Nu är det onsdag kväll och jag sitter och ber över och reflekterar över mina två predikningar på söndag i Elimkyrkan, dels klockan 11.00, dels klockan 15.00 i vår Trinity-gudstjänst för unga vuxna. Det kommer att handla om att ”en vinner en”, den enskilde troendes betydelse i evangelisationen och i missionsuppdraget.
Bibeln är ganska drastisk när den beskriver att vara kristen eller inte. Det handlar om att gå förlorad eller få evigt liv, att vara Guds barn eller Djävulens barn. ”Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder”, säger Paulus i Ef. 2:1. Det är ord och inga visor, inga gråzoner.
Och när Jesus kallade sina lärjungar, tycks det vara så att föra människor till tro, var grundkursen, det som var högsta prioriteten. Följ mig så ska jag göra er till människofiskare sade Jesus till sina lärjungar.
Vi håller nu på att formulera Evangeliska frikyrkans framtidsvision för 10-talet. Jag hoppas innerligt att vi ska formulera detta tydligt, om behovet av frälsning, omvändelse, om vikten av att föra människor till tro på Kristus – det är bara utifrån den grunden som det blir en efterföljelse.
Sedan är det naturligtvis ganska personligt hur man upplever erfarenheten av frälsningen, omvändelsen och pånyttfödelsen, ibland går det snabbt och dramatiskt, och ibland är det långsamt och stillsamt – men jag tror att det är viktigt med predikan och förkunnelse som utmanar människor att ta emot Jesus på ett medvetet och klart definierat sätt.
Jag tycker att det är ytterst bekymrande den otydlighet som har brett ut sig i kristna kretsar på dessa punkter, allra mest i Svenska kyrkan, men det har besmittat stora delar av frikyrkligheten. Det tycks vara så att man inte gör en så stor skillnad på om man är troende eller inte, kristen eller inte, och att frågan är inte så viktig. Att vi har det gemensamt att vi är människor lyfts fram mer, än om vi är kristna eller inte. Omvändelsen tonas ned, och att vara kristen blir något vagt om allmän Gudstro och att leva ett hyfsat skötsamt liv.
Men min Bibeln talar om att det handlar om att gå förlorad eller vinna det eviga livet, död eller liv, det är blodigt allvar. Och den nöden och passionen behöver motivera oss kristna att vara aktivt engagerade i att föra människor till tro på Kristus.
Alternativet är en djup andlig sömn.