Har försökt att läsa igenom de 103 kommentarerna relaterat till min artikel i tidningen Dagen förra onsdagen, det är en blandning av ris och ros över mina insatser som vanligt. Det var ju ett nytt TV-program i serien ikväll där jag fick säga något om min tro på Jesus. Jag tycker nog att jag är mycket tydlig i min kristna tro, och var jag står. Bland annat har jag skrivit ett förord (eller om det var baksidestext) till Seth Erlandssons utmärkta och kritiska granskning av Gardells bok om Jesus. Skillnaden mellan Erlandsson och andra debattörer är dock att Erlandsson är saklig och försöker på både vetenskapliga och teologiska grunder vederlägga Gardells teser.
Jag tycker att det är nödvändigt att skilja på hur vi bemöter människor och att presentera sin egen tro och trosövertygelse på ett ödmjukt och övertygande sätt. Kristendomen är en liten minoritet i Sverige, det finns alla möjliga varianter av religioner och trosövertygelser, och vi behöver som kristna delta i ett samtal med företrädare för alla tänkbara varianter av trosriktningar. Att bemöta människor med en attityd av att de är korkade eller illasinnade främjar inte vår presentation av Jesus. Ska vi bemöta allt och alla som inte predikar evangeliernas Kristus som villolärare och ta avstånd blir det i stort sett omöjligt att delta i något offentligt samtal om religion och andlighet.
Tycker för övrigt att tidningen Dagen idag gjorde en mycket bra presentation av utvecklingen inom Evangeliska Frikyrkan. Man hittar det här. Jag tycker också att det är ett bra grepp av Dagen att lyfta fram att New Life på Kungsholmen i Stockholm är den EFK-församling som har flest besökare i vanliga gudstjänster en vanlig söndag. Det är en mycket anmärkningsvärd utveckling. Att mäta gudstjänstbesökare visar bättre församlingens tillstånd än antalet formella medlemmar som i vissa äldre församlingar är mycket fler än de som faktiskt aktivt är med.