Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Har haft en inspirerande helg. Igår var det framtids- och samtalsdag i Linköping för Evangeliska Frikyrkan regionalt. Vi tog upp om viktiga framtidsfrågor, bland annat inriktningen för kommande tio åren. Jag är imponerad över den radikala, och väckelseorienterade kristendom som man möter på församlingsnivå i många av EFK:s församlingar, med en stor tydlighet när det gäller omvändelse, synd, Jesus som enda vägen till Gud, satsa på församlingsplanteringar etc.

Och idag var det en riktig högtid i Elimkyrkan i Stockholm. Det var en stark känsla av Andens närvaro och att Gud talade till oss. Min predikan handlade om vad Jesus har gjort för oss på korset. Vi är som människor förlorade och bundna i vår synd, vi har missat målet, brytit Guds lag, vi är alla syndare, och syndens lön är döden. Och vi förmår inte att frälsa oss själva eller komma ur vår belägenhet. Därför att Gud har älskat oss så mycket så sände han sin son Jesus till världen för att rädda oss, frälsa oss. När Jesus dog på korset tog han på sig världens synd, han tog på sig straffet för vår synd, han gav sitt liv för oss som ett syndoffer, han gav sitt liv för att betala en lösen för att friköpa oss. På korset besegrade han de fördärvsmakter som har hållit oss fångna, synden, döden, djävulen, han blev förbannad för att vi skulle bli välsignade. Vi har blivit förenade med Kristus, genom att han dog, blev begravd och uppstod, som en representant för en ny mänsklighet, så som vi alla var i Adam, den förste som syndade, var vi alla i Kristus, när han dog och uppstod för vår skull.

Detta är evangeliet, vi som var döda i våra synder, har fått förlåtelse, nåd, frikännande, förlossning, friköpta, genom Jesus Kristus, utan någon merit, förtjänst eller kvalifikationer, bara på grund av nåd.

Det handlade min predikan om idag, ett riktigt vasst budskap.

Halleluja.

Ikväll ska jag titta på det sista från OS, hoppas på någon till svensk medalj på femmilen, vem som vinner hockey kvittar. Fast det är klart, hockey är Kanada, det bara är så.

  • Mikael

    Hej Stefan!

    Jag har sagt att jag skall sluta skriva på denna hemsidan efter det gick så långt att jag ville veta hur du Stefan såg på just denna fråga du skriver om ovan och…

    Ett stort Tack!!!

    /Mikael

  • Maja

    Jag tycker det var ett riktigt mainstreambudskap. Hade du ingen skruv?

  • Broder Roger

    Mainstreambudskap i en predikan har jag aldrig hört om tidigare. Kanske är klassisk evangelikal teologi en mer passande benämning.

    Nog är det väl det kristna evangeliet nog skruvat, oavsett om det blir framlagt av Stefan eller någon annan budbärare. Mer storslaget budskap går väl inte att uppbringa. Så att klassa det som mainstream är väl pejorativt.

  • Mikael

    Hej Maja!
    Om du tycker det är fel på mainstream så tycker jag att det är lite tråkigt, det är när vi väljer att plocka upp vissa bibelord som passar våra behov och sedan glömmer varför de står där och skapar något som man kallar kristendom!

    /Mikael

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Jag funderar lite, om det ovanstående är ”evangeliet”, hur kommer det sig att det ingenstans i NT står rakt på sak att ”Jesus tog på sig straffet för vår synd”?

    Borde inte ”evangeliet” vara åtminstone lite tydligare i evangelierna?

  • Maja

    Vem har sagt att jag tycker att det är fel? Jag tyckte att Stefan Swärds trummande om sin egen förträfflighet liksom inte kom till sin rätt i det ovanstående referatet, bara. Det där lät mest som samma gamla predikan som tuggats om under hela 1900-talet. Jag saknade den vassa skruven. Eftersom ”klassisk evangelikal teologi” så mycket lägger vikt vid sina förkunnare, menar jag.

  • http://www.markuskyrkan.se Rickard Cruz

    Jonas: Jag kom att tänka på Rom 8:3 när jag läste ditt inlägg. Men det är klart, det står ju inte ordagrant ”Jesus tog på sig straffet för vår synd”. Men jag tycker nog ändå att det är tydligt med den innebörden…

    ”Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.”

  • http://www.skillingemissionshus.se Kalle Spetz

    Jonas: 1 Pet 2:24-25 är fantastiska verser, ”Våra synder bar han i sin egen kropp upp på träpålen, för att vi skulle dö bort från synden och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har ni blivit botade. Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt tillbaka till era själars herde och vårdare.”
    Hälsar
    Kalle

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Rickard, Kalle. Det är ett (av flera möjliga) sätt att läsa dom verserna. Men är det inte märkligt att själva centrum i det evangelikala evangeliet aldrig uttrycks rakt på sak i NT?

    Själv föredrar jag evangeliet enligt Jesus (”Guds rike är nära”) eller enligt urförsamlingen (se några predikningar ur Apg).

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Maja,
    Du skriver att jag trummar om min egen förträfflighet. Jag vet inte riktigt vad du åsyftar men det kanske är att jag skrev att det var en vass predikan. Då måste jag förtydliga mig, jag menar inte att predikanten var vass, det är inte min sak att bedöma. Jag menade att innehållet i predikan var vasst, oavsett vem som höll predikan

    hälsn
    Stefan Swärd

  • Stefan A

    Denna ”jaha”-mentalitet när Jesu försoningsverk predikas visar vilka otroligt hårda hjärtan vi har! Det visar att vi inte har fattat vem Gud är och vi har inte fattat vad Han gjort för oss. Vad han gör för oss, ligger därför gömt och otillgängligt. Då får man inkassera ett torrt och trist kristet liv där man aldrig är nöjd.

    Det finns ingen häftigare än Jesus Kristus. Det finns inget häftigare än det Han gjort för oss. Det borde få oss att först gråta och sedan jubla! När du kommit dit, har du börjat förstå.

  • Stefan A

    Denna ”jaha”-mentalitet när Jesu försoningsverk predikas visar vilka otroligt hårda hjärtan vi har! Det visar att vi inte har fattat vem Gud är och vi har inte fattat vad Han gjort för oss. Vad han gör för oss, ligger därför gömt och otillgängligt. Då får man inkassera ett torrt och trist kristet liv där man aldrig är nöjd.

    Det finns ingen häftigare än Jesus Kristus. Det finns inget häftigare än det Han gjort för oss. Det borde få oss att först gråta och sedan jubla! När du kommit dit, har du börjat förstå.

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Jonas,
    Om ovanstående inte är evangeliet, vad är då evangeliet, förklara det gärna med nödvändiga bibelreferenser.
    Det är uppenbart att Nya Testamentet använder olika bilder för att beskriva försoningen och korset. Med ovanstående korta blogginlägg försöker jag visa på de olika perspektiven för att förstå innebörden av Jesu död. En viktig aspekt är att Jesus är syndoffret, ”Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider enligt Heb. 10:12, var inte poängen med syndoffret att offret tog på sig Guds vrede och dom över synden, för att ge förlåtelse till människorna. Syndens lön är döden. Döden är straffet för mänsklighetens synd. När Jesus dog i vårt ställe, kan man inte kalla det för att han tog på sig straffet för mänsklighetens synd?
    hälsn
    Stefan Swärd

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Stefan. Ang. referenser till evangeliet så nämnde jag några ovan. Jesus budskap var ”Guds rike är nära”. Urförsamlingens budskap var att Gud uppväckte den som makterna korsfäste och gjort honom till ledare och Messias (tex Apg 2).

    Jag instämmer i att det finns olika bilder som förklarar korsets innebörd i NT. Jag menar bara att ”Jesus tog Guds straff” (den juridiska varianten av s.k. objektiv försoningslära) på sin höjd är enormt perifer i NT, samtidigt som evangelikaler gjort den till centrum.

    Jag instämmer också i att Jesus blev offerlammet, men detta bekräftar som jag ser det inte offersystemet (som var en halvmesyr, enligt Hebr.), utan upphäver det. Jag är också tveksam till att moseböckernas instruktioner om offer ska tolkas juridiskt (som att Gud måste straffa för att kunna förlåta).

    Inte heller tror jag att Jesus dog istället för oss. Vi dör alla, och den som följer Jesus slipper inte döden, evangelierna förkunnar tvärtom att efterföljelsen innebär att gå korsets väg och därmed inte sällan rentav en snabbare död.

  • Maja

    Stefan, ja det var det jag menade. Visst är budskapet vasst.

  • Christer Roshamn

    En fråga till dig Jonas. Var Jesu död på korset nödvändigt för att vi skulle kunna bli frälsta? Eller behöver inte en människa bli frälst?

  • Christer Roshamn

    Jag glömde en bibeltext Jonas. Jag gissar att du är teologiskt kunnig (du har läst på ÖMS i alla fall) Hur tänker du kring 2 Kor 5:21?

  • http://www.markuskyrkan.se Rickard Cruz

    Jonas: Jag kan inte hålla med om att den juridiska försoningsbilden på sin höjd är enormt perifer. Däremot behöver vi givetvis se även de andra dimensionerna av Jesus försoningsverk. Inte minst Jesus egen gudsrikesproklamation som oftats resulterade och fortfarande resulterar i befrielse från demoner har ju blivit ganska ovanlig i vår del av världen. För det är väl det du menar med ”evangeliet enligt Jesus”?

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Christer. Jag blir osäker. Det som hände, det hände. Varför spekulera i andra räddningsvägar? Tyvärr avrättade makterna mästaren. Gud vände det till något gott, till ett erbjudande om räddning, men det som skedde var ont. Dessutom förstår jag inte varför eller hur man kan lyfta ut det som hände på korset från Jesus liv i stort. Vi behöver hela storyn, inte bara korset.

    Men om jag ändå ska svara så lutar jag åt ett ja, men antagligen på annat sätt än du tänker dig. Det var nödvändigt för Jesus att vara lydig mot Guds vilja och Guds vision, och i en fallen värld var det förutsägbart att detta skulle leda till att makterna avrättade honom, att han blev behandlad som synd och avskräde (”gjord till synd”). (Om vi ska använda akademiska teologiska termer så förespråkar jag en variant av klassisk försoningslära (mennonit-teologen Denny Weaver ”The Non-Violent Atonement” är ett exempel), och tar avstånd från den s.k. objektiva försoningsläran. Precis som fribaptisterna gjorde. Läs gärna deras skrifter om detta, tex Något om vår tro (1943, Fribaptistsamfundets förlag))

    RICKARD. Jag menar att Jesus budskap handlade om Guds rike, om guds regerande, om guds vilja för världen. Befrielsen från demoner och ekonomiskt och politiskt förtryck är oerhört centralt, det håller jag med om.

  • Christer Roshamn

    Oj Jonas! Självklart är hela storyn om Jesu liv och gärning centralt. Det är ju ingen doktrin vi förkunnar. Men när du skriver ”det som hände, det hände” så undrar jag hur du får i hop det med evangelierna och övrig lära i nya testamentet. T.ex 1 Kor 2:1-5, 15:1-4, 14-20. Jesu vandring mot Jerusalem är väl klart centralt, eller svamlar Jesus själv då han talar om sin kommande död? jag kan tolka dig fel, men menar du alltså att Jesu död på korset inte var nödvändigt? Var det bara något ”ont” som Gud vände till något gott? Jag läste i min andakt i dag. Rom 4:24-5:1. Hur tolkar du Paulus ord där?

    Mvh
    Christer

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Christer. Det är inte bara ”jag”, det finns väldigt många som ifrågasätter straff-borttagar-läran. Många menar att läran i princip inte fanns innan reformationen, och efter det har den övergetts av många, inte bara av ”liberala”, utan också av vissa väckelserörelser som fribaptisterna och missionsförbundet. Även idag finns det människor, även med evangelikal bakgrund, som är skeptiska.

    1 Kor 1-2. Jag håller med om att korset är centralt, men för mig som en koncentration av vad Jesus liv handlade om, nämligen om att älska sin nästa, om nödvändigt till döds, och även sina fiender. Jesus var inte en krigar-messias som kämpade med vapen mot förtrycket, istället gav han sitt liv och gjorde icke-våldsmotstånd. Jesus gick inte maktens, rikedomens och effektivitetens väg, utan svaghetens och lidandets kärleksväg. Och det ska vi också göra. Detta tycker jag är vad Paulus säger i 1 Kor 1-2.

    15:1-4/Rom 4:24. Ja, att uppståndelsen är avgörande för vår räddning tycker jag är tveklöst i NT!! Men varför skulle det stödja en ”Jesus tog Guds straff”-tolkning av korset, eller ens att det var nödvändigt att Jesus dödades? Jag förstår inte. Det är nödvändigt med en LEVANDE räddare, det är väl poängen med 1 Kor 15?

  • http://www.efsidag.blogspot.com Andreas Holmberg

    Det är sant, Jonas, att man inom både fribaptister och missionsförbund gick väldigt långt, livsfarligt långt menar jag, i sin förnekelse av att ”en har dött för alla, alltså har de alla dött”, ”detta är mitt blod, förbundsblodet, som utgjuts för många till syndernas förlåtelse” o.s.v. genom bl.a. falska analogier kring Gud som överseende far (men varje barn till en domare vet att man inte blir straffrättsligt immun bara för det) och genom sammanblandning av medlidandets kärlek, (som sannerligen inte omintetgörs utan tvärtom nästan har vår synd till förutsättning!), jfr ”Så älskade Gud världen” och välbehagets kärlek (jfr ”denne är min älskade Son”) som sannerligen i största utsträckning gick förlorad genom människans synd. Men när Jesus kommer är verkligen ”Guds rike nära”, som du säger. Absolut, Guds rike är nära genom Jesus, det rike som inte är av denna världen, och vars medborgare han återlöser med sitt eget blod, bekräftat genom hans övernaturliga uppståndelse.

    Tyvärr är det ju så att när din namne Jonas Gardell förkunnar – för det gör han – att Jesus INTE bar vår synd, att Jesus död INTE var ett skuldoffer – så får han stark resonans både inom Missionskyrkan, Svenska kyrkan och delar av Baptistsamfundet. Många går t.o.m. längre än Waldenström och menar att varje förkunnelse som I NÅGON MENING ser Jesu död som frälsande är patriarkalt våldsförhärligande. Men då har man, menar jag, lämnat kristen tro bakom sej, vilket jag hoppas att inte du har gjort. Så pass stark är ändå betoningen av Jesu död och utgjutna blod i Nya Testamentet (du hänger upp dej på ordet ”straff”, men om du istället använder ”dom”, ”skuldebrev”, ”förbannelse” så kommer du rättare; det blir som att hänga upp sej på ordet ”treenighet” och hävda att saken inte finns för att ordet inte står). Läs gärna ”Korsets Mysterium” av Agne Nordlander (EFS-förlaget 1981, senare upplaga finns oxå).

  • http://www.efsidag.blogspot.com Andreas Holmberg

    Positiv respons: Tack, Stefan, för din kärnfulla predikan och predikosammanfattning!

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Andreas. Med all respekt så behöver jag inte läsa Nordlanders bok. Jag har under decennier varit genomsyrad av JUF (juridisk-objektiv försoningslära). Frågan är om ni lutheraner och evangelikaler på allvar vågar försöka förstå ett alternativt perspektiv? Förslagsvis kan vi i så fall ömsesidigt svara på varandras frågor och invändningar. Jag skulle välkomna ett sådant samtal, oavsett forum.

    Det finns flera allvarliga problem med JUF (återkommer med svar på dina invändnignar):
    -Gudsbild. Jahve framstår som en gud som behöver döda en oskyldig(/sig själv) för att kunna förlåta. Hur rimmar detta med icke-vålds-kungen som undervisade om fiendekärlek och att vända andra sidan till? Är korsets budskap att Gud precis som Rom och systemet måste straffa och döda brottslingen, eller handlar korset om fiendekärlek och ovillkorlig förlåtelse? Som Waldenström och Åkeson tror jag vidare att Gud alltid har varit förlåtande och på vår sida. Det är vi som behöver omvändas till Gud, inte tvärtom.

    -Efterföljelsenedtoning. För JUF:are (till skillnad från hos fornkyrkan) tenderar Jesus liv och undervisning att framstå som mindre viktigt, och att inte riktigt sitta ihop med ”korset”. Efterföljelsen blir också ett påhäng till ”frälsningen” som inte sällan framstår som ett frivilligt tillägg.

    -Världsbild. i JUF så sker ”världens försoning” och räddningen på något gåtfullt sätt i andevärlden, typ. Men i hebreisk världsbild så är människan en odelbar helhet, och försoning är något som måste ske på jorden, i relationer. (”Gud försonade hela världen med sig genom Kristus”/JUF eller ”Gud var i Kristus, försonande världen med sig”), Räddningen måste vara kroppslig, annars är det ingen räddning. Roland Spjuth (ÖTH) brukar betona detta. Men JUF måste hela tiden skilja på vår status ”inför Gud” och hur det är IRL, vilket i mina ögon gör läran ointressant och världsfrånvänd.

    -Förlåtelsen. I JUF blir man aldrig riktigt av med synden. Människan är ”simul justus et peccator” och måste därför gömma sig med sin orättfärdighet bakom Kristus. Men i NT innebär förlåtelse och räddningen att man faktiskt blir REN, att man blir av med synden, att skulden efterskänks, att man börjar ett nytt liv.

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Andreas. Fribaptisterna förnekade förstås inget av dina bibelcitat, men tolkade dom annorlunda. Så här tolkar jag dom:

    -”en har dött för alla, alltså har de alla dött”. Paulus talar om den nya mänsklighet som gud håller på att skapa genom Messias. Uttrycket ”i Messias” är centralt för Paulus (mer centralt än ”rättfärdiggörelse genom tro”). I och genom Messias håller världen på att omskapas. Den som vänder sig till Messias blir en del av detta nya, och dör bildligt talat tillsammans med Jesus bort från det gamla livet, genom att börja leva på ett nytt sätt.

    -”detta är mitt blod…”. Jesus anspelar i sin (pseudo?)påskmåltid på Exodus-berättelsen med dess befrielse från systemets förtryck. Genom Jesus påbörjas nu ett nytt Exodus, med en ledare som blir offerlammet, istället för att härska och regera. Det gud gör genom Jesus visar att Israels synder nu är förlåtna, att deras tid i exil är slut, att gud skapar det nya förbund profeterna talat om.

    -”överseende far”. Inte överseende, men förlåtande. Skulden efterskänks, den behöver inte utkrävas. Det är förlåtelse. Som i Waldenströms favoritberättelse om den förlorade sonen. Inget straff där så långt ögat kan nå… Förstår inte analogin med domaren heller, jag tycker en pappa som är domare och låter sin egen son avrättas är ett svin! (jfr Joh 8:1-)

    -kärlekarna. Din distinktion är intressant, men jag förstår inte vad den har med saken att göra.

    -det du säger om riket instämmer jag i

    -jag håller som sagt med om att berättelsen om Jesus död är viktig, och att den tillhör det budskap, den historia, den berättelse, som räddar oss. Men lika viktigt tycker jag berättelsen om Israels folk, om Jesus liv och undervisning, om Andens gåva och om församlingen är.

  • jan sköld

    Jonas ta fråga den allsmäktige om Han är ett svin !!? 1 mos 22:1-18 Heb 9:11-15

  • http://www.efsidag.blogspot.com Andreas Holmberg

    Med all respekt, Jonas (tack för svar!) så tycker jag nog ändå att du ska läsa Nordlanders bok om du får tag i den. Just för att den på ett föredömligt sätt tar upp många perspektiv på försoningen och Gudsriket, (där ”JUF” är ETT) utan att spela ut dem mot varandra. När en del på fullt allvar verkar tro att ”juridiken” kring det nya livet i Kristus kom först med Anselm måste jag verkligen börja fråga mej om folk längre läser Nya testamentet och Romarbrevet åtminstone någon gång per år (vilket väl nästan är ”skamgränsen” för en kristen med tillgång till Bibeln ;o).

    Den bästa sammanfattning jag sett av ”JUF” är att: Gud krävde offret. Gud gav offret. Gud var offret. Nog tycker åtminstone jag att detta är i enlighet med Bibelns budskap – och det där sista gör ju om intet den vulgära hedeniuska och waldenströmska (jo, på den punkten var de tyvärr rätt lika) karikatyr som går ut på att Gud spöade upp ”någon annan” för att kunna förlåta. David sa om sin upproriske son (som han måste ut och bekämpa): Ack, att jag hade fått dö i ditt ställe. Gud ville förlåta och kunde älska oss med medlidandets kärlek även efter vårt syndafall. Men kunde han, som domare, frikänna oss bara för att ”vi äro ju ock av hans släkt”? Hade inte det gjort lagen om intet? Är det bara simpelt ”hämndbegär” som gör att vi har ett rättssamhälle och juridiska påföljder (straff om man så vill) över huvud taget?

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Jan. I min bibel står det varken att Gud dödade Jesus i Heb 9:11-15 (se också 10:7-8), eller att Abraham dödade Isak i 1 Mos 22. Förstår jag dig rätt, menar du verkligen att det ibland är rätt av en far att döda sitt barn?

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Andreas. Det känns lite plumpt att du antyder att jag och Åkeson varit inaktiva bibelläsare, min kvalificerade gissning är att du vet absolut ingenting om det. Angående tolkningen av Romarbrevet så har ju det som i den akademiska teologin kallats The New Perspective (on Paul), visat att det finns andra sätt att läsa Paulus än den lutherska straffborttagarläran. NT Wright, James Dunn mfl. Visst används juridiska uttryck ibland (korset var trots allt en avrättning!), men jag talar om straffborttagarläran, det som jag ovan kallade juridisk-objektiv försoningslära.

    När det gäller rättssamhället så är våra utgångspunkter olika. Jag tar min utgångspunkt i Jesus undervisning och exempel, och inte i en luthersk tolkning av Paulus, och tror därför inte att ”rättssamhället” är i linje med Guds vilja. Guds hjärta är fiendekärlek, ickevåld och frikännande. Men jag är glad för denna invändning, den tydliggör kopplingen mellan försoningsläran och etiken, och visar varför det för mig som anabaptist med denna traditions kritik mot svärdet och våldet, blir svårt att anamma JOF.

  • jan sköld

    :Jag tycker att en pappa som är domare och låter sin egen son avrättas är ett svin : Dina ord Jonas .Du gör Gud till vilken människa som helst ,Du har ingen respekt för Hans Helighet eller rättfärdighet.Han som har frälst mig som var ett helvetets barn
    offrat sig på korset med sitt dyra blod skulle jag som har idel tacksamhet förneka honom och säga ditt offer för mina synder var ingenting tillsist Fadern tillät att Sonen offrade sig och godtog Hans offer för dina och mina synder.Du trivialiserar Herren.Honom liknar du med ett svin. Jag har svårt att se att vi tror på samma Gud- Det är en annan Ande.

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Jan. Det kan mycket väl stämma att vi tillber olika gudar.

  • jan sköld

    Jonas på den punkten är vi överens .Du och jag har olika religioner.

  • http://www.jlundstrom.se Jonas Lundström

    Men då är vi ju överens om något i alla fall. :) Välsignelse till dig!

  • Christer Roshamn

    Som jag fattar dig Jonas så var inte Jesu död på korset nödvändig för vår frälsning. Vi tänker tydligen väldigt olika om en sådan grundläggande sanning i kristen tro.



Subscribe to Stefan Swärd