Jag försökte komma med en riktig rivstart när jag höll min första predikan som teampastor i Elimkyrkan i går. Det är en församling som har vuxit från 80 till 350 aktiva medlemmar under de senaste 11 åren. Tillväxten började när Kjell-Axel Johansson kom dit som pastor. Mitt budskap var att fortsätta och växa eller stagnera. Och jag föreslog ett konkret mål, 1000 medlemmar år 2020, och att grunda sju nya församlingar som kan ingå i Elimkyrkans församlingsnätverk. Det något osvenska utspelet möttes med applåder från församlingen. (man kan lyssna på predikan genom att gå in på www.elimkyrkan.org och klicka på höger sida nedladdningar och 2009-10-04 predikan)
Jag tror att vi har ett unikt budskap, evangelium om Jesus Kristus – de goda nyheterna. Jag tror att den lokala församlingen är en unik form av mänsklig gemenskap. Varför ska vi då acceptera att den svenska frikyrkan fortsätter att minska, vilket den har gjort sedan femtiotalet.
Jag tror inte på minskning, jag vill revoltera mot det. Jag tror på församlingar som ständigt för människor till tro på Jesus, och drar till sig nya medlemmar. Och som har en attraktionskraft för vanligt folk. Det är möjligt.
Men vi behöver mer av Andens kraft, och vi behöver bli mycket bättre på kommunikation, vi har ju något riktigt bra att kommunicera.
Så nu börjar äventyret för min del. Och jag tror också på trosmål, och att sätta upp konkreta mål. Jesus sa åt sina lärjungar att gå ut och göra alla folk till lärjungar, det var ett mäktigt uppdrag. Och i Apostlagärningarna kapitel 6 läser vi om att lärjungarnas antal ökade kraftigt. Det händer i många länder runt om i vår värld, det kan hända i Sverige också.