Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Jag har försökt läsa igenom de 139 kommentarerna på mitt blogginlägg om en kristen syn på sambo. Det blev en minst sagt imponerande debatt. Ärligt talat, finns det någon så omfattande debatt i svensk kristenhet någonstans? I så fall var? De kristna tidningarnas debatter är ju begränsade.

Jag vill inte förlänga frågan för mycket men bara ta upp några trådar som kommer upp i kommentarerna.

För mig handlar inte dessa frågor om ”frikyrkans regler”. Det handlar om min relation till Gud, hur jag tror att Gud vill att jag ska leva. Och jag är övertygad om att om jag lever som Gud vill, så är det även bäst för mig. Som kristen är jag övertygad om att äktenskapet är en gåva från Gud, sexualiteten är en gåva från Gud, men gåvan är så fin och känslig, att den ska utövas inom ett äktenskap. Det är min ärliga övertygelse, och jag tror också att det är bäst att leva på detta sätt. Och jag hycklar inte, jag lever som jag lär, har bara haft sex inom äktenskapet, men har man varit lyckligt gift i 34 år blir det ganska mycket sex, mycket mer än sexliberalerna som ofta byter partners. De som inte tror på detta behöver inte göra det, jag kan inte påtvinga någon min övertygelse, men jag har full rätt att framföra min övertygelse. Däremot tycker jag att det är fel att raljera över oss som vill leva på detta sätt, jag tycker att vi också ska bemötas med respekt. Och det handlar inte bara om frikyrkliga, för en katolik är detta självklart, och de lägger en ännu större vikt vid äktenskapet, som är oupplösligt för en katolik.

En synpunkt som kommer fram i flera inlägg är att det egentligen inte är någon större skillnad på äktenskap och sambo, äktenskapen blir också på prov. Jag har två svar på detta. I lagstiftningen är det stor skillnad på äktenskap och sambo och det är en mer säker juridisk reglering i ett äktenskap. Däremot tycker jag att den moderna synen på äktenskap som ett tillfälligt kontrakt som på ganska lösa grunder kan upplösas, det är ingen kristen syn. Den kristna grundsynen är enligt Jesusorden ”det Gud sammanfogar ska människor inte skilja åt”. Idealet är det livslånga äktenskapet, men Bibeln ger ju också vägledning hur vi gör när idealet inte fungerar.

Flera kommentatorer skriver att ett samboförhållande kan också bli troget och långsiktigt. Ur kristen synvinkel finns det dock bara en form av samlevnad. Den talar om att gifta sig, bröllop, bli man och hustru. Grundkonstitutionen är att ingå ett förbund inför Gud (vilket inte är ett proväktenskap), offentligt proklamera detta, registrera förhållandet lagligt vilket har varit praxis för kristna i alla tider (genom lag bunden vid sin man som det står i Rom 7), flytta samman och förenas sexuellt. De som förespråkar sambo som något likvärdigt, menar alltså att det finns två modeller för samlevnad, men det kan bara motiveras utifrån praxis i dagens samhälle, det kan inte motiveras utifrån Bibeln, kyrkohistorien eller praxis i kyrkor globalt. Jag rekommenderar alltid par som stabilt och långsiktig bor sambo att gifta sig, detta kan även motiveras på rent juridiska grunder.

Frågan om hur man ska leva för att vara församlingsmedlem tas också upp. Det beror på vad man har för församlingssyn, och vilken syn man har på hur man ska leva som kristen. Jag ser en församlingsgemenskap som en överlåten gemenskap där vi delar varandras liv, och där vi hjälps åt i efterföljelsen av Jesus. Kristet liv handlar om växt, att bli mer och mer lik Kristus, och alltmer leva på ett sätt som behagar Gud. Startpunkten handlar om frälsning, pånyttfödelse, dop och omvändelse.

En lokal församlingsgemenskap behöver dock definiera sina gränser och villkor för församlingsgemenskap. Jag tycker att det är bättre att detta görs tydligt och öppet än att det finns en massa oskrivna lagar och regler. Och här tycker jag att det behövs en fördjupad debatt och förståelse av vad det innebär att vara kristen. Är man omvänd om man är girig, självisk och snål när det gäller sina ekonomiska tillgångar? Har man upplevt Kristus i sitt liv och kan dela församlingsgemenskapen på djupet om man visar rasistiska attityder? Kan man vara med i församlingen om man bryter budordet att man inte ska stjäla, och kanske till och med stjäl i kyrkan? Kan man vara med i en kristen församling om man ständigt förtalar, skvallrar och talar illa om andra? Och i den kontexten måste man också kunna tala om samlevnad och sexualitet. Jag håller dock med om att det är helt fel att utesluta folk ur en församling för vissa beteenden om man inte tydligt förklarar innan man blir medlem om vilka förhållningsregler som gäller.

När man talar om dessa livsstilsfrågor handlar den kristna kontexten alltid om nåd, förlåtelse, att komma tillbaka efter misslyckanden, att uppleva Andens kraft till ett nytt liv, att vara älskad av Gud även om jag misslyckas etc. Därför skiljer sig kyrkan från andra typer av organisationer där man bara kan tala om livsstil och vår egen förmåga och styrka.

Att jobba med etiken i en församling är ganska naturligt tycker jag. Den som klandrar frikyrkan för en massa regler – har en sådan person någon erfarenhet av idrottsrörelsen? Eller av ett vanligt företag? Det är betydligt mer regelstyrda organisationer än en vanlig frikyrka. I min sons hockeylag blev en spelare utslängd därför att han visade en dålig attityd till tränaren. Man blev petad nästa match om man missade en träning. Man blev också petad nästa match om man inte ansträngde sig tillräckligt på träningen. Och betalade man inte de höga avgifterna, blev man utestängd direkt. Jag kan ge massa exempel.

 

  • Ulf Stenlund

    TYDLIGT; BRA; TACK!

  • BW

    Bra skrivet!

  • Tomas Ander

    Tack Stefan! Mycket bra!

  • Mats

    Instämmer i tackandet!

  • JB

    I svensk baptistisk historia fanns det ju en hel del äktenskap som inte registrerades, var dessa då inte ”godkända” av Gud?
    Lovar man inför församlingen och Gud så räcker nog det, tror nog inte att Sankte Per säger till den radikala baptisten, Du har levt i synd, för du har inte registrerat ditt giftermål hos staten.

    Den fråga man måste ställa sig är: Vilka synder ska församlingen bestämma att dessa är ej förenliga med medlemskap hos oss och vilka synder kan man acceptera att individen gör utan att den ska bli utesluten. Svaret måste antingen bli en syndakatalog eller en ganska liberal tolkning. I mitt sett att se så fungerar bara det senare, katalogen blir alltför mycket en oförsvarbar katalog som historien lärt oss att dessa är tidbundna dokument som inte går att teologiskt försvara över tid. tror man att Guds budskap är sant i alla tider så funkar ju inte detta.
    Istället måste det vara församlingens ansvar att undervisa om synden inte döma. En utesluten själ är mycket svårare att omvända en syndig själ.

  • wildwest

    Jag tyckte debatten var mycket intressant för egen del eftersom jag förut själv definierat ett äktenskaps tillblivelse som den sexuella föreningen – innebärande att många yngre moderna svenskar varit gifta 30-40 gånger. Jag fick lära mej att Bibeln faktiskt ger uttryck för äktenskapsceremonier i offentlighet och att man följer sitt lands lag, att detta är ett äktenskap och allting annat inte är det. Ett ofta anfört argument har annars varit att Bibeln inte föreskriver hur man ska gifta sej, varav jag då drog en felaktig slutsats. Har dock aldrig varit en anhängare av samboskapet, men har inte hittat verktyg för att motivera till ett bröllop. Så jag fick ut mycket av detta!

  • Michael S

    JB, problemet med din syn på saken är detta:
    Vad händer när folk inte bara faller i synd utan lever i den, och inte vill ut ur den utan helt enkelt inte anser att det är synd ?
    Syndakatalog existerar inte på långa vägar i dagens kyrkor. Det är faktiskt en total avsaknad på predikan om moral tycker jag.
    Senast t.ex jag hörde en predikan som handlade om att man ska undvika förtal och skitsnack var för över 10-15 år sedan. Tro inte att kristna inte halkar med tungan eller inte har problem med detta också.
    När hörde man en predikan om att inte stjäla ? ( hur många kristna piratkopierar andra personers verk/arbeten i form av musik och film ? )

    Jesus säger ju själv: EVANGELIET ENLIGT MATTEUS Kap 18 Vers 15 – 17

    15. Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig, har du vunnit tillbaka din broder.
    16. Men om han inte vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sak avgöras.
    17. Om han vägrar lyssna på dem, så tala om det för församlingen. Vill han inte lyssna på församlingen heller, betrakta honom då som en hedning eller en tullindrivare.

    Och

    EVANGELIET ENLIGT LUKAS Kap 17 Vers 3 – 3

    3. Ta er i akt!Om din broder gör orätt, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom.

    Nåd går igenom allt och ödmjukt bemötande mot syndare, ty vi syndar alla då och då ( man måste dock skillja på att falla i synd och att leva i synd), men det är dumdristigt att tro att människor inte behöver undervisning om vad som är rätt och fel. Guds Ande är här för att hjäpa oss och påminna oss, men hur kan någon bli påmind utan att ha fått höra först ?!

    Nä syndakatalogen behövs inte, vanligen så uppenbarar den helig ande felet för den som gör fel, kanske inlärt samvete eller andra personer i församlingen.

    Mvh
    Michael S

  • BW

    Tack Michael S!

    Mvh BW

  • http://www.higherground.se/ Torbjörn Daun

    Riktigt snygg blogg =)

  • Vinnie

    Men ärligt. Hur vågar man som kristen kalla samboskapet för ett giltigt förbund? Finns det ingen respekt för kyrkans 2000-åriga historia som alltid har tolkat det juridiska äktenskapet som den enda rätta. Finns det ingen respekt för att i stort sett alla samfund globalt sett har samma syn? Man blir rädd för högmodet hos svenska kristna. Samma sak med sv kyrkans beslut i vigselfrågan. Det finns ett stort högmod hos sveriges kristenhet som vi behöver omvända oss ifrån.

  • Andreas

    Men hallå Stefan, kyrkan är väl ändå inte detsamma som en förening eller idrottsklubb? Församlingen är väl nåt högre, Kristi kropp. Inte nånting som skall jämföras med företagsstruktur? Helknäppt!

    Jag tror att vi ibland har felaktig uppfattning av hur kyrkan skall vara. Och helt tokigt har det blivit när församlingen blir för mycket verksamhet. Det är bl.a. därför, tror jag, som kristna ungdomar idag lämnar kyrkan, därför att den inte är så mycket mer annorlunda än nåt annat i samhället, förutom att man tror på en högre makt.

    Frid!

  • http://www.kastasten.se Thommy Bergenwall

    Ett kort tipps gift dig, hoppa inte i säng för se om det funkar för det gör det även om du väntar tills bröllopsnatten.

    V v v v Thommy Bergenwall,,,,,,,,,

  • Mats

    Michael S #7:
    Håller med helt och fullt, tydlighet hindar inte att ödmjikhet får vara överordnat.
    Att bara låta allt rulla åt fel håll kan inte vara bra…

    Dina exempel på bibelord (av jesus själv dessutom) är det sällan man hör om, och absout inte i detta sammanhanget (samlevnad kvinna-man)

    Vinnie #10:
    Kyrkans historia, och att man nog borde ta hänsyn till den i frågor som kristna alltid har varit eniga om***, är inget den vanlige kyrkokristne bryr sej värst mkt om, eller ens vet mkt om (undantaget en del skit kyrkan stått för, det lär sej alla, kristna såväl som icke troende)
    Kanske gör att man inte tar sats i ”gamla” tänkesätt, och det gäller i och för sej säkert alla oss troende.

    Vi har svårt för att ta sånt som går vårt ego emot, inte bara när det gäller sex utan äktenskap…
    Till exempel det materiella har, tycker jag man kan säga med stor tyngd, tagit över väldigt väldigt mycket av tid/engagemang/energi/lust etc istället för att leva för Jesus och ägna tid och det andra nämnda åt våra medmänniskor som inte ännu kommit till tro…gäller såväl mej som många andra troende.

    Kan ändå inte fatta att sambo numera är både vanligt och helt utan kontrovers accepterat balnd många i både tex EFK & Pingst.

    Det är som jag ser det nästintill otroligt…och snabbt har det gått..

  • Mats

    *** (alltid varit eniga om etc)
    detta kom inte med i #13:
    Visst finns det sånt som kyrkan varit enig om fram tills ”nyss” och som man nu (iaf stor del av kristenheten) tycker annat om, tex dödsstraff och annat.
    Det hindrar inte att en så grundläggande sak som den kristna (= traditionella) äktenskapssynen borde vara en sak som man inte skulle ha anledning alls att rota i!

    Är ju svårt som jag ser det att hitta annat än stort stöd i Bibeln för den ”gamla” synen, och lätt se att den ”moderna” seden sambo inte har nåt vidare värst stöd…

  • NN

    Michael S Enligt 1917 års bibel handlar det inte om en synd mot mig i Matt 18:15-17 utan det handlar om synd som blir uppenbarad för någon det kan t.e.x gälla stöld äktenskapsbrott eller någon annan synd Jesus talar bland annat om förförelse av barn

  • Michael S

    NN: Ja det stämmer att det inte är fråga om vem personen syndar mot. Jesus vill att man tillrättavisar den som är på fel väg. Vare sig det är synd mot mig, någon annan eller synd som bara skadar syndaren själv.
    I vilket fall som helst så skadas ju Gudsrelationen också i alla tre senariorna genom att den som syndar, många gånger beter sig som Adam och Eva, dvs drar sig bort från Gud.

  • Stefan A

    Antingen går jag bort från Jesus eller så följer jag honom. Det finns ingen neutral planhalva. Jag blev frälst för att bli fri från syndens och dödens lag, jag var dess slav. Varför skulle jag då flörta med den igen……..? Nu är jag ju ”slav” under rättfärdigheten, som leder till liv, inte till att göra som jag vill.

  • NN

    Michael S Jag ser att det står ”dig” i nyare översättningar Rätt eller fel men alla dessa nya översättningar splittrar åtminstone mina tankar Det är många gånger svårt att lyssna i kyrkan när det läses ur en nyare översättning vi är många som kommer ihåg texter och så läses det något annat Här har i många år diskuterats mot jehovas vittnen om vad Jesus sa till rövaren på korset och då handlar det ”bara” om ett flyttat kommatecken!

  • Kjell Gustafsson

    Härligt att höra någon tala sanning. Mycket ovanligt idag.

  • Gunvor Vennberg

    Ja, visst finns andra organisationer som är betydligt värre: Själv blev jag (apropå 1 maj) uppmanad att lämna socialdemokraterna samt mina politiska uppdrag alternativt bli utesluten eftersom jag inte höll med partiet om hur Svenska Kyrkan ska styras utan ställde upp för Frimodig Kyrka, en opolitisk grupp, i kyrkovalet. Därmed inte sagt att inte kyrkan ska vara annorlunda än dessa organisationer! Lustigt nog frågade en fd partikamrat mig om jag inte iallafall ville gå i 1 maj-tåget i år. Ibland duger man… Vad tror de, att man snällt ska fortsätta vara valboskap i alla fall när det passar? Det borde församlingar också tänka på innan man utesluter, så att man inte bringar sin broder på fall på allvar p g a hur denne behandlas. Men visst är det viktigt att ha en levande etisk diskussion. Bara man inte glömmer att vi alla lever av Nåd och att vi uppmanas att älska varandra!

  • TB

    Kort till ”5. JB”
    Vem är Sankte Per?

  • Sefast Tronde

    Bäste Stefan Swärd,
    I stort sett håller jag med dig om det mesta du skriver, men inte allt, och definitivt inte ditt sätt att motivera, för och definiera, vad äktenskapet är. Som jag ser det hoppar du på tuvor i ett träsk, mellan olika bibliska sanningar och vidare till s.k. traditionellt kristna konventioner och seder, och vidare till argument från den samhälleliga konventionen och juridiken – alldeles som det passar. Förståeligt – du är helt enkelt en konventionellt fostrad kristen – mycket starkt färgad av de traditioner du levt i. Men jag ser även en stark vilja till ett positivt nytänkande – vilket är att utan bundenhet till traditioner söka verkligheten i Jesus Kristus vår Herre.

    Detta är i vart fall kanske början på en diskussion om frågan, som så väl behövs för att komma vidare, och framför allt för att komma mer rätt. Utgångspunkten för diskussionen tycker jag bör vara vad Bibeln säger, där vi är beredda att sortera bort allt vad traditionalism heter, så att vi (inom kristenheten) får en så bra konsensus som möjligt om vad Bibeln faktiskt säger i frågan – rensat från allt religiöst dravel.

    Kan man, i vart fall finna en någotsånär, uppnå en samsyn om vad Bibeln faktiskt säger i frågan går det att komma vidare och ställa de övriga frågorna: Om vad som konstituerar äktenskapet? Om vad som skiljer äktenskapet från andra samlevnadsformer? Om vad som bör kunna tolereras eller inte tolereras etc.? Hur man bör ställa sig till de som vill ha församlingsgemenskap men inte vill följa konvention etc? etc. etc.

    Otvetydigt är att kristenheten inte på något sätt har monopol på äktenskapet, då både historien och omvärlden naturligt lär att äktenskapet är från skapelsen. Därmed faller även krisenhetens primat att ensidigt sätta definitioner på annat än sin egen lära – om vad som är äktenskap och inte och vad därtill hör.

    Kort sagt: Låt oss utgå från vad Bibeln säger! För övrigt är det min mening att Bibeln inte alls är så tydlig inom området, och definitivt inte entydigt för de traditionellt kristna konventioner som förekommit. Låt oss utgå från vad som står, och inte står, utan att tänja på orden och lägga till rätta så som uppenbarligen många gånger gjorts.

    Vad som samhället accepterar, och hur rådande lagstiftning är och åt vilket håll den håller på att formas är otvetydigt, och en helt annan sak. Kristna (och även andra) måste även kunna ingå äktenskap även i situationer då det omgivande samhället gör det omöjligt.

    MVH / Sefast Tronde

  • Fd sambo??

    Jag vill bara passa på att än en gång lyfta fram att det är viktigt att definiera ungefär vad man menar med sex när man debatterar sex före äktenskapet. Det kan ju knappast vara samma definition före äktenskapet som under ett äktenskap (d v s om man tittar med åtrå på någon annan osv) utan människor måste ju få bilda par innan de gifter sig. Var går då gränsen? Vid det som tolereras offentligt (kyssar typ) eller någon annanstans. Om man debatterar frågan och den ena menar att sex är all beröring och den andra att det är ett vaginalt samlag så kan det bli väldiga missförstånd. När det sedan kommer till frågan om sambo bör man definiera om det är sammmanboendet i sig (d v s på tu man hand, eller under samma tak över huvudtaget) som är problemet eller det man gör. Om det bara är vad man gör som är problemet borde ju samma norm gälla för både dem som bor tillsammans och dem som ”bara” är flickvän/pojkvän när de ses. Såvitt jag vet tillämpas inte principen om ”förkläde” vid alla möten längre utan det finns väl alla möjligheter om man så önskar även om man inte delar hushåll! Eller är problemet att det ”ser ut” som att man gör fel när man bor ihop och att andra kan inledas i frestelse om under liknande omständigheter?? Församlingen måste innan den uttalar sig om sambo definiera vad som skiljer sambos från boende i kollektiv/kommuniteter eller från att någon är inneboende. (vi har ju faktiskt fått en könsneutral äktenskapsbalk vilket gör att inte ens sammanboende av samma kön går säkra från att räknas som sambo…) Enl lagstiftaren är det ”äktenskapsliknande förhållanden” som definierar. Rimligtvis måste man innan någon kritiseras för samboskap utröna om sådana förhållanden föreligger och var gränsen går. Att dra den vid vaginalt samlag är enkelt – men ingen anser väl att homosexuella inte ägnar sig åt sex?

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Fd sambo,
    Svenska lagstiftningen definierar ju sambo som boende under äktenskapsliknande förhållanden. Att några goda vänner, syskon etc. bor tillsammans räknas inte som sambo juridiskt, utan enligt lagstiftaren ska det vara en fast sexuell relation och gemensamt hushåll.
    hälsn
    Stefan Swärd

  • Anders Gunnarsson

    Finns det en debatt lika omfattande som denna…

    Ja, katolikfrågorna på Aletheia eller hos Ulf Ekman har ofta över 200 kommentarer…

  • S.L

    Hej Stefan! Brukar läsa din blogg och tycker att du skriver jätte bra saker och förklarar så att man förstår:)

    Det är så att jag har ett par frågor till dig. Jag går i en fri kyrka, där det ganska modernt. Trivs väldigt bra meeen känns som att mitt hjärta vill ha nånting mer! Vill söka mig till andra kyrkor men vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Bor i sthlm trakten. Är 27 år och vill gärna börja på bibelstudier osv. Kan du rekommendera vart jag kan ta vägen?

    Nu till min andra fråga. Det finns väldigt många, unga frälsta som är antingen förlovade och bor ihop eller enbart bara är sambos. Då undrar jag hur man ser på det? Jag blir väldigt förvirrad eftersom det finns rätt så många som är det. Känns som att man får fel grundbeläggning i det hela som att de är ok att de är så?

    Hur ser man på rasism i kyrkan? Mvh S.L

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    S.L

    NÄR DET GÄLLER KYRKA I STOCKHOLM VILL JAG NOG REKOMMENDERA FÖRST EFTER ETT SAMTAL NÄR JAG VET LITE MER OM DIG SOM PERSON.
    HUR JAG SER PÅ SAMBO OCH ATT VARA KRISTEN, DET FRAMGÅR AV MINA BLOGGINLÄGG I ÄMNET. TYCKER ATT DE FÖRSAMLINGAR DÄR DET ÄR VANLIGT ELLER ACCEPTERAT HAR ABDIKERAT I ATT GE EN KRISTEN UNDERVISNING I SEX, ÄKTENSKAP OCH SAMLEVNAD. VILL MAN LEVA I RADIKAL JESUSEFTERFÖLJELSE BÖR MAN LÄMPLIGTVIS SÖKA SIG TILL EN ANNAN MILJÖ.
    BIBELNS UNDERVISNING OM RASISM ÄR SOLKLAR. RASISM ÄR SYND.
    HÄLSNINGAR
    STEFAN SWÄRD

  • S.L

    Hej Stefan. Vet inte riktigt vart jag ska börja med jag som person. Men om man säger såhär: Jag vill lära mig massvis, va en del utav en blandad kyrka dvs åldersgrupp. Jag vill kunna få mer erfarenhet av Jesus läran. Den kyrka jag går i är bra men känner att en blandad åldersgrupp skulle passa mig perfekt eftersom det finns mer erfarna personer som vet lite bättre och kan dela med sig av sin kristna erfarenhet. Jag kanske inte gav det bästa svaret om mig men ja är rätt att förklara saker:=)

  • S.L

    oj menade jag är inte rätt så bra på o ge förklaringar:)

  • Pingback: Kristen och sambo? « Den Goda Nyheten()



Subscribe to Stefan Swärd