, kultur, massmedia och idrott. Kändisar kan ofta fungera som idoler för andra personer, men det är inget nödvändigt kännetecken för att någon skall kallas kändis.”

Om en kändis har något från Gud att säga ser jag inte någon nackdel i att folk kommer inom hörhåll. Jesus själv var ju en kändis. När han var på gång hade ofta hans goda rykte nått fram först.
Per-Erik Johansson

8,9, för den som verkligen vill ha en gemenskap med fler troende så finns den nog att få för alla. Frågan kanske mer är var och i vad förväntan finns? Eftersom det egentligen inte krävs särskilt många för att Herren ska besvara bön, så torde det vara en minsta ”församling” som Herren kan tänka sig verka i. Så be Herren visa Er människor och gemenskap, den kanske växer till en större ….
Fast i början så får ni kanske finna er i att inte ha den häftigaste lokalen med värsta ljudanläggningen och allt det där andra som en ”riktig” församling har. Ni kanske får nöja er med några omoderna helandeunder, en del tungotal i brist på annan underhållning, profetiska tilltal skulle kuna störa ordningen och begära uppmärksamhet, någon skulle kunna helt okontrollerat börja få för sig att uttyda tungotalet.
Det är är värt ett försök ialla fall, ber man om människor oavsett till gemenskap eller till hjälp så svarar Herren.
Roger Gustavsson

Bra skrivet som så ofta Stefan. Samtidigt har BW en poäng. Det kan det ju finnas syskon som gärna möter församlingen för gudstjänst men som inte är del av något lokalt ledarskap och som ändå har ett eller annat att bidra med. Skulle t ex C S Lewis platsa på talarlistan?
http://www.kastasten.se Thommy Bergenwall

Det finns både levande och döda församlings gemenskaper,på en del håll funkar små benögrupper bättre som gemenskap form,istället för opersonliga församlingar.

V v v v Thommy Bergenwall………….
http://www.citykyrkanorkelljunga.se Margret Sundin

Detta var det bästa jag läst på denna Blogg och min eviga efterlysning och en viktig debatt med tanke på alla vilsegångna får! Många troende ”vill inte” och med rätta (de har mött allt för mycket som inte stämmer med Ordet i församlingar) men oavsett människor så är det församlingsliv som Gud vill. Det blir inte trovärdigt med predikanter utan församlingsliv!
mvh
Margret Sundin pastor Citykyrkan Örkelljunga
http://www.citykyrkanorkelljunga.se Margret Sundin

6 Anna, det är såå sorgligt att höra och läsa att du inte har en församlingstillhörighet! Jag förstår dig också, jag har sett allt för mycket och själv försökt passa in i en gammal pingstkyrka på 70-talet, det var också sorgligt men att att ställa sig utanför gemenskapen är ingen lösning. Nej sök dig till troende där du kan se frukt i deras liv av överlåtelsen. Ät av den goda frukten och bli en del av den skörden. Vi behöver starka församlingar som predikar evangelium till en värld i kaos!

Predikanter och framförallt evangelister som åker runt och predikar utan att ha en god frukt hemma och i sin församling är mycket allvarligt och det är möjligt att det är precis det som splittrar och förvirrar.

Lokala församlingar behövs och att bli en del av den är den frihet som Herren tänkte. Det som så mycket annat har kommit under mänsklig auktoritet och inte Guds då blir det givetvis alldeles tokigt. Gud söker sitt folk och Herren kallar till att göra Hans vilja och inte din egen kära Anna och alla andra som inte kopplar med sina syskon.

Gud kallar på alla vilsegångna får idag.

Guds välsignelse
Margret Sundin pastor Citykyrkan Örkelljunga
http://www.citykyrkanorkelljunga.se
Per-Erik Johansson

20, Det skulle ju kunna var så att värdefulla får jagats på flykten ur fållan genom att herden som skulle stå/sova i porten släppte in vargen och världen.
Hur kan det vara så att om en församling får rösta på sig själv i NFU undersökning kan komma fram till att man är djupt andlig ända fram till det berömda svarta strecket, ca 65 % av 100 möjliga %, men det finns inte en enda andlig nådegåva i öppen funktion i gudstjänsten, inte ens det minsta lilla tungotal hörs, knappast någon, möjligen en, reser sig när det ges möjlighet till förbön av totalt ca 200-250 medlemmar.
Är det inte rimligt om det moderna påfundet NFU skulle stämma att det syns/hörs/märks i gudstjänsten? Är måttet på en fungerande församling utfallet i NFU undersökning eller något annat, med tanke på den positiva referensram som Stefan nu lagt som tanke för talandet?