Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Har lovat att kommentera frågan om kvinnliga församlingsföreståndare. Noterar att frågan belyses på olika sätt i fredagens Dagen. Bland annat har Elisabeth Sandlund skrivit en bra ledare i ämnet, och jag tycker att det är bra att Dagen belyser frågan på ett ganska allsidigt sätt, det behövs mer än slagord för att komma vidare i denna fråga. Jag hör ju till den generation där feminismen först slog igenom. 60-70-talets debatter blev ganska infekterade och polariserade i dessa frågor. Idag har jämställdhet blivit ett självklart axiom i det svenska samhället.

Frågan har inte varit enkel att hantera för kristna kyrkan. Av Sveriges Kristna Råds fyra kyrkofamiljer, så accepterar två inte kvinnliga präster, det är Katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. Kvinnliga präster i Svenska Kyrkan har inte särskilt många år på nacken, och inte heller i frikyrkorna. Ulf Ekman fick igång debatten när han lyfte fram det teologiskt-bibliskt problematiska med kvinnliga församlingsföreståndare för någon månad sedan.

Man behöver dock komma ihåg att trosrörelsen har gjort bra insatser för att lyfta fram kvinnor i tjänst och på predikstolar. Linda Bergling från Arken tycker jag personligen är Sveriges främsta kvinnliga predikant, med en mycket stor bredd och djup i sin undervisning. Om jag minns rätt har både trosrörelsefäder som Kenneth Hagin och Lester Sumrall försvarat kvinnliga pastorer.

Denna fråga är svår därför att Bibeln ger en ganska spretig bild, och det är inte självklart hur de aktuella bibelversar som finns i detta ämne ska vägas samman. Därför kan olika kyrkor komma till olika slutsatser, och denna oklarhet leder också till att kristna kyrkan under historiens gång kan komma till lite olika slutsatser, och där samhällets omgivningsnormer kan spela en roll.

Jag tycker att det är bra att påminna sig om att Frälsningsarmén har varit drivande i att lyfta fram kvinnor i tjänst, och när deras verksamhet startade i Sverige, leddes det av en kvinna, Hanna Ouchterlony. I Evangeliska Frikyrkans historia kan vi finna framstående kvinnliga profiler, Nelly Hall (tror jag hon hette) var en framstående predikant på Torpkonferenserna under sent 1800-tal. ÖM:s grundare slogs för kvinnliga predikanter och sände ut många kvinnor som evangelister och predikanter, de brukade föraktfullt kallas för Ongmans flickor. Man behöver komma ihåg att detta inträffade när jämställdhetsagendan i samhället inte existerade, det fanns inget tryck utifrån att lyfta fram kvinnliga predikanter, utan vid den tidpunkten var det mycket kontroversiellt både innanför och utanför kyrkan.

När man ska tolka Bibeln i denna fråga är det viktigt med helhetsperspektivet. I ett kort blogginlägg kan man inte gå in på ingående teologiska diskussioner. Tycker dock att Gal. 3:28 att i Kristus är vi inte man eller kvinna, måste vara ett övergripande tolkningsperspektiv. Bibelord som 1 Kor 14:34,35 om att kvinnor ska tiga i församlingarna, och inte undervisa enligt 1 Tim. 2:12, måste tolkas i ett Bibliskt helhetsperspektiv. Det finns ett antal exempel i Bibeln på kvinnor som ledare, förkunnare, och lärare – och av detta måste man dra slutsatsen att Pauli uppmaningar inte kan betraktas som generella, utan måste vara kulturellt anpassade påbud. Även den mest konservativa kristna gruppering har ju inte heller klarat att driva detta konsekvent, att kvinnor har varit lärare för barn har aldrig ifrågasatts, och hon har kunnat vara predikant i vissa situationer, t.ex. i rollen som missionär. Jag drar i varje fall slutsatsen att de restriktioner i kvinnors tjänst som finns i dessa bibelord, inte är generella eller Bibelns samlade undervisning. Akvila och Priscilla var ett gift par som ägnade sig åt undervisning enligt Apg. 19 och vi har också ett antal exempel på kvinnor som medarbetare och deltagare i apostoliska team.

Utifrån sin kulturella bakgrund och förståelse, i ett fullständigt patriarkalt samhälle, lyfte Jesus fram kvinnor på ett sätt som var unikt – i jämförelse med både judisk, grekisk och romersk kultur.

Att Paulus i 1 Tim 3 talar om församlingsföreståndare – äldste som män, kan inte tolkas som att han uttryckligen säger att de inte får vara kvinnor. Det är ju vanligt i dagens språkbruk att man säger han, mer som en beskrivning av att det mest är män i funktionen, inte att det inte får vara kvinnor.

Ett viktigt argument är de förteckningar över gåvor och tjänster i NT, t.ex. i Rom 12 och Ef 4, så gör man ingen referens till kön, hade vissa av gåvorna kategoriskt varit avsedda för bara män, borde det uttalas tydligare. Alla kan söka efter profetians gåva enligt 1 Kor 14 och det är uppenbart att det är en predikande och förkunnande gåva i församlingen.

De som försvarar en strikt uppdelning mellan män och kvinnor när det gäller tjänst i församlingen, brukar i regel försvara jämlikheten och mäns och kvinnors lika värde, men att det finns skapelsegivna uppdelningar när det gäller funktioner. Det är riktigt att det finns antytt i Bibeln, men jag menar att det går inte att skapa en för strikt teologi av detta, och förbjuda kvinnor för vissa tjänster i församlingen.

Ef. 5 om mannens och hustruns skilda roller, där tycker jag att man måste tolka det  som en ömsesidighet i tjänande och osjälviskhet.

I ett globalt perspektiv är förtrycket av kvinnor fortfarande ett gigantiskt problem, och så även i Sverige. Det grövsta formerna handlar om fysiskt och ekonomiskt förtryck av kvinnor. Våldtäkter och annan form av våld mot kvinnor har inte minskat i det jämställda Sverige. Internetsex har ytterligare skapat nya arenor för exploatering av kvinnor. Politiska agendor tycks inte lösa problemen fullt ut. Det kanske beror på att det ytterst handlar om synd. Och den blir vi bara fri ifrån genom tron på Kristi död och uppståndelse, genom omvändelse och pånyttfödelse till ett nytt liv, och där vi dagligen vandrar i en efterföljelse till Kristus. Då skapas de bästa förutsättningarna för att kampen mellan könen ska upphöra.

  • http://www.efsidag.blogspot.com Andreas Holmberg

    Vi måste nog erkänna att äktenskapsbeslutet i kyrkomötet komprometterar ämbetsbeslutet 1958 något alldeles enormt. Inte för att jag verkligen tror att det ena nödvändigt ger det andra, men för att äktenskapsreformens förespråkare ständigt påstod att den skulle vara nån sorts konsekvens av ställningstagandet 1958. Har man använt Gal. 3:28 fel en gång, så kan man tillämpa versen t.o.m. i könslivet. Typ.

    Sen har ju kvinnliga troende teologer nu ett lysande tillfälle att visa verkligt ledarskap och bevisa att högkyrkomännen och Ulf Ekman har fel. Stiger ni fram till mediaschavotten i äktenskapsfrågan? Eller är det bara män som förväntas riskera sitt goda namn och rykte – stämplas som homofober och nazianstuckna – genom att stå upp för en aldrig så moderat heteronormativitet? (Observera att församlingsledarposten i fornkyrkan inte handlade så mycket om lön och karriär som att bli först till tortyren och lejonen).

  • Harriet Bouvin

    Tack Stefan Swärd för inlägg nr 16 men bör inte i så fall den tolkningsrätten innefatta också oss homosexuella?

  • http://www.brefvet.com Gunnel

    Det som irriterar mig är att utlevd homosexualitet som synd ofta kopplas till att kvinnor fick rätt att bli präster efter år 1958 som en liknande synd. ”Kvinnan skall tiga i församlingen” och ”kvinnan skall inte undervisa” och kvinnan skall underordna sig mannen”

    Nu står det i bibeln, att Kristus är kroppens/församlingens huvud. Varje man är en liten del i kroppen som föreståndare, lärare, profet, evangelist o.s.v.
    Det står inget om att vi kvinnor skall underordna oss män, som misshandlar oss med bibelcitat lika lite som det står något om att de som har en homosexuell läggning skall misshandlas med andra bibelcitat.

  • Hannu Ruokola

    Gunnel, jag vill irritera dej! Detta därför, att dina uppfattningar strider mot den bibliska tron och att du inte bryr dej om debatten och argumenteringen, utan gör din egen tolkning, som är hycklande och avviker från den reformatoriska tron.

    Den reformatoriska synen på synden är att synden INTE endast är gärningar/handlingar. Man erkänner sin syndfullhet och förstår, att man INTE kan vara/bli syndfri, utan frälsningen ÄR av Guds nåd. Du kan bara läsa Bergspredikan och tänk på den! Lite enkelt sagt, synden förekommer som tanke/begär, ord och gärningar. Att tala om synden som gärningar leder en vilse och att GRADERA synder är som att sätta sej på domarsätet! Synd är synd. Det välkända talesättet är: ”Vi tror inte på syndernas tillåtelse, utan på syndernas förlåtelse.”

    Det väsentliga i den debatt, som pågår, är att man agumenterar på det gnostiska sättet, att könet är inte så viktigt, som tidigare kristna generationer har trott. Kvinna eller man spelar ingen vidare roll, vare sej i ämbetsfrågan eller äktenskapet. Betoningen läggs inte på homosexualitet, utan på könsneutralitet. Gunnel, du bör studera Bo Giertz’ fina kommentarer till NT, han lyfter på ett trovärdigt sätt fram det gnostiska tänket, som står i skarp kontrast till den bibliska människosynen, ”Gud skapade människan till man och kvinna”. Det är riktigt och välmotiverat, att kvinnopräst/pastor – synen har samma grund som det könsneutrala äktenskapet, nämligen gnostisism!

  • Viola Fredriksson

    Kvinnan tige i församlingen?..Ett bibelord från Paulus en Apostel.Ja,men vad menade han egentligen.Här som alltid måste kunskap till och Paulus hade kvinnliga medarbetare som han värdesatte HÖGT..Kvinnliga husförsamlingsföreståndare..Jo.Paulus menade ungefär så ,att på Paulus tid satt männen och kvinnorna åtskilda i församlingslokalerna.På möterna brukade vissa kvinnor ropa till sina män på andra sidan gången för att få svar på frågor etc etc..Detta STÖRDE MÖTET,, och därför uppmanade Paulus kvinnor att tiga.
    Paulus ansåg också att en kvinna ej fick profetera med otäckt huvud…Varför?Jo på Paulus tid ansågs en barhuvad kvinna som prostituerad och var hon korthårig ansågs hon likväl som prostituerad.En kvinna fick inte klippa håret.Det var för att skydda vittnesbördet och församlingen och kvinnan som han sade detta.Vissa har påstått och påstår att Paulus var en kvinnohatare.Var de får detta ifrån vet jag inte.Däremot finns ett utbrett kvinnohat i strikta hierarliska miljöer som samhällen.
    Det är alltså en HERESI detta som att kvinnor inte är kallade till tjänst för Gud.Här saknas kunskap!Varför snedvrids bibelorden här?Jo för att förvilla,och bedra och hålla människor borta från Guds rike.Jag har själv sett,erfarit och känt detta hat, och förtryck och jag ser inget av Gud i detta.Är ej heller någon feminist.Gud skapade man och kvinna tillsammans i tjänst för Gud.Gift som ogift.Jag har Jesus som mitt föredöme och Jesus talar aldrig om enbart män som sina efterföljare.Här gäller det att ej gå vilse i all villfarelse..Den Gud kallar, gör han,man som kvinna.Men här gäller som alltid en sann omvändelse,ånger från synd,ett nytt liv i Jesus Kristus.I en sann relation med Jesus Kristus i renhet och sanning faller allt på plats.Men fortfarande hålls kvinnorna borta från´´talarstolen´..Har Jesus detta i åtanke när han talar om sina efterföljare?

  • http://www.facebook.com/tomas.d.carlsson Tomas Daniel Carlsson

     Bra skrivet!

  • http://www.facebook.com/tomas.d.carlsson Tomas Daniel Carlsson

    Inlägget är gammalt, det vet jag, men fortfarande brinnande aktuellt då det finns personer som är bibellärda men av rädsla och bundenhet i obiblisk tradition struntar i bibelställen som Rom 16, Apg 2:17-18 samt helheten i 1 Kor. Vi kan konstatera med dessa texter att det är som Swärd skriver, man måste läsa hela bibeln och läser man hela bibeln så ser man att bibeln inte förbjuder kvinnan att vara förkunnare, präst, pastor, evangelist. Att hindra kvinnor från prästämbetet är en synd. Jag tror det är rädsla som det här bottnar i. Det står ju att Gud är treenig och att där Herrens Ande är, där är frihet och där Herrens Ande är så gäller ”här är icke man eller kvinna”-principen eftersom alla är ett i Kristus. Murar raseras genom vår treeniga Gud.



Subscribe to Stefan Swärd